Jobba på en toxisk arbetsplats
Läsarfrågan:
“Hej! fick tips om din blogg och måste säga att den är jätteintressant, kanske kan du hjälpa mig med detta. Jag har arbetat som chef i 10+ år i en mindre organisation och har trivts bra där, både med chefsrollen och verksamheten. Men mycket har hänt och efter ett sjukhusbesök där vi trodde jag hade problem med hjärtat fick jag en tankeställare. Organisationen är inte som den var förut och idag skulle jag kalla arbetsplatsen för toxisk. Vi jobbar bara mer och mer, allt handlar om att spara pengar, internpolitik, vem som pratar med vem och stämningen är inte vad den var förr. Det har alltid funnits sjukskrivningar och pandemin har intensifierat arbetsbelastningen än mer. Vi är slutkörda och nu märker jag själv hur min egen hälsa sviktar med sömnen, hjärtat och annat. Vad kan jag göra? Har du några råd?
Tack på förhand,
P.”
Svar:
Hej! Så fint att du har hittat hit och tack för att du hör av dig. För det första så vill jag gratulera dig till att du har fått den här insikten för den kan vara det som hjälper dig att rädda dig själv undan från en utmattning. En av de vanligare problemen med stress och vägen till väggen är nämligen att en förlorar självinsikten någonstans på vägen och därmed inte ser sig själv eller sin omgivning klart och du har uppenbarligen fått ett uppvaknande.
Min fråga till dig är: vill du bli utmattad?
Om ja, då fortsätter du på det spår du är nu. Om svaret däremot är nej, då behöver du förändra något och det beror på dig, din livssituation, din relation till arbetsplatsen och arbetsgivaren vad det är som behöver förändras. Men du måste börja göra saker annorlunda för att bryta denna negativa spiral - det hoppas jag vi kan vara överens om.
Jobba på en toxisk arbetsplats
Att en arbetsplats är toxiskt kan betyda många olika saker och hur det tar sig uttryck behöver nästan vara en egen bloggartikel. Men det du beskriver låter inte hälsosamt och frågan är hur troligt det är att detta kommer att kunna förändras. Det kan nämligen vara bra att försöka lyfta det du ser med din chef och/eller HR för att förhoppningsvis ge dem den väckarklockan som du har fått. Problemet med toxiska arbetsplatser är dock att alla som arbetar där (vissa mer än andra) också bidrar till att de fortsätter att vara toxiska om man inte börjar förändra saker och det är inte säkert att de kommer att förstå eller vilja lyssna på dig. Likväl, jag tycker att det är värt att göra ett försök om det går.
Om du däremot inte får gehör eller någon respons på detta har du två val: stanna kvar eller söka dig vidare.
Väljer du att stanna behöver du arbeta med dig själv och ha strategier för att du inte ska offra din hälsa för jobbet. Kom bara ihåg att strategierna inte kommer att förhindra en utmattning om din arbetsbelastning är för hög och stressen består utan snarare fördröja processen. Att sätta ett litet plåster på ett stort blödande sår kommer alltså inte att hjälpa långsiktigt utan du behöver stoppa blödningen, sy såret och sedan läka ut det.
Frågor som kanske kan bidra:
Hur stor sannolikhet är det, tror du, att arbetsplatsen kommer att förändras?
Vad av dina stressymptom kommer från jobbet VS övriga livet?
Vad skulle du kunna förändra och hur om du stannar kvar i miljön som du befinner dig i?
Är det värt att offra din hälsa för den här arbetsgivaren?
Vilka argument talar för att du ska stanna kvar? Hur tunga är dem? Vad talar emot?
Var ärlig med dig själv i dessa reflektioner. Den enda som förlorar på att du inte är det är du själv. Och om du under dessa reflektioner i stället inser att svaret blir att du behöver lämna - då ska du göra det. Hellre förr snarare än senare. Sedan är det tyvärr så att alla inte kan söka sig vidare och få ett nytt jobb direkt men då är vad du behöver göra.
Jag kan såklart inte säga till dig vilket beslut du ska fatta men om du kan lämna den här toxiska arbetsplatsen bör du nog göra det. Jag läste en liknelse för ett gäng år sedan (minns dock inte var eller vem som sa det) som gick i stil med: “om din arbetsplats är en gifttunna som du sitter i hela dagarna så finns det bara ett sätt att undkomma giftet. Det är att lämna tunnan”. Den var rätt träffande.
