8 december: Smärre justeringar

Bara för att det är roligt att variera sitt format tänkte jag svara på frågorna i Sardellens brevjulkalender och här kommer frågan och svaret för den åttonde december!

Sardellen: Har du försökt ändra på någonting med dig själv i år? Om ja, vadå? Om nej, varför inte?

Mitt svar: Ja och nej. Det jag är nöjd med hos mig själv och i livet njuter jag av som det är, det får vara precis som det är. Jag kan nog inte tillskrivas att vara känd för att ändra på saker “bara för att” utan det händer när det behövs. Samtidigt gillar jag att lära mig nya saker och att utvecklas så på det viset blåser förändringens vindar ständigt. Eller nja, förändringens bris kanske är en bättre beskrivning för det sker ganska stillsamt. Förändringens lugna bris? Ah well, ni ska vi inte förlora oss i semantiska utsvävningar. Låt oss konstatera att smärre justeringar alltid kan göras och att jag har hittat saker att tweeka på även i år.

Att börja gymma på egen hand i stället för att hänga hos den bästa sjukgymnasten jag vet (vars träningslokal syns här) var en rolig milstolpe att bocka av. Har verkligen ökat all belastning ett steg i taget och långsamt, långsamt trappat upp det.

Den största ändringen är att jag börjat träna under året. Tyvärr har jag i skrivande stund haft en liten träningspaus eftersom jag varit ständigt småförkyld de senaste veckorna men varje dag stämmer jag av: nu? Nu? Och inom kort tänker jag att svaret kommer att bli ja och så kör jag på igen.

Men jag är oavsett vilket nöjd med träningsutvecklingen som jag har gjort under året! Jag började ju med sjukgymnastik en gång i veckan i januari och nu ligger rutinen på två gympass i veckan och ett simpass i veckan och min utmaning är att jag inte får träna så hårt att jag blir för påverkad av det efteråt.

Har en bra bit kvar att gå styrkemässigt men med tanke på förutsättningarna (främst i form av den ständiga sömnbristen) är jag nöjd med var jag befinner mig. Viktigast för min del är att bli starkare och mer uthållig så att jag kan leva så aktivt som möjligt. Kommer ihåg för ett år sedan, lite drygt, när jag testade att cykla in till jobbet och höll på att svimma av ansträngningen, fick pausa på vägen och var helt slutkörd efteråt. Nu i somras var det dags att cykla igen och jag trodde på förhand att det skulle bli minst lika jobbigt som då. Istället så gick det hur smidigt och lätt som helst vilket blev en väldigt behaglig överraskning. Ser fram emot fler sådana framöver!

Det gör ju underverk för humöret att träna tycker jag. Kanske också för att jag lyssnar på klubbmusik från tidigare 2000-talet när jag kör på, haha.

Har du försökt ändra något med dig själv i år?

7 December: Fin sak att göra för andra

Bara för att det är roligt att variera sitt format tänkte jag svara på frågorna i Sardellens brevjulkalender, här kommer den sjunde december.

Fråga: Berätta om en fin sak du gjorde / försökte göra för någon annan i år!

Mitt svar: Den här frågan tyckte jag var svår! Jag jobbar med att hjälpa människor och gör vad jag kan de flesta dagar för rå om så många som möjligt. Vem är jag att avgöra om det blir, är eller var fint gjort? Nä, det här funkar inte. Jag är en av de mest icke ödmjuka personerna jag känner men här hittade vi tydligen gränsen för vad jag själv tyckte var FÖR självförhärligande, hahaha. Vi styr om!

Haha, alltid lika kul att upptäcka nya saker om sig själv va?

Vad är det finaste du kan göra för någon annan som chef?

Det kan jag däremot svara på…

Som chef, det finaste du kan göra för någon annan är att verkställa en bra arbetsmiljö med ditt ledarskap

En fin handling som innefattar många olika beståndsdelar och moment men ja, detta är det finaste du kan göra för någon annan som ledare. Bra ledarskap räddar liv!

Har du gjort något fint för någon annan i år?

Varför är de yngre generationerna annorlunda?

I ett inlägg på LinkedIn om millennials och generation Z fick jag frågan: varför är de yngre generationerna så annorlunda? En rimlig sådan och det finns givetvis flera olika bidragande anledningar till det. Här är de huvudsakliga som jag brukar lyfta fram när jag utbildar om Management by Millennials och hur man leder oss yngre generationer!

Tänk ändå hur mycket arbetslivet har förändrats bara de senaste femtio åren? Då hade en sådant här scenario varit otänkbart! Bild: Helena Lopes on Unsplash

Varför är de yngre generationerna annorlunda?

