Problematiken i Djerf Avenue-skandalen

Nu haglar dem, den ena krönikan och det ena inlägget efter den andra om Djerf Avenue-skandalen som förfasas över det som avslöjas i Aftonbladets granskning om Djerf Avenues dåliga arbetsmiljö, ett starkt bristande ledarskap från grundaren Matilda Djerfs sida men också uttalanden och beteenden som stark visar något annat än de inkluderande värderingar som bolaget gjort sig kända för att ha. Några röster hävdar att detta är klassiskt kvinnohat. Många skäller om unga influencers företagande och hur hiskelig Matilda Djerf är som chef. Men vilka fler nyanser än så finns det?

Detta är också ett exempel på när oumbärliga nyckelpersoner finns och därmed gör organisationen sårbar och utsätter den för en riskfaktor. Bild: Nick Fewings on Unsplash

Djerf Avenue-skandalen

Nummer ett. Brott mot arbetsmiljölagen ska tas på allvar och att fler än tio olika personer, medarbetare som tidigare anställda, har klivit fram med olika berättelser med liknande kritik, är allvarligt oavsett hur mycket eller hur lite av kritiken speglar hela sanningen. Arbetsmiljöarbetet är något alla chefer måste ta på allvar och alla i ledande befattningar bör utbildas, tränas i och arbeta med detta för att kunna göra en förändring inom organisationen - framförallt om man vill ha en genuint hållbar organisation. Detta kan inte betonas nog.

Nummer två. Det är inte kvinnohat att kritisera kvinnliga influencers bolag. Däremot är det problematiskt att det bara är Matilda Djerfs ledarskap som pekas ut och att hon ensam får klä skott för all kritik.

Å ena sidan är det naturligt och av betydelse eftersom det är hennes varumärke och person som ligger till grund för hela företaget. Å andra sidan, var är kritiken mot VD:n som är den som är ytterst ansvarig för allt detta? Som tycks ha tolererat problematiska beteenden eftersom de pågått över tid? Borde inte de kritiska stämmorna lyftas dit lika mycket som mot frontfiguren? Här kan jag se att granskningen faktiskt brister lite och att folks snabba kritik gentemot Matilda inte är helt rättvis. Hade hon varit en man hade kritiken troligtvis sett annorlunda ut vilket också är viktigt att kritisera även om exemplen som berättas ska tas på allvar.

Nu har jag inte insyn i Djerf Avenue så nedan punkter är generella utifrån forskning och erfarenheter i min yrkesroll:

De är inte ensamma

Fler företagsgrundare skulle behöva utbilda sig inom ledarskap, organisation och arbetsmiljö men också träna upp sina ledarskapsförmågor när de startar bolag. Att jobba som chef är en egen profession och det är i många uppstarts- och tillväxtbolag som har problem med att grundaren har en ledande roll och/eller personalansvar fastän de saknar kompetensen för det. Detta fenomen är alltså inte unikt för influencers eller unga influencers utan för många fler än så där majoriteten går under den mediala radarn.

Läs mer: Ledarskap för entreprenörer

Oumbärlighet är aldrig hälsosamt för organisationer

Oumbärliga personer, exempelvis att vara beroende av en persons varumärke, närvaro eller ledarskap kan ha sina fördelar ur affärssammanhang - detta om någon är hela influencerindustrin ett bra exempel på. Men ur företagsorganisationens synvinkel blir det i stället ofta skört och problematiskt. För vad händer om personen försvinner? Eller något komprometterande uppdagas? Då riskerar företaget att dras med i det.

Det finns risker inom familjestyrda bolag som måste förebyggas

Det finns exempel där ledarskapet i familjestyrda företag fungerar väl men det finns också problematiska fällor där upprätthållande av olämpliga beteenden, favorisering och nepotism är några av dem. För vem kan kritisera en chefs beteenden om hens familjemedlem är den man rapporterar detta till? Strukturer, kommunikationsplaner och tydligt ledarskap är några av flera faktorer som måste finnas på plats om detta ska undvikas.

