Ledarskapets olika dimensioner

En av sakerna som fascinerar mig med ledarskap som ämne är de olika dimensionerna som vi behöver kunna röra oss i våra olika uppdrag. Det bidrar med lite extra komplexitet och spänning och är en av flera saker som innebär att vi inte kan se ledarskapsfrågor ur ett enda perspektiv utan faktiskt behöver göra det ur flera olika samtidigt. Vilka dimensioner är det som jag menar då? Jo, dessa…

“Aaah, vi snackar lager. Tårta! Tårtor har lager, alla älskar tårta” må vara ett citat från Shrek men det är fullt applicerbart på ledarskap som både består av många olika lager eftersom det utförs inom flera olika dimensioner samtidigt och det är alla dessa lager som utgör helheten. Bild: Deva Williamson on Unsplash

Ledarskapets olika dimensioner

Låt oss börja med att konstatera att det som utgör grunden och genomsyrar min syn på ledarskap och chefsuppdrag generellt är att ett bra ledarskap, som också är hållbart, strävar efter att skapa både lönsamhet och välmående samtidigt - inte bara det ena eller det andra. Det kan vara bra att ha det med dig i bakhuvudet när vi kikar närmare på de olika dimensionerna som vi rör oss inom och behöver förhålla oss till som ledare.

Organisationen och/eller verksamheten

Denna dimension kan faktiskt utgöra en gemensam dimension eller två olika, oftast beroende på vilket perspektiv man har. Å ena sidan är verksamheten, arbetet vi alla gör om dagarna, det mest grundläggande - utan den har vi ingen organisation. Samtidigt påverkar och formar såklart organisationen också verksamheten. Ibland till bättre, ibland till det sämre. Ibland sammanfaller deras behov, ibland krockar de fullständigt.

Som ledare behöver vi: Prioritera verksamheten och organisationen i stort. Det kan gå att försöka isolera sin avdelning från övriga organisationen men det är inte rätt och går definitivt emot vårt uppdrag som i grunden består av att förverkliga de mål och strategier som ledningen för organisationen sätter upp med vårt ledarskap som verktyg.

Är det lätt jämt? Nej, framförallt inte i de stunder då man inte håller med ledningsgruppen eller de direktiv man får. Men du är, vare sig du vill det eller ej, alltid en förlängning och representant av ledningen i organisationen som chef.

Arbetsgruppen

Arbetsgruppens storlek är en faktor som alltid har betydelse utöver vad för typ av arbete som medarbetarna ska göra och här är vi som ledare både en del av teamet och samtidigt inte (vilket bara det är en intressant ledarskapsfråga). Här ryms ofta mycket chefsarbete: strukturellt med rutiner, schemaläggning, semesterplanering och budgetarbete men såklart också operativt sådant med målsättning, uppföljning, mötesledning med mera. Mår gruppen bra kommer det att avspelas i deras resultat och prestationer men om den inte gör det, exempelvis om den har fastnat i FIRO-modellens rollsökningsfas, så kommer det också att inverka på lönsamheten.

Som ledare behöver vi: Göra olika saker beroende på vad verksamheten och gruppen behöver i nuet respektive på lång sikt och det är tyvärr det sistnämnda som tyvärr ofta glöms bort eller inte hinns med i det dagliga arbetet. Här har det umbärliga ledarskapet har en avgörande funktion och betydelse eftersom det hjälper oss att arbeta mer strategiskt och metodiskt på ett sätt som stärker arbetsgruppen på riktigt och inte bara skapar snygga resultat på ytan.

Det räcker alltså inte med att leda på organisationsnivå, eller tänka på arbetsgruppen eller leda människorna i organisationen som individer - som ledare behöver vi göra det för dem alla mer eller mindre parallellt. Bild: Surface on Unsplash

Medarbetarna på individnivå

Ja, arbetsgruppen som helhet är en sak och medarbetarna som individer är två helt olika dimensionsnivåer som såklart också har sin påverkan på varandra eftersom medarbetarna utgör arbetsgruppen och arbetsgruppen påverkar medarbetarna som individer. precis som organisationen och verksamheten också spelar roll, exempelvis i form av organisationskulturen och vad för sorts arbete det är som utförs.