Samhälls- och arbetslivsutvecklingen i stort

Samhället och arbetslivet har förändrats mycket sedan den industriella revolutionen och industrialiseringen och globaliseringen innebär att dagens unga växer upp annorlunda. Skolväsendet och utbildningsstrukturerna har ändrats och arbetslivet är definitivt annorlunda i vad vi arbetar med, hur och vad arbetslivet förväntas innebära.

Socio-ekonomiska händelser

Ett generellt ökat välstånd där fler har det bättre ekonomiskt ställt men också en polarisering i samhällets klasskikt.

Tekniska utvecklingssprång

Tekniken och de sociala medierna är en naturlig del av allas vardagsliv idag, gör ständigt nya utvecklingssprång och där millennials har vuxit upp det digitala har generation Z fötts med den. Det intressanta om generation Alfa? De blir den första generationen som kan ha en digital identitet redan innan de ens är födda.

Kulturella skeenden

Alla är vi en del av att ta del av kulturella skeenden och händelser, skapa dem och följa dem på olika sätt och det influerar också såklart de rådande tankarna, idéerna och perspektiven på hur vi ska leva, arbeta, se ut etcetera.

Föräldraskap, uppfostran och uppväxt

Sist, men absolut inte minst, så har det skett ganska så stora förändringar inom föräldraskapet och när det gäller uppfostringsmetoder bara de senaste femtio åren. 1979 förbjöds barnaga i Sverige och idag utbildas barn inom barnkonventionen direkt från när de börjar förskolan. Och även om inte det innebär att alla barn får de mest fantastiska av uppväxter så råder det, på många sätt, en annan syn på barnuppfostran idag jämfört med tidigare.

Jag säger inte att allt alltid är av godo men barn som växer upp med behandlingen att de är viktiga, de får vara med och bestämma i familjen eller exempelvis är vana vid att få saker serverade - kommer ha med sina beteenden och förväntningar på hur de ska bli behandlade och bemötta med sig in i arbetslivet.

Allt detta? Det bidrar till den saliga cocktailen av faktorer som gör att de yngre generationerna har andra perspektiv på arbetslivet än vad som rått tidigare. Men också att vi har andra behov, andra förutsättningar, krav, förespeglingar och förväntningar. Som ledare och chef gäller det att kunna bemöta och leda oss utifrån detta - vilket i sin tur ofta kräver en varierande nivå av uppgradering av ledarskapet och organisationens sätt att arbeta på men också att utbilda och stötta upp när det behövs. För om ni upplever generationskrockarna nu med de yngre generationerna, och då framförallt generation Z, vänta bara och se vad generation Alfa kommer med. Det kommer att gå undan ännu mer!

Vad säger du läser om detta? Vilka generationskrockar ser du, och inte, mellan de olika generationerna på din arbetsplats?

6 December: Leva efter mina värderingar

Bara för att det är roligt att variera sitt format tänkte jag svara på frågorna i Sardellens brevjulkalender och här kommer frågan och svaret för den sjätte december!

Att veta sina värderingar är ett viktigt moment när det kommer till självledarskap! Det blir så mycket lättare att navigera i livet när du har gjort det grundarbetet som ledare.

Sardellen: Har du levt efter dina värderingar i år? Om ja, när/hur då? Berätta. Om nej, hur inte, varför inte. Litet som stort! Flummig fråga jag vet, tolka fritt. 

Mitt svar: Överlag skulle jag säga att jag har gjort det. Dels för att jag har hyfsat bra självkännedom. Dels för att jag har jobbat så mycket med dem genom åren. Jag vet vilka de är, hur jag påverkas av dem och har ett (vad jag vet) bra varningssystem för när jag rör mig nära deras gränser. Det svåraste, tycker jag, är när en situation gör så att två eller fler värderingar ställs mot varandra och där ett beslut måste fattas fastän det inte känns helt bra. Samtidigt, vill jag tillägga, är det inte alltid dåligt att gå emot sina värderingar. Det beror på situationen, hur du gör det, varför och ibland är det direkt nödvändigt att stå ut i det skavet eftersom det är priset för beslutet du fattar.

