Maxa återhämtningen

Well, jag tänker att det inte undgår någon av er som hänger med mig här att jag arbetar intensivt just nu utöver min träningsinsats och jag fick frågan häromdagen om jag inte jobbar mig in i väggen igen. Nej, det gör jag inte men tack för omtanken! Det får vara intensivt i perioder och det både känns och går bra tack vare min färdighet i att maxa återhämtningen.

En av mina styrkor är min förmåga att njuta av små saker i vardagen och livet och det om något är en återhämtning i sig.

Maxa återhämtningen

I helgen planerar jag (utan inbördes turordning) exempelvis att:

• Logga ut från Instagram, Facebook och LinkedIn

• Bada minst en gång och då lyxa till det med extra allt i form av espomsalt, badskum, hårinpackning, ansiktsmask och sista avsnittet av The Nevers. Mmm…

• Äta gött! Typ brushetta med grönkålscrisp, kebabtallrik, hemmagjorda dumplings och familjemiddag ute på stan

• Ligga i sängen, spela Sçythe och dricka kaffe (precis som jag gjort halva förmiddagen idag)

• Kramas med min man

• Gå runt i trädgården och lukta ännu mer på syrenerna

• Bli bjuden på GT

• Göra sjukgymnastik

• Ta hand om mina blommor

• Fylla på kreativiteten och kulturbehovet med att se Jesus Christ Superstar

• Sova tills jag vaknar

• Pyssla om huset med det som jag känner för snarare än det som “borde” göras

• Gå ner till sjön och se om jag blir badsugen

• Läsa klart min bok

Du hör! Att jag behöver jobba några timmar här och var i helgen känns inte särskilt betungande med så här mycket gött framför sig. Har du några planer för hur du ska maxa din återhämtning i helgen?

Offlinehelg i bilder

Inte nog med att jag tidsinställde lördagens blogginlägg - jag loggade dessutom ut från Instagram och körde en offlinehelg hela lördagen och hela söndagen. Så! Gött! Det! Var!

På lördagen skulle vi egentligen åka iväg och köra DnD men jag var tyvärr fortfarande ur form efter veckan så fick bli att jag stannade hemma. Låg i sängen i princip hela dagen med båda katterna som sällis och spelade Fall Out 4.

Fast inte bara - var också ute en sväng och rensade upp, gödslade och sådde i odlingslådorna där vitlöken redan så det knakar. Nästa steg blir att byta ut markduken mot bågar så grejerna kan få växa ifred från grannkatter och andra marodörer. Men det var dagens enda vettiga dagsverke förutom spelandet då där jag, vid närmare eftertanke, ändå överlevde kärnvapenkrig och började leta efter kidnappare - rätt bra jobbat!

På kvällen blev det dock lite mer action när M upptäckte två sugna igelkottar utanför ytterdörren. Dålig bild pga skärmdumpade ett videoklipp av dem men vi var alla fyra väldigt fascinerande över detta. Tydligen så springer hannen runt honan, varv efter varv, medan hon fräser och morrar på honom tills hon släpper till och detta kan ta flera timmar eller natten lång. Vilket antingen måste tjatsexets lågvattenmärke eller en sann överbevisning av uthållighet och envishet? Naturen alltså… Vacker men också grym.

Söndagen inleddes med att maskrosrensrace och belöningen efteråt? Mer spel. Kan inte riktigt sluta och längtar redan till ikväll när jag får lira igen, hähä.

Efter lunch bar det av längre ut på landet och nu är Skåne som vackrast med alla blommande rapsfält. Målet var svärmors lilla gård där jag rastade häst medan resten av gänget grejade i trädgården.

Efter ridtur, poolhäng och ostfondue (jag) respektive springa ikapp med hästarna, vara upprörd för att man behövde vara inne medan jag red och sedan sola (Nisse) var vi trötta och nappade lite på kökssoffan. Skön avslutning på en utedag och helg som var härligt återhämtande!

Det är jobbigt att arbeta hållbart

Well, där är den. Rubriken som just nu skaver lite hos mig. Att arbeta och leda hållbart genomsyrar såklart allt jag gör i mitt jobb - med klienter och utbildningsdeltagare - men också själv i mitt eget bolag. Och vet du vad? Det är mycket lättare att prata om att jobba hållbart än att göra det.

Den här veckan prövar mig på flera olika sätt och då blir det extra jobbigt att vara förnuftig och jobba hållbart, haha!