Som ledare behöver vi: Kunna hålla i sär, bemöta, tillgodose, balansera och förstärka så många synergier som möjligt mellan de enskilda personernas förutsättningar och behov i förhållande till övriga dimensioner och tvärtom. Detta är inte ett arbete chefen gör ensam, medarbetaren har såklart också ett stort ansvar här, men det är inget vi som ledare kan ignorera - än mindre baserat på de krav som yngre generationer ställer på arbetslivet idag och än mer framöver.

Du själv som ledare

Sist på listan, och faktiskt också i prioriteringsordningen, kommer du själv som ledare. Vi pratar ofta om ledarskap utifrån chefens perspektiv och person men faktum är att ditt ledarskap egentligen inte handlar om dig. Det handlar om de du leder och hur du kan göra det på bästa sätt i de ovan nämnda dimensionerna.

Samtidigt är det:

1. Genom dig som ledarskapet händer

2. Du som har en stor påverkansmakt till att göra skillnad som ledare och chef

3. Inte så att vi kan tvinga andra att förändras mot deras vilja hur som helst

4. Oftast enklast (om än inte alltid mest bekvämt) att börja utveckla och skapa förändring genom och med hjälp av ledarskapet

Alltså, är den här dimensionen också viktig och betydelsefull! Inte minst för att desto mer arbete som görs här gör det lättare för dig som ledare att inte styras eller påverkas för mycket av den - vilket ger dig mer kapacitet och utrymme till att fokusera på de andra dimensionerna.

När jag utbildar brukar jag jämföra det med en dator: genom att göra det grundläggande arbetet med sitt ledarskap och sitt självledarskap som chef samt göra systemuppdateringarna blir den här dimensionen en bakgrundsprocess som pågår utan att du aktivt behöver tänka på den. Det frigör inte bar en massa kapacitet och handlingsutrymme - det kommer också att göra dig mer precis och bättre som ledare, vilket i sin tur gör uppdraget lättare och gynnar både dig som person men såklart också medarbetarna, arbetsgruppen och organisationen i stort.

Hur dessa olika dimensioner sedan förhåller sig till varandra är också spännande och varierar både beroende på hur organisationsstrukturen ser ut men inte minst beroende på vilken vinkel en ser på dem från. Jag håller på att klura på en modell för att sammanfatta detta men eftersom den inte har landat än får jag återkomma med den detaljen senare!

Men ja, det är dessa olika dimensioner som vi arbetar inom som ledare. Varje dag. Inte konstigt att det kan bli utmanande ibland då - eller hur? Och samtidigt också spännande, intressant och givande. Vad säger du som läser om ledarskapets olika dimensioner? Hur förhåller du dig till dem i din vardag?

Vett och etikett för chefen på julfesten

Ett ämne som en av er bloggläsare önskat att jag ska ta upp är vett och etikett för chefer på julfesten. Vad ska man tänka på? Vilka fällor kan vara bra att undvika? Och ja, såklart kan vi ta oss en kik på detta.

Notera nu att vi rör oss i gråzoner här och att det å ena sidan faktiskt finns några “rätt respektive fel” medan det å andra sidan också finns en hel del saker som “beror på”. Lägg dessutom till dimensionen att det finns flera olika åsikter kring vad som är okej och inte när det gäller festande chefer. Men jag ska göra mitt bästa för att navigera oss genom ämnet utifrån mitt perspektiv som ledarskapsutvecklare - sedan får du som läsare gärna bidra med dina tankar och perspektiv i kommentarsfältet!

Chefen på fest är ett spännande ämne där många ofta tycker olika om vad som är okej eller inte. Bild: Alexa från Pixabay

Är det okej för chefer att festa loss?

Ja, det kan det absolut vara - däremot skulle jag säga att det också beror på hur en “festar loss”. Först och främst kanske inte alkohol behöver vara ett måste för att släppa loss och ha roligt. Men vill du dricka som chef och kan göra det i den mängden och på ett sätt som innebär att du fortfarande kan uppföra dig och vara en bra och trevlig representant för din arbetsgivare: kör bara kör! Handlar det däremot om att bli asplakat, hångla upp kollegor, prata om saker du inte hade snackat om annars på jobbet eller bete sig allmänt oanständigt… Då skulle jag säga att det är bättre att låta bli det alkoholhaltiga.