Dåligt samvete som chef
Ett vanligt fenomen som kanske inte gäller dig men som jag vet drabbar många och därför nämner i förebyggande syfte att man som chef kan känna dåligt samvete för sina medarbetare och kollegor för att man lämnar dem i en arbetsmiljö som inte är hälsosam. Gör inte det. Dina medarbetare är vuxna människor som är kapabla att fatta egna beslut. Om de inte trivs i den här arbetsmiljön eller mår dåligt av den har de ett eget ansvar för sin hälsa och välmående.
Jag hoppas att detta svar kan hjälpa dig i din situation och mest av allt att du tar hand om dig och din hälsa. Vill du har ytterligare råd och stöd - tveka inte att boka in ett samtal via Bossakuten. All lycka till!
Har du som läser några liknande erfarenheter? Dela gärna med dig i kommentarsfältet!
Höstens fulla kraft
Så är hösten här med sina fulla kraft här i Skåneland. Mörkret kryper närmare och närmare. Kylan biter hårdare. Träden står som fyrverkerikvastar eller kala pinnar och svampen går knappt att urskilja bland alla löv på marken. Vi har börjat elda lite igen och på kvällarna så är stearinljusen snart tända för jämnan.
Björkar som får lite morgonsol på sig
På ett sätt (eftersom min sommar blev så kort) så känns det som om det har varit höst länge nu, samtidigt är det också nu den känns på riktigt. Jag gillar den här tiden på året. Det finns något vilsamt i att allt vissnar och ser skräpigt ut, även om det också innebär en massa trädgårdsarbete. Utmaningar väntar. Några med positiv klang, andra med det rakt motsatta. Kanske är det just därför som jag känner mig så trygg här i nuet? Jag fortsätter leva i linje med min hälsohöst, klär mig så varmt det går eftersom jag för första gången på länge har börjat bli frusen av mig och mediterar vidare. Dagarna går snabbt och långsamt på samma gång och jag inser att mitt livsperspektiv har börjat förändras och bli mer långsiktigt.
“Lite varje dag blir mycket till slut” skrev Arijola i sin Insta Story angående hennes träning häromdagen och det stämmer bra in på min känsla just nu. Jag fortsätter att vara i nuet och bygga för framtiden så gott det nu går. Ett steg i taget och vem vet vart vi befinner oss om tio år? Huga, det var för långt fram i tanken insåg jag nu när jag skrev det. Är nog bäst att jag kryper ner i soffan med min katt, värmekudde och filt och fortsätter njuta av nuet i stället. När höstvinden viner runt knuten, regnet piskar och elden knastrar i brasan.
Hälsohösten
Tjena! Hur är det med dig? Jag hoppas allt är fint. Det är det med mig och jag har tänkt en hel del på hösten som komma skall och hur jag vill jobba och leva de kommande månaderna. Ledordet som kom till mig spontant var: hälsohösten!
Att leverera bra i och på jobbet tänker jag är en självklarhet så därför känns det bra att ha hälsan som primärt fokus ett tag framöver.
Hälsohösten
Och det kan ju låta banalt som tusan med en hälsohöst men jag tror faktiskt att det är vad jag behöver: i betydelsen då att vårda min hälsa lite extra och det av två anledningar. Den första handlar om att ta de sista kliven ut ur rehabiliteringen av min utmattning. Om snart ett år är det tio år sedan jag blev utmattad och idag beskriver jag mig som nästan-frisk. Ur de allra flesta aspekter är jag återställd men det finns ett undantag, nämligen fysisk ansträngning. Min kondition är urusel, min fysiska styrka är bättre än vad den har varit men långtifrån bra och min fysiska uthållighet är obefintlig. Vilket inte är någon nyhet alls utan tvärtom om något jag har arbetat med länge. Jag kan se framstegen jag har gjort men det finns mer jobb kvar att göra. Så ur den aspekten blir egentligen ingenting annorlunda - men det är en viktig drivkraft i min bild av hälsohösten när jag vill fokusera på detta ännu mer. Den andra handlar om att jag inte vet hur jag kommer att må i höst och var depressionen jag drabbades i våras kommer att ta vägen. Det vore toppen om den kan läka ut helt framöver men eftersom nya medicinska behandlingar väntar vågar jag inte hoppas för mycket på det. Därför känns det viktigt att jag, oavsett vad som händer och sker, har ambitionen om att vårda min hälsa extra mycket i höst.