Favorisering är ofta en mognadsfråga inom ledarskapet

Favorisering är lätt hänt men blir aldrig bra, en ledare behöver aktivt arbeta för och med att behandla alla medarbetare lika. Detta är ofta en mognadsfråga hos chefen utifrån om man har gjort grundarbetet som behövs för att kunna navigera balansen mellan att vara kompis respektive chef

Läs mer: Favoriserande chefer - när relationen blir lite för bra

När sprickan mellan den formella och informella organisationen syns är det sällan vackert

Alla organisationer som organisationsteorin kallar för en formell sida och en informell sida. Den formella sidan är typ organisationsschemat, värderingarna som man pratar om, varumärket man vill visa etcetera. Den informella är det som händer i vardagen där de verkliga värderingarna syns och när dessa två sidor är för långt ifrån varandra: då mår personalen kasst för att de upplever att den snygga fasaden är just det – en fasad.

När den informella organisationen dessutom då läcker ut publikt gentemot kunder och omvärlden riskerar det som hänt här att hända: förtroendet skadas och budskapen förlorar sin innebörd eftersom man inte längre litar på vad som är sant och vad som är en retorik for show. Denna spricka mellan den formella och informella sidan kan gå att laga, likaså organisations- och ledarskapskulturen men det kommer att krävas ett aktivt, medvetet och dedikerat arbete från högsta ledningen genom hela organisationen, tid och utbildning och arbete med alla chefers personliga ledarskap för att lyckas.

Läs mer: Formella och informella organisationer

Välj din chef och arbetsgivare med omsorg

Med det sagt, alla borde om man har möjligheten och privilegiet, välja arbetsgivare och chef med omsorg, Intervjua chefen på arbetsintervjun för att se hur hen pratar om sitt ledarskap. Intervjua andra medarbetare och personer som jobbat där tidigare för att höra om hur de har upplevt arbetsplatsen. Be om referenser och besök gärna arbetsplatsen för att försöka få en känsla för den informella organisationen. Låt dig inte förledas av ett snyggt eller trendigt varumärke utan att göra lite research först för dåligt ledarskap och brister i arbetsmiljön bidrar till ohälsa, lidande och i sämsta fall sjukdom och död. Det är det inte värt att ha i sitt liv om man kan undvika det!

Som arbetsgivare, att ha ett employeer branding räcker inte - ni måste leva och leda efter de värderingar ni säger er ha! Annars kommer ni inte kunna behålla varken personal eller kunder i längden.

För transparensen skull vill jag vara tydlig med att jag har skickat ett meddelande till Matilda och erbjudit hjälp med situationen även om jag misstänker att de kanske redan har tillgång till detta. Detta eftersom jag hellre hjälper till att lösa situationen än att bara fälla. Jag hoppas att de använder den här skandalen för att hantera den operationella situationen och ta tag i detta problemen så att de kan bygga en ny bättre ledarskapskultur som inte bara uppfyller Arbetsmiljöverkets regler och krav utan faktiskt också bygger ett bolag som är hållbart och framgångsrikt på riktigt. Världen behöver fler av dem!

10 December: Vanligaste utmaningen med att vara chef

Bara för att det är roligt att variera sitt format tänkte jag svara på frågorna i Sardellens brevjulkalender och eftersom frågan för den tionde december också finns med i årssammanfattningen jag brukar göra varje år tweekade jag helt fräckt om den till en som jag brukar få då och då!

Fråga: Vad brukar vara mest utmanande med att vara chef?

Mitt svar: Det varierar såklart beroende eftersom alla har och möter olika utmaningar i sitt ledarskap. Jag har under åren också sett att det ändå finns några olika mönster i vilka sorters problem som jag blir kontaktad för i olika tider vilket är spännande, liknande sorters dilemman tycks liksom hopa sig periodvis. Under det här året har väl topp tre trenderna handlat om att göra sig umbärlig som chef eller, hantera akuta kriser eller leda dysfunktionella arbetsgrupper.