Ytterligare en dimension till detta är att en som chef bör och behöver tänka på sina medarbetares uppfattningar och behov och det här en klassisk vattendelare. Vissa medarbetare tycker det är okej eller rent utav uppskattar att chefen partajar - andra gör det inte. Här skulle jag säga att gränsen ändå går vid det vi berör i stycket ovan: att vara en sjyst representant för företaget, arbetsgruppen och sig själv som ledare går först och kan inte riktigt pausas när och hur som helst som vi som ledare känner för det. Sedan kan man chef strunta i vad andra tycker och tänker om det men då får du i gengäld acceptera att det troligtvis har sina effekter vilket kan försvåra ditt dagliga arbete längre fram.

Faktorer som påverkar

Några saker som spelar roll och spelar in här som vi som ledare inte heller kan ignorera är exempelvis:

Företagsrepresentation och ert varumärke: Alla organisationer ser festligheter på olika sätt och detta är definitivt en del av ert arbetsgivarvarumärke. Hur vill ni att det ska se ut?

Organisationskulturen: Hur ser julfest-kotymen ut i företaget? Vad är det för slags fest som styrs upp och bjuds på?

Dina medarbetare: Hurdana är medarbetarna? Vad för beteende är okej respektive inte från deras sida när det är personalfester?

Sammankomstens kontext: Är det julbord eller middag som gäller? Dansgolv? Nattklubb? Miljön och inramningen för er julfest kommer såklart också att påverka situationen och vad som anses vara acceptabelt och inte.

Du som ledare: Hur vill du vara och uppfattas som ledare? Hur viktiga är relationerna med dina kollegor? Dricker du alkohol och hur påverkar den i så fall dig? Vad gör du och hur är du när du festar?

Alla dessa frågor är bra att ledningsgruppen och alla chefer pratar om med varandra innan ni bjuder in till fest. Det kommer göra det lättare för er att navigera bland gråzonerna som finns och tydliggör förväntningarna.

Den här frågan kompliceras såklart av att alla gillar olika och att det är svårt som tusan att göra alla nöjda jämt. Samtidigt innebär inte det att man ska låta bli att försöka få så många som möjligt att känna att företagsjippot är roligt och trevligt. Bild: Alexa från Pixabay

Vett och etikett för chefen på julfesten

Minns att det är ett jobbsammanhang

Tillit och förtroende för dig som ledare skapas, bibehålls, förstärks, minskas eller raseras i alla sammanhang som dina medarbetare ser dig i. Inklusive julfesten. Det är något vi som ledare måste acceptera och förhålla oss till och därför kan det vara bra att se julfester som jobbsammanhang även om de är mer avslappnade än en vanliga dag på kontoret. Hur vill du att medarbetarna ska prata om dig och ditt uppförande dagarna efter er festlighet?

Ditt beteende sätter tonen för vad som är okej och inte

Det går inte heller att pausa eller stänga av den påverkansmakt en har som ledare. Ditt beteende sätter tonen för andras och kommer att få effekter vare sig du vill det eller inte. Vill du att de ska vara positiva eller negativa? Ska de vara en källa till att stärka gemenskap och sammanhållning eller få motsatt effekt? Därför är det också så viktigt att behandla alla lika även i festliga sammanhang för att minimera risken för upplevd favorisering.

Om negativa saker inträffar på julfesten måste de hanteras efteråt

Konflikter, trakasserier och olämpliga beteenden är inte saker som “händer på julfesten och sedan stannar där” utan det är ens skyldighet som chef att adressera och hantera situationen väl tillbaka på kontoret. Det ingår i arbetsmiljöansvaret och är superviktigt att ta på allvar. Har genom åren hört och sett så många exempel på allvarliga situationer som viftas bort, förminskas eller ignoreras för att de har skett på personalfester och det kan i sämsta fall vara skadligt för både individer, arbetsgrupper och organisationen i stort.

