Problematiken i Djerf Avenue-skandalen

Nu haglar dem, den ena krönikan och det ena inlägget efter den andra om Djerf Avenue-skandalen som förfasas över det som avslöjas i Aftonbladets granskning om Djerf Avenues dåliga arbetsmiljö, ett starkt bristande ledarskap från grundaren Matilda Djerfs sida men också uttalanden och beteenden som stark visar något annat än de inkluderande värderingar som bolaget gjort sig kända för att ha. Några röster hävdar att detta är klassiskt kvinnohat. Många skäller om unga influencers företagande och hur hiskelig Matilda Djerf är som chef. Men vilka fler nyanser än så finns det?

Detta är också ett exempel på när oumbärliga nyckelpersoner finns och därmed gör organisationen sårbar och utsätter den för en riskfaktor. Bild: Nick Fewings on Unsplash

Djerf Avenue-skandalen

Nummer ett. Brott mot arbetsmiljölagen ska tas på allvar och att fler än tio olika personer, medarbetare som tidigare anställda, har klivit fram med olika berättelser med liknande kritik, är allvarligt oavsett hur mycket eller hur lite av kritiken speglar hela sanningen. Arbetsmiljöarbetet är något alla chefer måste ta på allvar och alla i ledande befattningar bör utbildas, tränas i och arbeta med detta för att kunna göra en förändring inom organisationen - framförallt om man vill ha en genuint hållbar organisation. Detta kan inte betonas nog.

Nummer två. Det är inte kvinnohat att kritisera kvinnliga influencers bolag. Däremot är det problematiskt att det bara är Matilda Djerfs ledarskap som pekas ut och att hon ensam får klä skott för all kritik.

Å ena sidan är det naturligt och av betydelse eftersom det är hennes varumärke och person som ligger till grund för hela företaget. Å andra sidan, var är kritiken mot VD:n som är den som är ytterst ansvarig för allt detta? Som tycks ha tolererat problematiska beteenden eftersom de pågått över tid? Borde inte de kritiska stämmorna lyftas dit lika mycket som mot frontfiguren? Här kan jag se att granskningen faktiskt brister lite och att folks snabba kritik gentemot Matilda inte är helt rättvis. Hade hon varit en man hade kritiken troligtvis sett annorlunda ut vilket också är viktigt att kritisera även om exemplen som berättas ska tas på allvar.

Nu har jag inte insyn i Djerf Avenue så nedan punkter är generella utifrån forskning och erfarenheter i min yrkesroll:

De är inte ensamma

Fler företagsgrundare skulle behöva utbilda sig inom ledarskap, organisation och arbetsmiljö men också träna upp sina ledarskapsförmågor när de startar bolag. Att jobba som chef är en egen profession och det är i många uppstarts- och tillväxtbolag som har problem med att grundaren har en ledande roll och/eller personalansvar fastän de saknar kompetensen för det. Detta fenomen är alltså inte unikt för influencers eller unga influencers utan för många fler än så där majoriteten går under den mediala radarn.

Läs mer: Ledarskap för entreprenörer

Oumbärlighet är aldrig hälsosamt för organisationer

Oumbärliga personer, exempelvis att vara beroende av en persons varumärke, närvaro eller ledarskap kan ha sina fördelar ur affärssammanhang - detta om någon är hela influencerindustrin ett bra exempel på. Men ur företagsorganisationens synvinkel blir det i stället ofta skört och problematiskt. För vad händer om personen försvinner? Eller något komprometterande uppdagas? Då riskerar företaget att dras med i det.

Det finns risker inom familjestyrda bolag som måste förebyggas

Det finns exempel där ledarskapet i familjestyrda företag fungerar väl men det finns också problematiska fällor där upprätthållande av olämpliga beteenden, favorisering och nepotism är några av dem. För vem kan kritisera en chefs beteenden om hens familjemedlem är den man rapporterar detta till? Strukturer, kommunikationsplaner och tydligt ledarskap är några av flera faktorer som måste finnas på plats om detta ska undvikas.

