Hantera ditt imposter syndrome

Har du någon gång haft den är gnagande känslan av att du kommer att bli påkommen på jobbet? Att någon ska plötsligt avslöja dig mitt under ett möte att du egentligen har någon som helst koll på vad du gör? Då kan du vara påverkad av det psykologiska fenomenet Imposter syndrome, på svenska kallat för bluffsyndrom. Kan man vara en mentalt stark ledare även om du ibland känner dig som en bluff eller tvivlar på din förmåga? Kort svar: JA!

Läs mer: Kännetecken på om du är drabbad av bluffsyndromet

Imposter syndrome

Det lite längre svaret är att ditt mentalt starka ledarskap inte handlar om vad du tänker eller känner i din professionella roll: det handlar om hur du agerar på de tankar och känslor som du har. Vi går igenom både våra egna erfarenheter och delar olika strategier för att hantera bluffsyndromet utifrån våra professioner i poddavsnittet nedan. Men några saker du kan börja hålla utkik efter är:

Känn till dina triggers

Vad triggas ditt bluffsyndrom av av? Hur tar det sig uttryck? För min egen del är en dålig, hormonell dagsform ett av mina lägen när mitt bluffsyndrom kan kicka igång och genom att ha koll på det blir det lättare att syna bluffkänslan i sömmarna.

Kom ihåg att detta drabbar de flesta

En annan sak att ha i åtanke är att du är långtifrån ensam att ha dessa tankar och känslor. Majoriteten av oss drabbas då och då och det är både naturligt och normalt.

Vill du lyssna på poddavsnittet? Då kan du såklart göra det även på Podbean, Spotify, Acast eller iTunes. Och berätta gärna, här eller i vår LinkedIn-grupp, har du något särskilt som du gör för att hantera ditt bluffsyndrom om du har det?

Olika sorgereaktioner

Vi har pratat om ämnet med sorg på jobbet flera gånger förr här på bloggen men ett ämne vi inte har lyft är olika sorgereaktioner som kan vara viktiga för dig som ledare att känna till, både om du själv skulle drabbas men inte minst om en medarbetare skulle göra det.

Läs mer: När chefen mår dåligt på jobbet

Alla reagerar vi olika när det kommer till sorg och det är viktigt att minnas och respektera som chef.

Olika sorgereaktioner

Några vanliga sorgereaktioner är enligt 1177 exempelvis:

• Chock

• Känslan av overklighet

• Oförståelse inför vad som hänt

• Irritation

• Ilska

• Ångest

• Oro

• Förtvivlan

• Ledsamhet

• Tomhet

• Meningslöshet

Det är heller inte ovanligt att personen växlar mellan olika känslor snabbt, från chockad till ledsen, till arg eller har skuldkänslor till att vara ledsen igen. Hur vi sedan hanterar sorgen varierar från person till person och även från situation till situation och här gäller du att du som chef är lyhörd inför vad medarbetaren behöver. Ibland är sjukskrivning ett måste, ibland inte och fler saker du kan göra som chef går vi in på i poddavsnittet som du hittar nedan. Men några generella råd är att:

• Minns att allas sorg ser olika ut

• Men också att alla inte är bekväma med att ge uttryck för sin sorg på jobbet eller så att du ser den och det måste få vara okej.

• Minska arbetsbördan, även om personen vill fortsätta jobba som vanligt är det dumt att utgå från att hen ska kunna prestera och leverera som vanligt. Genom att justera arbetsmängden och deadlines kan du bidra till att personen får lite mer andrum i sitt sorgearbete.

Avsnittet finns såklart också ute på Podbean, Spotify, Acast eller iTunes och du är såklart varmt välkommen att gå med i vår LinkedIn-grupp med!

När Mentalt Starkt Ledarskap fyllde ett år

Först tänkte jag faktiskt att jag skulle hoppa över att dela det här inlägget när podden fyllde ett år för att det kändes lite… Meningslöst. “Vad gör vi här?” funderade jag, “kan detta vara kul att lyssna på såhär i efterhand?”. Så lyssnade jag på avsnittet och ändrade mig. Klart vi ska minnas tillbaka till detta! Är ändå för roligt att det som började som en idé på grund av pandemin, fick sitt startskott i mitt förråd och nu har lyssnare exakt varje dag. Det första poddåret var väldigt utvecklande för oss båda på olika sätt och jag är oerhört stolt över både min och Alex förmåga att tänka om och tänka nytt.

Det är ändå stort att podden funnits i helt år redan!

Vilka lärdomar har fått av och tack vare podden? Ja, det berättar vi i själva avsnittet. Men några andra saker som jag också uppskattar med den är:

Alla kloka och intressanta chefer och framtida ledare som vi har lärt känna tack vara att vi drog igång den!

Leendet och värmen i magen jag alltid får av att tänka på oss i poddstudion.

Alla utvecklande stunder och reflektionerna som för- och efterarbetet kräver. Jag har lärt mig så mycket om mig själv under det första året som gått!

Missa inte poddens LinkedIn-grupp och vill du hellre lyssna på den på Podbean, Spotify, Acast eller iTunes går det också jättebra!

All about the tribe

Att arbeta som chef blir lätt ensamt: dels för att du har information som inte alla har och dels för att du inte kan prata med alla om allt som händer och sker i din yrkesroll. Därför bestämde vi oss för att ägna ett helt poddavsnitt till att snacka om tribe:ing. Vad det är, innebär och hur vi som ledare kan hitta eller bygga vårt sammanhang.

Vi blir starkare tillsammans

Så, för att komplettera poddavsnittet tänkte jag att jag skulle samla tre bra kännetecken för en verkligt bra tribe. Så du vet vad du ska leta efter alternativt hur du ska veta att du har hittat rätt.