Men generellt är en vanligaste utmaningen med att vara chef personalansvaret, att medarbetare inte alltid gör det som behövs, ska eller fungerar på arbetsplatsen. Sedan kan det se otroligt olika ut hur det tar sig uttryck. Ibland är det enskilda medarbetare som beter sig problematiskt, ibland är det delar av, eller hela, arbetsgrupper som är dysfunktionella - ibland är det både och samtidigt. Snåriga, komplexa situationer med många olika lager och som ofta också får en emotionell koppling för att man som chef bryr sig om personerna man jobbar med och sitt arbete. Dåliga förutsättningar till att leda är inte heller ett ovanligt dilemma eller att man inte får adekvat ledarskapsutbildning och träning i sitt uppdrag.

Tänk vad tråkigt det hade varit ändå om vi alla var sådär rationella och logiska som vi så gärna vill tro? Eller likadana för den delen? Lättare att vara chef hade det kanske varit men nej, just det... Då hade ju arbetslivet varit homogent och mindre lönsamt och inkluderande än vad det borde vara.

Som chef ständigt behöver arbeta inom ledarskapets olika dimensioner parallellt vilket i sin tur kompliceras ytterligare av att allting och alla tenderar att förändras med ojämna mellanrum plus att väldigt få saker inom ledarskap är svart/vitt rätt/fel. Det mesta rör sig inom gråzoner och “beror på” en massa olika saker och det är därför jag kan bli frustrerad av bristen för respekt som både medarbetare och chefer ibland kan visa inför ledande roller. Chefsuppdraget är en egen profession och det är utmanande för alla på olika sätt. Men spännande är det! Och jag är så imponerad av de ledare som jag får följa på olika sätt för de gör verkligen jobbet som krävs både med att leda andra och sig själva.

Vad säger du som läser? Vad inom ledarskap tycker du är svårast?

Problemvaccinet alla chefer behöver

Ibland är det otacksamt att vara chef, inte minst när bajsmackorna haglar i motvinden man kämpar sig igenom, försöker att göra ett bra jobb samtidigt som man släcker bränder till både höger och vänster. Helst med frisyren i behåll. Skämt åsido! Att vara chef skulle kunna ses som att vara en betald problemlösare men den beskrivningen, hur väl du än känner igen dig i den, behöver nyanseras mer än så. Ditt uppdrag som chef handlar i grunden om att hjälpa andra lösa sina problem och själv bara ta ansvar för de som faktiskt ingår i ditt chefsuppdrag.

Den tråkiga nyheten i detta? Det finns inget botemedel mot problem. Du kommer alltid ha situationer som behöver hanteras. Utmaningar som dyker upp när du minst behöver eller anar det. Lägen som du kanske önskar att du slapp uppleva. Den bra nyheten? Det finns ett problemvaccin som alla chefer behöver och som alla chefer faktiskt har tillgång till!

Helt immun mot problem går det inte att bli men du kan öka din motståndskraft rejält genom att vaccinera dig med dessa olika beståndsdelarna i ditt ledarskap! Bild: Unsplash

Problemvaccinet alla chefer behöver!

Låt oss kika närmare på problemvaccinets aktiva beståndsdelar:

Acceptans

Som ledare behöver du acceptera att både roliga och tråkiga saker kommer att dyka upp i din väg och det kan låta självklart men… När man är mitt inne i vardagssnurran där allt är viktigt och ska hända n-u-nu. Stressar. Är lite trött och sliten ja, då tenderar tålamodet att sjunka med saker som dyker upp oväntat. Det blir dessutom svårare att komma ihåg att du som inte kan vara den som gör och fixar all världens problem.

Du behöver också acceptera händelser, personer och saker för vad de är, det hjälper dig att hantera det som händer utifrån det faktiska läget snarare än det önskade.

Tips från ledarskapscoachen:

Gilla läget. Haha, trist tips va? Men att acceptera hur saker och ting är betyder inte att vi måste låta dem bero eller kvarstå, de kan fortfarande gå att förändra. Däremot blir du snabbare och mer verklighetsförankrad genom att ha med dig acceptans

Förhållningssätt

Nästa aktiva ämne är förhållningssätt. Hur förhåller du dig till problem som händer? Det kan variera rätt så kraftigt beroende på hur en är som person, dagsformen, stressnivån och såklart också kontexten. Denna del av problemvaccinet handlar inte om att du ska stå nollställd och kunna ta vad som helst som dyker upp utan att reagera, däremot du bli mtjänar du på att göra dig medveten om:

• Vad i detta som triggar dig?