Att jobba hållbart är ansträngande (framförallt om man en gång har varit mästare i att göra det motsatta), obekvämt i all sin rättrådighet och dessutom opraktiskt för att man måste acceptera och erkänna att man inte alltid hinner göra allt prick som man vill det.

Allt har sina fördelar och nackdelar och en av de senare med att jobba hållbart är att en ta ansvar för sig själv och ge sig det man behöver - inte det man vill. En annan är att det tar längre tid om man gör flera saker parallellt. Är det värt det? Ja. Det tycker jag trots allt även om jag vissa dagar blir frustrerad över att jag inte längre tillåter mig själv att falla in i gamla beteendemönster. Är lätt att glömma hur mycket lättare det är ibland att fortsätta göra som man alltid gjort förut jämfört med ansträngningen som krävs att följa nya spår. Har liksom behövt hålla mig själv i schack hela veckan för att inte bara tappa huvudet och kasta mig in i jobbet för att försöka få gjort allt som behöver fixas. Men, men - så kan det vara…

Vet egentligen inte vad jag vill ha sagt med detta. Kanske bara muttra av mig? Ja, det var nog bara det egentligen. Tack för att du lyssnade!

Kalenderutvärdering

Ni som hängt med här ett tag vet att jag föredrar analog framför digital kalender alla dagar i veckan och att jag varje år lägger ner ett par timmars letande efter en kalender som motsvarar alla mina önskemål och behov. I år köpte jag en från ett, för mig, helt okänt märke tack vare en rekommendation från Jennifer och jag tänkte att det nu, några månader in, är dags för en utvärdering. Hur bra är den egentligen?

Det korta svaret är: Fruktansvärt jäkla as-bra! Ursäkta svordomarna men ja, det är så jag känner. Den lite längre versionen, utan svordomar, kommer här.

Vill väldigt gärna ha enfärgade, diskreta kalenders så denna mörka grå med guldprägling passar mig perfekt.

Är fortfarande grymt nöjd med att jag präglade kalendern och jag gillar fortfarande att den är stilren och elegant. Att den är tjockare än alla andra kalenders jag någonsin ägt trodde jag först kunde bli ett minustecken men faktiskt inte. Dess tyngd och tjocklek vägs nämligen upp rejält av faktumet jag inte längre behöver jag med mig ett eller två anteckningsblock eftersom allt ryms här!

Den här typen av målblock har jag inte arbetat med innan men nu när jag testat det i ett par månader måste jag säga att jag gillar det. Det blir tydligt vilka stora aktiviteter och projekt som behöver få ta utrymme under månaden.

Varje månad har sin månadsöversikt där en först får formulera fyra fokusområden för månaden och följt av ett uppslag med en månadsöversikt. Det är bra! Jag behöver det för att snabbt kunna se om det är några resor eller större happenings som sker när jag bokar in uppdrag och planerar in min arbetstid. Har dessutom i marginalen börjat föra in i vilka månader som vilka avtal förnyas så att jag slipper hålla det i huvudet (de är för få ännu för att få en egen databas).

Okej, citaten är lite klyschiga ibland men där tycker jag ändå att designen förlåter dem.

Sedan har varje vecka sitt blad med tre övergripande mål, en to-do-list för jobbet och en för det personliga och en “habit and exercise”-tracker och det är detta blad som redan har hunnit underlätta mitt liv med en hög tvåsiffrig procentsats. Att ha allt detta på ett och samma ställe är guld värt i stället för att (som ajg gjorde innan) använda olika anteckningsblock. Träningsschemat är kanske egentligen lite överkurs men… Nu när jag tänker tillbaka så fyller den också en bra funktion eftersom jag med hjälp av den lättare kan få överblick över mitt mående. Det är den svåraste delen att fylla i löpande men den hjälper mig att hålla koll på att jag verkligen gör sjukgymnastiken tre gånger i veckan och varken mer eller mindre.

Glada stunder, tacksamhet, utmanande stunder och lärdomar är fyra väldigt bra rubriker att reflektera kring varje vecka.

Varje vecka utvärderas sedan vilket är ett fint sätt att sammanfatta veckan på. Inget stort eller avancerat men ändå en bra reflektion som jag ändå hade gjort i ett annat block annars. Extra plus för doodle-utrymmet där man kan rita (läs: kladda) lite på egen hand.

Plus:

Det finns så mycket som jag gillar med den här kalendern som jag inte ens visste att jag ville ha:

• Att ha allt i samma block! Tidsplanering, to-do’s, anteckningar och utrymme för reflektion på samma ställe är fantastiskt.