Ni vill varandra väl men håller inte med varandra jämt (och är inte rädda för att säga det)

Personer som med värme och välvilja utmanar dig, som vågar säga att hen inte håller med dig eller som rättar dig om du gör eller har fel - det är personer som du ska hålla i din närhet. Varför? Det är de som kommer att hjälpa dig att utvecklas och växa som människa och ledare.

Tilliten finns där

En viktig del av det är så klart att ha tillit till varandra. Utan förtroende till att det som sägs i gruppen stannar i gruppen kan vi varken slappna av eller dela saker som är känsliga eller svåra och det behövs också för att vi ska få det stödet som vi behöver som ledare. Tyvärr är inte allt som vi upplever i den alltid enkelt.

Ni är bjussiga i både medgång och motgång

Sist men inte minst, sanna vänner, är generösa, stöttande och glada för varandras skull i både med- och motvind och kan ni göra det lika väl när det går dåligt som bra. Har ni den supporten i ert gäng? Då har du hittat rätt!

Vill får du såklart gärna gå med i vår LinkedIn-grupp och vill du hellre lyssna på den på Podbean, Spotify, Acast eller iTunes kan du såklart göra det med. Jag vill såklart också slå ett slag för BossMasters som kan vara ett grymt ställe att hitta sin tribe när det gäller ledarskapsutveckling! Vad säger du? har du hittat din tribe än?

Quitters do win! Eller…?

Det här med att vara en quitter anses väl ändå i de allra flesta sammanhang som något dåligt. Och det kan jag förstå! För det är bra att avsluta saker - inte minst de som en har påbörjat eller åtagit sig. Men när jag ser citat som “quitters never win” blir jag också lite… Fundersam. Just för att det å ena sidan är sant, ger man sig inte in i rejset eller gör klart det vinner man inte. Samtidigt. Vad räknas som en vinst och måste vi alltid vinna till varje pris? Och ja, ur de tankarna föddes idén till här poddavsnittet!

Quitters do win! Eller…?

Det är ett viktigt ämne att nyansera i mitt tycke just för att den ofta blir så svartvit i vår vardag. Antingen ger vi upp för lätt, eller så ger vi upp för sent. Ingetdera är bra och det är inte alltid så lätt att veta var gränserna går. Själv har jag jättesvårt för att sluta göra saker och är alldeles för envis för mitt eget bästa med vad som ska gå och inte. Min utmattning är såklart ett exempel på det. Att jag avslutade min andra universitetsutbildning elva år efter att jag började den får väl tjäna som ett annat fast åt det positiva hållet då. I avsnittet avhandlar vi förstås mycket mer om den här gråzonen men tre helt skilda saker som jag har tänkt på än mer sedan dess som ändå ingår i det här ämnet är:

Ta inte på dig för mycket och tänk igenom före innan du lägger till något

Visst, ibland serverar livet oss mycket, mycket mer än vad vi vill ha och kan hantera och huruvida vi en fri vilja eller inte kan också diskuteras. Men jag tänker ändå att en viktig sak (för att slippa hamna i situationer där du behöver ge upp på förhand) är göra så aktiva val som möjligt och att en helst tänker igenom dem på förhand. Vad vill du fylla ditt liv med? Vad ska du fokusera på när det gäller jobbet respektive fritiden? Hamnar du i en situation där du ska lägga till något: ett ansvarsområde, en löpande aktivitet eller uppdrag: tänk igenom före. Än mer om det innebär saker som påverkar andra! Ta inte på dig mer än vad du kan hantera och gör du det - ta då bara på dig saker som du kan skita i om du inte vill, kan eller orkar avsluta dem som tänkt.

Det långsiktiga sättet att arbeta på

Att låta bli att ta på sig mer än vad en kan, orkar och hinner med tänker jag är centralt i det långsiktiga sättet att arbeta på. Vi behöver zooma ut och försöka uppskatta hur det kommer att se ut om ett par veckor, månader och år med och ta in det i beslutet de gånger det går med. At the same time, eftersom vi rör oss i gråzonen, kan vi inte leva för långsiktigt heller eftersom vi kan dö redan i morgon. Det är en sjujäkla balansgång mellan kul nu, kul på sikt och det som behöver och måste göras under tiden. Men när det kommer till arbetet är jag ändå övertygad om att vi behöver mer långsiktigt och hållbart arbete snarare än motsatsen.

Good enough

Ni som hängt här länge vet att jag har arbetat länge med att hitta mina nivåer av good enough och häromdagen läste jag dock ett spännande kommentarsfält om det här med att nöja sig med att göra saker till 80 procent. Att det räcker med att satsa på att nå 80 procent och sedan gå vidare och det som intresserade mig var hur delat kommentarsfältet blev kring detta. Några tyckte det var en bra princip att använda sig av för att det var good enough och att perfektionism förstör snarare än förbättrar. Andra tyckte det var en fråga om kvantitet vs kvalitet och att det är bättre att leverera det senare. Själv saknade jag kontexten som detta behöver ställas emot för att det ska innebära något. Fungerar det att göra 80 procent av kravspecifikationen vid en leverans? Knappast. Samtidigt, om dina åttio procent motsvarar gemen mans hundra - då räcker det ju gott och väl. Allt beror på alltså. Och tur är väl det för annars vore väl livet ändå för enkelt, inte sant? Okej, nog filosoferat från min sida nu. Här har du själva podavsnittet:

Om du vill får du såklart gärna gå med i vår LinkedIn-grupp och vill du hellre lyssna på den på Podbean, Spotify, Acast eller iTunes kan du såklart göra det med. Just do it! Och dela gärna med dig om vad du tänker när det kommer till att avsluta saker. Finns det någon rätt tid att göra det på?