Fortsätta motionera och träna utifrån min dagsform
Jag ska fortsätta att motionera och träna såsom jag har gjort de senaste månaderna: långsamt, långsiktigt och utifrån min dagsform. För min del handlar det inte om att “träna stenhårt i X antal veckor” utan att göra det löpande i vardagen. Om inte jag har haft en extremt fysiskt ansträngande arbetsdag promenerar jag varje dag med små löpintervaller. Övrig träning får avgöras av mående och till viss mån av pandemin. Dels hoppas jag på några timmar i sadeln men vill också gärna börja simma men ja, vi får se hur länge simhallen håller öppet den här gången.
Äta ordentligt
Att äta ordentligt innebär inte att jag ska följa några som helst dieter, äta “nyttigt” eller begränsa mitt matintag på något vis. Snarare tvärtom vill jag njuta av allt vad mat heter och förhoppningsvis behålla den här matinspirationen som har återuppväckts under sommarsemestern.
Boka in roliga saker
Mmm, är det något som jag också ska ha med mig i höst så är det att boka in saker - roliga saker - med omsorg och i lagom dos. Kan såklart bli så att den här punkten spricker beroende på hur jag mår och då får det vara så. Jag tror jag kommer att må göttigare av att ha saker att se fram emot. I helgen väntar exempelvis kräftskiva med några vänner!
Vara ute mycket
Ytterligare en icke-nyhet är att jag tänker vara ute så mycket som möjligt i skogen. Men varför göra det mer avancerat än vad det behöver vara? Jag älskar att vara där och mår toppen av det så då känns det som en given punkt på min må-bra-lista!
Vårda mig själv
Sist men inte minst, eftersom jag inte vet hur hösten kommer att bli känns det så ska jag se till att vårda mig själv lite extra. Försöka bre ut guldkanten lite extra över vardagen om inte annat för att livet är för kort för att inte göra det. Att meditera, ligga på spikmattan, livsnjuta, läsa bra saker, spela spel och bada kallbad här och där är saker som jag ska fortsätta ha med mig in i vardagen.
Hur långt det räcker? Ja, det lär vi märka! Men jag hoppas att det ska räcka en bra bit på vägen i alla fall. Det i kombination med roliga jobbuppdrag kan bli en fin kombination att utgå ifrån - oavsett vad i livet som händer. Berätta gärna! Vad har du för tankar, planer och ambitioner den här hösten?
Saker vi kan göra för att må bättre
För första gången någonsin så har jag börjat lyssna på årets Sommarprat redan från början och favoriten hitintills helt klart läkaren, psykiatrikern och författaren Anders Hansens sommarprat. Har du inte lyssnat på det - gör det! Och för dig som kanske inte hinner eller orka lyssna, eller vill se dess höjdpunkter i textformat, läs vidare. Det var så infernaliskt bra att jag på lyssnande fot bestämde mig för att skriva ner några av de guldkorn om saker som vi kan göra för att må bättre.
Saker vi kan göra för att må bättre
Motionera
Människan är utvecklad för rörelse och Anders Hansen berättar att det historiskt sett verkar som att att hjärnan utvecklades för att styra kroppens rörelser. Och regelbunden pulshöjande aktivitet bland annat är:
- Läkande
- Kan förebygga depression eftersom stora delar av hjärnan aktiveras när vi motionerar
- Bromsar vårt åldrande eftersom hippocampus krymper i takt med att vi åldras. Motion inte bara motverkar detta utan medför enligt studier att hippocampus växer i stället.
- Våra pannlober som hjälper oss att resonera logiskt och "hålla huvudet kallt" när saker händer stärks eftersom blodcirkulationen ökar och att nya blodkärl bildas.
- Stärker minnet och ökar vår koncentrationsförmåga
- Kan rentutav förändra våra gener, hur häftigt är inte det?
Rörelse före prestation ger bättre resultat
Han berättar även om en studie där studenter antingen fick sitta ner och vänta eller gå en promenad före ett kreativitetstest. Gruppen som promenerade hade 60 procent bättre resultat.