• Varför det triggar dig?

• Och, viktigast av allt, hur du reagerar

Din reaktion som ledare kommer vara den starkaste signalen till hur andra runt omkring dig ska reagera så det spelar inte bara roll för din egen del.

Finns det då ett enda förhållningssätt som är rätt i alla lägen? Ja, nej och kanske för det beror på. Men att sträva efter att ha emotionell distans som ledare är alltid nyttigt, det minskar risken för att du blir för personligt och känslomässigt kopplad till saker som händer på jobbet. Du blir bättre som ledare när du mentalt frikopplar dig som person från din yrkesroll.

Tips från ledarskapscoachen:

Analysera dig själv i vardagen och iaktta hur du, både verbalt och med kroppspråket, reagerar på problem som dyker upp. Det kommer att ge dig ledtrådar att använda dig av och testa sedan de olika mentala skyddsteknikerna som jag länkade ovan. Experimentera med dem och se vilken eller vilka du kan använda dig av.

Ett strukturerat arbetssätt

En annan, mycket potent, ingrediens är att ha ett strukturerat arbetssätt som ledare. Och det handlar inte om att vara uppbokad till max långt i förväg utan snarare att arbeta så proaktivt som möjligt, ha ordning och reda och ha en långsiktig plan för det gör det tydligare och enklare för dig att göra chefsjobbet men också att prioritera när saker inte blir som man tänkt sig.

Tips från ledarskapscoachen:

Jag kan inte nog rekommendera följande verktyg för att bli mer strukturerad som ledare:

• Ha ett årshjul som du arbetar utifrån

• Arbeta aktivt och medvetet med er mötesstruktur

• Ha en struktur på dina saker/arbetsuppgifter/dokumentation etcerera så du slipper ägna onödig tid åt att leta reda på saker eller uppfinna hjulet på nytt varje gång

Det finns fler verktyg att använda sig av men börjar du implementera dessa tre kommer du komma en bra bit på vägen!

Uthållighet

Uthållighet är ofta en underskattad del av problemhantering. Men det gör oss bättre, mer tåliga och mer motståndskraftiga om du ser ditt chefsarbete som ett maraton snarare än ett sprintlopp.

Tips från coachen:

Påminn dig om din långsiktiga plan. Det brukar göra det lättare att lyfta blicken och se hela kartan, inte bara den kvadratmeter ni befinner på.

Avlastning

Det är lätt hänt att slukas av problem som chef (framförallt om man gillar att lösa dem) och därför är det jätteviktigt att du både uppmuntrar och låter medarbetare och kollegor lösa sina problem själva. Lägg dig inte i. Använd det coachande förhållningssättet. Det ger i längden också en avlastning för dig!

Ytterligare en del av denna beståndsdel är att ha en eller ett par personer som fungerar som dina pysventiler, det hjälper dig både att lätta på trycket och att bearbeta och lära dig av vad som händer i din vardag.

Tips från coachen:

Jag har många gånger mött chefer som tänker och tror att det ingår i uppdraget att veta och lösa allting på egen hand - helt i onödan. Genom att be om hjälp, bjuda in stöd och be om råd och prata om det som händer lättar du på din mentala börda vilket gör det lättare att hantera större volymer. Alltså, ta hjälp! Av din chef, av din mentor, via Bossakuten eller annan lämplig aktör. Men du måste inte göra allt på egen hand bara för att. Det är en gammal myt och föreställning, låt oss lämna den i det förflutna.

Och ja, sammanfattningsvis då...

Kommer detta vaccin att råda bot på alla problem du har som chef? Såklart inte. Men det kommer att göra dig mindre påverkad av dem och göra det mycket lättare att hantera dem.

Är detta en quick fix? För vissa! För andra tar det lite längre tid eftersom vissa behöver mer än en spruta - det är normalt.