Favorisering är ofta en mognadsfråga inom ledarskapet

Favorisering är lätt hänt men blir aldrig bra, en ledare behöver aktivt arbeta för och med att behandla alla medarbetare lika. Detta är ofta en mognadsfråga hos chefen utifrån om man har gjort grundarbetet som behövs för att kunna navigera balansen mellan att vara kompis respektive chef

Läs mer: Favoriserande chefer - när relationen blir lite för bra

När sprickan mellan den formella och informella organisationen syns är det sällan vackert

Alla organisationer som organisationsteorin kallar för en formell sida och en informell sida. Den formella sidan är typ organisationsschemat, värderingarna som man pratar om, varumärket man vill visa etcetera. Den informella är det som händer i vardagen där de verkliga värderingarna syns och när dessa två sidor är för långt ifrån varandra: då mår personalen kasst för att de upplever att den snygga fasaden är just det – en fasad.

När den informella organisationen dessutom då läcker ut publikt gentemot kunder och omvärlden riskerar det som hänt här att hända: förtroendet skadas och budskapen förlorar sin innebörd eftersom man inte längre litar på vad som är sant och vad som är en retorik for show. Denna spricka mellan den formella och informella sidan kan gå att laga, likaså organisations- och ledarskapskulturen men det kommer att krävas ett aktivt, medvetet och dedikerat arbete från högsta ledningen genom hela organisationen, tid och utbildning och arbete med alla chefers personliga ledarskap för att lyckas.

Läs mer: Formella och informella organisationer

Välj din chef och arbetsgivare med omsorg

Med det sagt, alla borde om man har möjligheten och privilegiet, välja arbetsgivare och chef med omsorg, Intervjua chefen på arbetsintervjun för att se hur hen pratar om sitt ledarskap. Intervjua andra medarbetare och personer som jobbat där tidigare för att höra om hur de har upplevt arbetsplatsen. Be om referenser och besök gärna arbetsplatsen för att försöka få en känsla för den informella organisationen. Låt dig inte förledas av ett snyggt eller trendigt varumärke utan att göra lite research först för dåligt ledarskap och brister i arbetsmiljön bidrar till ohälsa, lidande och i sämsta fall sjukdom och död. Det är det inte värt att ha i sitt liv om man kan undvika det!

Som arbetsgivare, att ha ett employeer branding räcker inte - ni måste leva och leda efter de värderingar ni säger er ha! Annars kommer ni inte kunna behålla varken personal eller kunder i längden.

För transparensen skull vill jag vara tydlig med att jag har skickat ett meddelande till Matilda och erbjudit hjälp med situationen även om jag misstänker att de kanske redan har tillgång till detta. Detta eftersom jag hellre hjälper till att lösa situationen än att bara fälla. Jag hoppas att de använder den här skandalen för att hantera den operationella situationen och ta tag i detta problemen så att de kan bygga en ny bättre ledarskapskultur som inte bara uppfyller Arbetsmiljöverkets regler och krav utan faktiskt också bygger ett bolag som är hållbart och framgångsrikt på riktigt. Världen behöver fler av dem!

6 December: Leva efter mina värderingar

Bara för att det är roligt att variera sitt format tänkte jag svara på frågorna i Sardellens brevjulkalender och här kommer frågan och svaret för den sjätte december!

Att veta sina värderingar är ett viktigt moment när det kommer till självledarskap! Det blir så mycket lättare att navigera i livet när du har gjort det grundarbetet som ledare.

Sardellen: Har du levt efter dina värderingar i år? Om ja, när/hur då? Berätta. Om nej, hur inte, varför inte. Litet som stort! Flummig fråga jag vet, tolka fritt. 

Mitt svar: Överlag skulle jag säga att jag har gjort det. Dels för att jag har hyfsat bra självkännedom. Dels för att jag har jobbat så mycket med dem genom åren. Jag vet vilka de är, hur jag påverkas av dem och har ett (vad jag vet) bra varningssystem för när jag rör mig nära deras gränser. Det svåraste, tycker jag, är när en situation gör så att två eller fler värderingar ställs mot varandra och där ett beslut måste fattas fastän det inte känns helt bra. Samtidigt, vill jag tillägga, är det inte alltid dåligt att gå emot sina värderingar. Det beror på situationen, hur du gör det, varför och ibland är det direkt nödvändigt att stå ut i det skavet eftersom det är priset för beslutet du fattar.