Snabba promenader i 30 minuter, få upp pulsen 3 ggr per vecka. Andfådd och svettig. Allt är bättre än inget eftersom varje steg gör skillnad för hjärnan.
Sömn
Vi överlever med fyra till fem timmars sömn men det får konsekvenser. Sover vi tillräckligt blir vi mer känslomässigt stabila och tvärtom. Om vi inte sover blir vi känsligare för stress, reagerar starkare på negativa saker och sjukdomar. Ändå så sover vi mindre och mindre och antalet unga som sökt vård för sömnproblem har ökat med 500 (!) procent sedan millennieskiftet. Så sov, sov, sov och sök hjälp om du har sömnproblem som påverkar dig negativt.
Umgås med andra
Ensamhet är en annan faktor som kan påverka vårt mående negativt eftersom vi i grund och botten är flockdjur. Vi mår sämre av att vara ensamma och isolerade och Anders Hansen beskriver att det just nu tycks spridas en "epidemi av ensamhet" nu i världen. Det finns flera olika anledningar till det men förändringar i de sociala strukturerna och den ökade individualismen sägs vara några. En annan bedömer han vara den mobila livsstilen som kan riskera att bidra till att vi blir mer frånkopplade och därmed mer isolerade.
Lägg undan mobilen
Mobilen är i mänsklighetens tidsspann en ögonblicklig företeelse - samtidigt styr den de flestas vardag. Vuxna bedöms använda mobilen 3 timmar och 20 minuter varje dag, än mer för ungdomar. Och det räcker inte att bara lägga ifrån sig den eftersom vår hjärna då tycks bli upptagen med att ignorera telefonen i stället för att fokusera på det vi gör. Lägg den i ett annat rum och försök välja dina stunder när du använder den i stället.
Vi är inte gjorda för att må bra jämt
En annan viktig och intressant punkt är konstaterande att vi kanske inte ska må bra jämt. I ett historiskt perspektiv så har vi inte särskilt länge. Vi har inte heller varit särskilt trygga. Den som var vaksam hade förmodligen mycket större chans att klara sig i världen jämfört med den som mår bra och är tillfreds. Anders Hansen menar därför att ångest och depressioner snarare är symptom som har hjälpt oss genom tiderna mot faror. Du behöver alltså inte vara trasig eller sjuk för att du känner ångest. Samtidigt innebär det inte att vi ska gå runt och må dåligt. Tvärtom! Det är både bättre och viktigt att söka hjälp så att du kan få stöd att börja må bättre.
Vad säger du som läser? Har du hört på sommarpraten och vilken har i så fall varit din favorit hitintills?
Det ska vara självklart att må bra på jobbet!
Apropå gårdagens artikel på Bossbloggen om den mörka triadens ledare som kan trasa sönder både individer och arbetsplatser i sin framfart tänkte jag på en sak som vi måste prata om. Nämligen att det ska vara självklart att må bra på jobbet. Fine, inget jobb är roligt jämt och livet är inte världens uppåttjack alla dagar i veckan heller. Men det förtar inte att det normala grundläget ska vara att alla känner sig trygga och mår bra på våra arbetsplatser.
Det ska vara en självklarhet att må bra på jobbet
För en gångs skull så vet jag knappt vad jag ska skriva förutom rubriken i en krönika. För den säger som allt. Arbetsmiljö är inte ett ämne som ska pratas om "i mån av tid" eller då och då. Och att må dåligt, fara illa eller bli illa behandlad på en arbetsplats är ingenting du ska behöva tåla, acceptera eller stå ut med. Så enkelt är det.
Sedan är det självklart är det så att vi, när vi samverkar med andra, måste förhålla oss till varandra. Anpassa oss efter varandra och våra olika behov. Inget snack om det. Alla kan inte få allt som de vill hela tiden. Men, den här grundläggande nivån: att alla ska känna sig trygga, må bra och ha en god och säker arbetsmiljö, den ska vara självklar för alla, alltid. Och den bidrar vi alla, medarbetare som chefer som ledning till att skapa och behålla.