• Generöst med anteckningssidor

• Luftig design men ändå plats för allt

• Det blir tydligt vilka arbetsuppgifter som behöver göras under veckan

• Jag blir mer effektiv eftersom planeringsformatet finns men samtidigt är kortfattat och koncist. Bulletpoints är lagom för mig!

• Bra överblick över arbetsbelastningen

• Insprängda bullet point-fält som ändå uppmuntrar lite kreativitet

• Varje vecka innehåller samma reflektionsrubriker som jag annars brukar använda så det är klockrent

• En ficka i bokfodralet där jag kan förvara visitkort samt i några hopvikta blanka papper som jag använder för att kladda på.

Minus:

Nu är vi inne och petar på små, små detaljer. Men om det är något jag skulle lyfta fram som svaga minus för den här kalendern så är det:

• Ingen veckoangivelse vilket gör att jag är fullständigt vilse i vilken vecka det är nu eller när någon frågar mig om vecka 17. Är inne på vecka.nu säkert två gånger per vecka för att kolla när något är. Något som såklart kunna avhjälpas med att jag själv börjar skriva veckonummer i kalendern (inser jag nu när jag skriver detta) men ja, klart det vore bekvämt om det redan fanns.

• Den kan bli lite solkig när man suddar. Vet inte om det beror på papperskvaliteten, mina pennor eller mig som suddare - kanske lite av allt - men det kan bli lite störigt kladdigt på sina ställen.

Men ja, det är det! Hitintills är det alltså den bästa kalender jag någonsin haft och om det inte dyker upp något annat som är ännu bättre kommer jag nog beställa den här igen om det går. Den extra hundralappen den kostar jämfört med de jag haft innan är så värt det - inte minst för att jag slipper betala för en massa anteckningsblock som jag glömmer hemma.

Vad säger du om den kalenderlösning som du har? Fixar den allt du behöver eller är det något som du skulle vilja behöva eller ha?

En vecka i Vemdalen

Jag vet inte om ni vet det men förutom någon enstaka skidsemester som barn har jag, innan jag träffade M, aldrig åkt skidor. Nu var vi i väg för tredje gången och för första gången i Vemdalen.

Kan avslöja att jag definitivt såg coolare ut än vad jag kände mig på skidorna men är fortfarande mallig över framstegen som jag gjorde!

När veckan började var jag jätterädd för sittliftar (pga en hemsk sittliftsdebut för ett gäng år sedan), kunde inte svänga med båda skidorna i marken och vågade inte åka fortare än promenadtakt. Spola framåt fem dagar, en skidlektion och en fantastiskt stöttande fästman senare så har jag åkt sittlift flera gånger om och blivit betydligt snabbare, stabilare och kan typ svänga ordentligt också. Ett mikroskopiskt kliv för mänskligheten men jätteskutt för mig.

Vemdalen var ett charmigt ställe men jag är glad att vi inte var där på en sportlovsvecka. Vågar knappt föreställa mig hur mycket folk det skulle vara där då.

Om man vill utvecklas på riktigt kostar det sin beskärda del av ansträngning. I mitt fall i form av svett, ett gäng krokodiltårar, skräck och värkande muskler. Om det varit värt det? Åh ja, och jag hade gärna gjort det igen. Kände mig inte alls klar nu när vi åkte hem. Tvärtom dagdrömmer jag om ännu fler skidupplevelser och hur nästa gång kommer att gå ännu bättre eftersom jag lär vara fysiskt starkare och därmed ännu bättre rustad att kunna åka än mer. Vem vet, en dag kanske jag kan lämna barnbackarna för ännu högre (och ännu mer läskiga) höjder?

Efter många dansande nerver, övning och ett par rädslotårar så lyckades jag till slut åka hela vägen nedför den här toppen.

Älskar verkligen den här typen av aktiv semester. Att vara ute mycket, röra på sig och att få bo och umgås med kompisar är en mysig kombination. Nu har jag dessutom hittat en skön rytm där jag har åkt ett par timmar på förmiddagen, sovit och vilat på eftermiddagen och sedan ätit och spelat spel på kvällen. Lägg till en eller två timmars arbetstid på eftermiddagen så är det pretty much en perfekt vardag va? Haha, drömma kan man ju. Men ska bli kul att se när och var nästa vinteräventyr blir av, jag längtar redan!

Någon annan här som lärt sig åka skidor i vuxen ålder? Vore kul att höra era tankar och reflektioner om era lärdomar på vägen!