Ett exempel på när jag inte gjort det fullt ut, som är litet men för mig betydande, är att jag bytte vårdcentral när jag fick ett otroligt bemötande och framförallt vård för något min tidigare vårdcentral inte ens hade möjlighet till att boka in ett besök för. Problemet med det? Det är min nya vårdcentral har en affärsmodell som urholkar välfärden, vilket på sikt gör det sämre för fler, vilket går emot hur jag vill leva. Detta är ett priviligierat dilemma där jag prioriterade min välfärd före andras och det svider lite grand. Vet inte vad jag vill ha sagt med detta exempel? Kanske att inte jag heller är perfekt och göra alla rätt? Är uppenbart egoistisk när jag det bedömer att det behövs och rättfärdigar det för mig själv? Kanske att värderingar trots allt genomsyrar allt i våra liv och det i både stora som små saker? Jag vet inte riktigt.

Det jag däremot vet är att värderingarna är ständigt med oss och det som fascinerar mig i arbetslivet är hur många som lämnar arbetsgivare för att det vi gör på jobbet inte överensstämmer med våra värderingar samtidigt som arbetsgivare och chefer glatt stoltserar med värdeord och snygg retorik på sociala medier. Det finns stora glapp mellan många formella och informella organisationer som fler ledare behöver bli uppmärksamma om och fler ledningsgrupper behöver hantera. För det börjar uppifrån och organisationsstrukturen (som ändå den formella organisationen illustrerar) går före organisationskulturen (som syns tydligast i den informella organisationen).

Men ja, utöver mitt dilemma ovan så upplever jag att jag har gjort ett bra jobb med och utifrån mina värderingar under året. Sedan är det klart att man har bättre och sämre dagar. Det finns alltid saker en kan göra annorlunda och bättre men jag aktar mig för att reflektera för mycket över det i vardagen för då hade jag kunnat driva mig själv till vansinne rätt så snabbt.

Hur förhåller du dig till dina värderingar?

“Att snacka som ledare räcker inte”

Allt eftersom det blir vanligare att bygga både personligt och arbetsgivarvarumärke i nätverk och på sociala medier (LinkedIn, jag tittar på dig) blir det också vanligare att prata om sig själv som ledare. Sina meriter. Sin ledarskapsfilosofi och sina värderingar. Detta är en trend som är toppen! Det innebär att medvetenheten om dessa saker - som är viktiga när det kommer att jobba med sig själv som ledare - ökar och blir mer normaliserat.

En av baksidorna med ledarskap som ämne är att en hel del saker är lättare sagda än gjorda och tomt prat skramlar tyvärr bara högt utan att göra någon särskild nytta. Bild: Nick Fewings on Unsplash

“Att snacka som ledare räcker inte”

Tyvärr händer det allt oftare att jag får höra talas om ledare där det är mycket snack och lite verkstad. Där det pratas vitt och brett om hur man leder, hur viktigt det är med jämställdhet och mångfald men sedan i praktiken inte lyfter ett finger för att faktiskt få det att hända. Eller inte hinner eller orkar med att omsätta snacket i praktiken. Vilket är synd för det är prick det du måste göra som ledare: att snacka som ledare är ett viktigt startskott så att dina (framtida) medarbetare får ett hum om vad de kan förvänta sig av dig, men det räcker inte hela vägen. You need to walk the talk även i de stunder då det är jobbigt och obekvämt. I alla fall försöka.

Vilket är anledningen till att jag jag uppmuntrar alla klienter att 1. använda arbetsintervjun som tillfälle till att intervjua sina blivande chef och i steg 2. Ta referenser på chefen. Träffa personen i andra sammanhang än arbetsintervjun. Gör studiebesök. Det är nämligen ett av flera sätt att undersöka hur bra chefen är sin profession: att leda och det är inte du kan avgöra inom loppet av en kvart. Du kan få ett intryck och en bild av hens ledarskap men det är över tid när ni lär känna varandra som du kommer att få reda om chefen leder som hen lär.

Tumme upp: Det finns sätt att undvika att snacket blir för sötat och det är att erkänna, för dig själv och för dig andra, att det är en utmaning. Att du inte är hundra procent framme, felfri eller alltid kan och vet allt. För allvarligt talat - ingen av oss, inte heller jag, kan eller kommer någonsin att bli fullärda när det kommer till ledarskap. Det är något vi alla behöver minnas och ha respekt för.

Tumme ner: Ibland är det svårt att syna snyggt snack men tiden brukar utvisa hur väl ledaren kan leva upp till det hen säger.

Hur tar jag reda på mina värderingar?