Så, vad gör man då om du eller dina kollegor mår dåligt? Kanske är arbetsbelastningen för hög under för lång tid? Är miljön psykiskt eller fysiskt osäker, stressig eller ohälsosam? Beror ditt dåliga mående på arbetsvillkor, arbetsförhållanden eller undermåligt ledarskap? Mår man dåligt kan det vara svårt att dra stora tunga lass själv men försök att agera i alla fall eftersom få saker löser sig av sig själva.
Vad gör man?
- Bli medveten. Vad är det som felar och vad är det som brister? Kartlägg så mycket som möjligt och var så konkret som möjligt.
- Prata om det. Med din chef, om det inte fungerar eller om chefen inte lyssnar. Gå vidare till chefens chef eller ledningen. Prata med arbetsmiljöombudet och facket.
- Ifrågasätt. Om någon ändå försöker lägga på dig mer och mer arbetsuppgifter eller ge er tajta deadlines som inte är rimliga. Ifrågasätt de strukturer och processer som ni har på er arbetsplats.
- Gör det du kan, inte mer. Ta ansvar för du kan och ska ta ansvar för - annars låt bli. Om er arbetsbelastning är långt mycket högre under en längre period än vad som är rimligt: gör bara det ni kan. Jobba inte mer och mer och mer och mer tills ni jobbar er sjuka. Ingen kommer tacka dig och dina kollegor för det.
- Lämna arbetsgivare som inte är bra. Den här punkten är inte alla förunnade och alla kan inte alltid byta jobb hur som helst. Men om du har försökt påverka din chef och arbetsgivare och göra skillnad, inget händer och du mår dåligt och du kan ta dig vidare. Gör det! Precis som ovan kommer ingen att tacka för att du stannar på en arbetsplats som får dig att må dåligt.
Vi som individer kan inte åstadkomma alla förändringar som krävs för att vårt affärsliv ska bli mer hållbart. Men vi kan bidra! Vi kan lyfta frågorna och visa att det som arbetsgivare är lika viktigt att prioritera att medarbetarna mår bra som att lönsamheten är god. Vi kan också säga nej, säga stopp, ifrågasätta och lämna de arbetsgivare som behandlar sina medarbetare illa. Alla tjänar vi på att ta vår hälsa och arbetsmiljö på allvar och alla förtjänar vi att må bra på jobbet.
Tumme upp: Min uppfattning är att vi millennials har lättare för att säga stopp och se det som en självklarhet att man ska må bra på jobbet. Alla borde influeras av det!
Tumme ner: Att jobbstressen ökar och går för långt, det är inte okej.
Är du kvinna och arbetar som ledare eller vill du bli chef i framtiden? Vill du ha ett forum där du kan ställa frågor och utbyta tankar och erfarenheter med andra i samma situation? Då är du varmt välkommen att gå med i Facebook-gruppen Bossbrudar!
Mer att läsa
Bossbloggen genom tiderna
- November 2024
- October 2024
- September 2024
- August 2024
- June 2024
- May 2024
- April 2024
- March 2024
- February 2024
- January 2024
- December 2023
- November 2023
- October 2023
- September 2023
- July 2023
- May 2023
- March 2023
- February 2023
- January 2023
- December 2022
- November 2022
- October 2022
- September 2022
- August 2022
- July 2022
- June 2022
- May 2022
- April 2022
- March 2022
- February 2022
- January 2022
- December 2021
- November 2021
- October 2021
- September 2021
- August 2021
- July 2021
- June 2021
- March 2021
- February 2021
- January 2021
- December 2020
- November 2020
- October 2020
- September 2020
- August 2020
- July 2020
- June 2020
- May 2020
- April 2020
- March 2020
- February 2020
- January 2020
- December 2019
- November 2019
- October 2019
- September 2019
- August 2019
- July 2019
- June 2019
- May 2019
- April 2019
- March 2019
- February 2019
- January 2019
- December 2018
- November 2018
- October 2018
- September 2018
- August 2018
- July 2018
- June 2018
- May 2018
- April 2018
- March 2018
- February 2018
- January 2018
- December 2017
- November 2017
- October 2017
- September 2017
- August 2017
- July 2017
- June 2017
- May 2017
- April 2017
- March 2017
- February 2017
- January 2017
- December 2016
- November 2016
- October 2016
- September 2016
- August 2016
- July 2016
- June 2016
- April 2016