Gör julfesten välkomnande för alla

Det är tyvärr inte ovanligt att exkludering sker, om än omedvetet, när det kommer till julfester och även om det är omöjligt att alltid göra alla nöjda så är det viktigt att alla medarbetare känner sig välkomna och inbjudna till det som ni styr upp. Gör inte “som vi alltid har gjort” eller “som alla andra” bara för att utan tänk noga igenom vilka signaler er julfest sänder till medarbetarna.

Det är ofta en balansgång mellan vad medarbetarna uppskattar och vill ha, resurserna ni har att tillgå, faktumet att alla gillar olika och att det inte går att göra alla nöjda jämt. Ansträng er för att navigera så medvetet, aktivt och respektfullt som möjligt mellan dessa olika viljor för att skapa en så välkomnande stämning som möjligt för alla. Ni kanske inte lyckas till hundra procent men desto mer ni strävar efter det - desto bättre kommer ändå resultatet att bli.

Kom ihåg varför ni har er julfest

Till syvende och sist kanske det är detta som allt detta handlar om. Att inte slentrianplanera in er julfest utan att se på den som en personalaktivitet med ett syfte vilket i sin tur kräver sin beskärda del av planering, eftertanke och genomarbetning. Varför har in en julfest? Hur kan den främja ert mående och ert samarbete på jobbet?

Detta skulle jag säga är de grundläggande punkterna i vett och etikett för chefen på julfesten! Vad säger du som läser? Hur ser du som ledare på ditt festande och vad säger du som medarbetare om festande chefer? Vore intressant att höra!

När ska sex timmars arbetsdag diskuteras som ett del av hållbarhetsarbetet?

Hållbarhet är utan tvekan ett att de mest aktuella frågorna i näringslivet nu - med all rätta! Det behövs även om många tyvärr använder idéen om hållbarhet som en rökridå för att fortsätta driva en verksamhet som exploaterar planeten. En del av hållbarhetsdebatten som ofta glöms bort är dock den organisatoriska. Sakerna som bidrar till välmående medarbetare är många: rimlig arbetsbelastning, bra arbetsmiljö och ledarskap, friskvård och mer därtill. Men en faktor som jag saknar i hållbarhetspratet är sex timmars arbetsdag: när ska det börja vara en del av hållbarhetsarbetet?

Med tanke på att åtta timmars arbetsdag är en kvarleva från den första industriella revolutionen är det kanske dags att börja uppgradera arbetslivet efter förutsättningarna som vi har idag? Bild: Tristan Colangelo on Unsplash

Sex timmars arbetsdag som en del av hållbarhetsarbetet

Några av de fördelar som lyfts fram med sex timmars arbetsdag av olika aktörer är exempelvis:

• Hälsofördelar, vi mår bättre av att jobba mindre vilket i sin tur leder till…

• Lägre sjukfrånvaro, något som är en stor kostnad för alla organisationer

• Ökad produktivitet, eftersom arbetstiden blir mer koncentrerad och vi mår bättre presterar vi bättre vilket påverkar produktiviteten positivt

• Mer engagerad personal, trivs vi på jobbet så ökar också engagemanget och lojaliteten gentemot vår arbetsgivare

• Enklare att rekrytera, alla organisationer behöver vara medvetna om sitt varumärke som arbetsgivare och sex timmars arbetsdag kan absolut klassas som en effektiv lockelse för att rekrytera personal

Såklart innebär det en kostnad att låta medarbetarna jobba två timmar mindre om dagen men om detta går att tjäna igen på alla dessa områden fortsätter det vara en gåta för mig: hur man inte kan satsa på detta mer? Och varför är det så himla tyst om detta som alternativ i framtidens arbetsliv som behöver vara hållbart för att vi ska klara oss?

Tumme upp: De företag som har fattat grejen och har börjat implementera detta

Tumme ned: Företagen och branscherna som försöker greenwash:a sig som hållbara när hela deras verksamhet i grunden är allt annat än hållbar. En sminkad gris är fortfarande… Ja, en stackars gris som absolut inte ska behöva utsättas för djurförsök.