Läsarfrågan:

Jag har en väldigt random fråga men tror att du kan hjälpa mig med den. Har verkligen klurat på det där med värderingar sen vi sågs sist men tycker att det är så svårt att faktiskt komma fram till vad jag har för värderingar. Tex att alltid vara snäll, det är bra att vara snäll men jag tror inte att det alltid är bra. Eller att vara ärlig, såklart inså stor utsträckning som möjligt men kanske inte i absolut alla situationer. Hur ska jag göra för att komma fram till tex 5 viktiga värderingar för mig?

Jag hörde en gång värderingar jämföras vid näckrosor eftersom deras rötter går så djupt och att blomman ofta är väldigt rörlig i förhållande till sitt rotsystem. En väldigt vacker liknelse, eller hur? Bild: Rainhard Wiesinger on Unsplash

Svar:

Hej! Vet du vad? Värderingsarbete är klurigt om man ska göra det jobbet ordentligt! Det är ofta därför många behöver och vill ha coachning i arbetsprocessen för att identifiera vilka värderingar en har. Dels för att våra värderingar ofta djupt rotade inombords och dels för att de ofta maskeras av bilder i form av vilka värderingar man “borde” ha eller tycka är viktiga. Ibland kan det rent utav vara så att man inser att de värderingar man har är “ärvda” eller någon annans rester och som egentligen inte alls är dina egna.

Först och främst: Ens värderingar skulle delvis kunna liknas vid ryggraden i kroppen. Den är med oss från födseln och dess utveckling präglas och påverkas av vår uppväxt, den påverkar oss varje dag i allt vi gör utan att vi tänker på det, vi är varierande flexibla i den men om vi böjer på den för mycket eller lyfter jättemycket tyngre än vad vi klarar av så gör det ont i varierande grad. I gengäld kan ens värderingar förändras och uppdateras under livets gång och det kan vi inte med ryggraden riktigt än och där faller min liknelse platt. Men jag tror du fattar vad jag är ute efter!

Härnäst blir jag nyfiken: hur definierar du värderingar? För baserat på det du skriver (och det kanske jag tolkar helt galet, ber om ursäkt om det skulle vara så) låter det som att du kanske tänker på värderingar som regler snarare än riktlinjer? Om ja, skulle du nog behöva luckra upp din syn på vad värderingar är och syna vad du vill använda dem till.

Värderingarna är saker som vi tycker är viktiga på riktigt. De känns i kroppen och triggar känslor som att vi blir glada, arga, frustrerade, känner oss tillfreds. Men de är inte absoluta och ingen av oss kan leva hundra procent i linje med sina värderingar dygnets alla timmar. Ingen av oss kan vara snälla eller ärliga mot alla i alla lägen även om det såklart är två egenskaper som är bra att sträva efter, framförallt som ledare. Alltså är perspektivet om dem som riktlinjer mer rimligt. De styr oss (och sedan kan vi välja om och hur vi vill reagera på det), de kan guida oss och vi kan använda dem som ett verktyg i vardagen. Men du har dem redan inombords och på så vis är det inget du behöver hitta utan snarare sätta ord på.

Jag tänker att det första du kan göra är att skippa antalet värderingar du ska komma på. Dels för att du troligtvis har fler än fem redan men mest för att släppa alla former av press i detta.

Steg två är att börja iaktta dig själv i din vardag. Vad är viktigt på riktigt för dig då? Både på ett intellektuellt och ett känslomässigt plan? Och det senare kan vara ett sätt att ringa in dina värderingar på. Hur reagerar du när människor beter sig på ett visst sätt? Vad får dig att bli glad? Vad gör dig asförbannad? När känner du dig nöjd och tillfreds? Exempelvis!

Och när du lägger märke till situationer som påverkar dig starkt kan du undersöka närmare:

• Vad det är som känns?

• Vad det är som skaver?

• Varför fick just det här dig att reagera starkt?

Och sedan gör du en i taget tills du känner dig nöjd och stäm gärna av det sedan då och då i framtiden eftersom vi förändras allteftersom vilket i sin tur såklart kan påverka våra värderingar på olika sätt.

Det kanske kan vara ett sätt att komma närmare dina värderingar på? Annars är det vanligaste (och ofta snabbaste spåret) att bli coachad kring det. Utöver att många av oss har lättare för att inse saker när vi sätter ord på dem finns det nämligen också olika övningar en kan göra för att komma sig själv inpå livet på ett annat sätt. Men jag hoppas detta kan hjälpa till och hör av dig om du vill ha ytterligare hjälp och stöd på vägen!