Ett exempel på när jag inte gjort det fullt ut, som är litet men för mig betydande, är att jag bytte vårdcentral när jag fick ett otroligt bemötande och framförallt vård för något min tidigare vårdcentral inte ens hade möjlighet till att boka in ett besök för. Problemet med det? Det är min nya vårdcentral har en affärsmodell som urholkar välfärden, vilket på sikt gör det sämre för fler, vilket går emot hur jag vill leva. Detta är ett priviligierat dilemma där jag prioriterade min välfärd före andras och det svider lite grand. Vet inte vad jag vill ha sagt med detta exempel? Kanske att inte jag heller är perfekt och göra alla rätt? Är uppenbart egoistisk när jag det bedömer att det behövs och rättfärdigar det för mig själv? Kanske att värderingar trots allt genomsyrar allt i våra liv och det i både stora som små saker? Jag vet inte riktigt.

Det jag däremot vet är att värderingarna är ständigt med oss och det som fascinerar mig i arbetslivet är hur många som lämnar arbetsgivare för att det vi gör på jobbet inte överensstämmer med våra värderingar samtidigt som arbetsgivare och chefer glatt stoltserar med värdeord och snygg retorik på sociala medier. Det finns stora glapp mellan många formella och informella organisationer som fler ledare behöver bli uppmärksamma om och fler ledningsgrupper behöver hantera. För det börjar uppifrån och organisationsstrukturen (som ändå den formella organisationen illustrerar) går före organisationskulturen (som syns tydligast i den informella organisationen).

Men ja, utöver mitt dilemma ovan så upplever jag att jag har gjort ett bra jobb med och utifrån mina värderingar under året. Sedan är det klart att man har bättre och sämre dagar. Det finns alltid saker en kan göra annorlunda och bättre men jag aktar mig för att reflektera för mycket över det i vardagen för då hade jag kunnat driva mig själv till vansinne rätt så snabbt.

Hur förhåller du dig till dina värderingar?

5 december: Ge julklappar som chef

Bara för att det är roligt att variera sitt format tänkte jag svara på frågorna i Sardellens brevjulkalender. Orginalfrågan för femte december var vad jag önskar mig i julklapp men jag tyckte det kändes ointressant eftersom jag inte önskar mig särskilt mycket så jag tänkte i stället att vi ska kika på det här med julklappar från chefen eftersom den frågan kom upp tidigare i höstas i ett samtal. Vad är det för fördelar respektive nackdelar med att ge julklappar som chef?

Är det alltid bara en bra idé att ge julklappar som chef! Å ena sidan, ja. Å andra sidan finns det faktiskt några saker som kan vara bra att tänka på och vissa lägen då det kan vara bättre att låta bli. Bild: Photo by Roberto Nickson on Unsplash  

Fråga: Är det en bra idé att ge julklapp till sina medarbetare som chef?

Mitt svar: Det kan det absolut vara! En present kan ju verkligen vara en förvärldsligad omtanke - däremot kan det vara bra att ha några saker i åtanke. Exempelvis:

• Tänk på gränsen för förmånsskatt vid julgåvor, följ Skatteverkets riktlinjer

• Håll det på en rimlig nivå ansträngningsmässigt för att ge julklappar ett år men inte ett annat blir inkonsekvent och kan i stället bli negativt laddat. Så gör du det får se komma ihåg att ha det som tradition eller kommunicera tydligt och transparent med varför det inte blir av nästa gång

• Ge samma eller likvärdigt till alla för att inte riskera onödig upplevelse av favorisering (det blir aldrig bra) och…

• Tänk på att ge en gåva utifrån medarbetarnas perspektiv och inte ditt eget. Vad tror de hade uppskattat eller blivit glada för? För en icke-given present kan faktiskt vara bättre än en dålig sådan

• Vare sig du vill det eller inte så kommer julklappen du ger ha någon form av symbolik och jag säger inte det för att skapa prestationsångest och att varje års julklapp måste vara e-p-i-s-k men det är bra att vara medveten om det och hur ni har haft det under året. Då kan du dels lättare kan komma på något att ge men framförallt också knyta an julklappen till prestationer/året som gått.

Som arbetsgivare är det lätt hänt att underskatta julgåvor till medarbetarna men det är ett bra exempel på en liten detalj som kan få stor betydelse när det gäller personalvård. Tyvärr är dock många arbetsgivare och ledare tänker att detta ska vara något som är en motivationsfaktor. Men i praktiken upplevs det ofta som hygienfaktor, det vill säga att vi är neutrala kring att få den men om vi inte får den - så saknas den och skapar missnöje snarare än att den motiverar oss. Detta kan såklart variera från person till person men det kan vara bra att känna till som chef!

Med allt detta sagt. Vill, kan du och orkar du ge julklappar till din medarbetare - kör bara kör! Gör det på en rimlig nivå bara så at det kan vara en tradition som du orkar upprätthålla. Vad säger du? Har du fått någon bra julklapp från chefen som du uppskattat extra mycket?