Måste alla praktisera de aktiva beståndsdelarna i exakt samma dos? Nej! För det beror på dig som ledare, vad du behöver och vad du gör. Men alla ämnen behövs bara i olika stor utsträckning från ledare till ledare.

Berätta gärna du som läser! Är det något du kan ha nytta av i din vardag som varande eller blivande chef?

Känslan av kontroll är en illusion

En vanlig fälla att gå in i som chef är att känna behovet av kontroll, att man behöver ha det för att allt ska vara bra och för att man ska kunna slappna av. Problemen med det? De är flera.

Den första är att känslan av kontroll är en illusion. Ingen av oss har särskilt mycket kontroll på någonting alls egentligen.

Det är naturligt att vilja ha kontroll som ledare men känslan av att ha den stämmer tyvärr sällan och stämmer den är den inte nödvändigtvis bra. Bild: Milada Vigerova on Unsplash

Känslan av kontroll är en illusion

Nästa bekymmer är att en chef med behov av kontroll kan säga att de har hög tillit till medarbetare och högt förtroende för deras kompetens - men visar det inte - och då är tyvärr den så kallat höga tilliten och det höga förtroendet högst teoretiskt och något helt annat gäller i praktiken. Vad händer då? Jo, exempelvis:

• Tilliten och förtroendet tenderar att minska generellt i arbetsgruppen och organisationen

• Medarbetarnas engagemang och initivativförmåga minskar över tid eftersom “det inte är lönt” att visa varken den ena eller det andra. Tiden det sedan tar kan variera mycket beroende på hur mycket chefens kontrollbehov yttrar sig och hur organisationskulturen är i stort

• Chefen blir den som fattar alla beslut, stora som små, vilket tenderar att både öka arbetsbelastningen och ledtiderna

• Över tid är risken stor att mer och mer arbete hamnar på chefens skrivbord eftersom hen är inblandad i allt och i sämsta fall blir den som gör allt

• Risken finns också att kontrollbehovet slår över i en detaljstyrning, även kallat micro management. Och de allra flesta vet att detaljstyrning inte är bra eftersom det hämmar medarbetares initiativförmåga, ansvarskänsla och alla former av kreativitet. Ändå är det lätt att falla in i det när man är mån om hur slutresultatet ska bli eller känner ett stort ansvar för det

För att nämna några av bieffekterna och ja, detta helt i onödan just för att den där känslan av kontroll är inbillning. Den känns bra men är inte det, lite som rökning för en rökare.

Så hur ska man tänka då som chef, ska man då släppa taget om allt hur som helst? Nej såklart inte. Jag tycker en kurskamrat sammanfattade det bra med orden “jag vill ha koll - inte kontroll” när hon pratade om sitt ledarskap.

Med det sagt är det långtifrån alltid enkelt att byta ut behovet av kontroll mot koll eftersom känslan ofta är att "allt kommer att krascha" om den som är chef inte har kontroll på läget. Bild: Josh Seff on Unsplash

Koll i stället för kontroll

Vad innebär det att ha koll då? Jo, att vara närvarande och samtidigt sträva efter att göra sig umbärlig som chef. Genom att veta vad som händer och sker i verksamheten, hur medarbetarna mår och vara allmänt insatt är direkt nödvändigt om du som chef inte ska bli en bromskloss för de du leder.

Låt oss säga att alla arbetsuppgifter är syltburkar, som chef varken kan eller bör du ha ett finger i varje syltburk. Dels är det ohygieniskt men mest för att du bara har tio fingrar och inte heller kan bära hur många burkar som helst. Ge medarbetarna ansvaret att ha sina egna syltburkar som de hanterar. Se till att ha tydliga kommunikationsvägar er emellan samt arbeta aktivt med förtroende och tillit så att de kommer till dig som chef om någon av deras burkar går i kras.

Detta innebär inte att du som chef aldrig kommer att få någon sylt. Däremot kommer du få det i en mer lagom mängd då och då allteftersom medarbetarna blir mer vana vid att de har ansvaret för sylten och tar sig an det. Du kan ha koll på flödet av syltburkar, förståelse för processen och bidra när det behövs i stället vilket kommer att förbättra arbetsmiljön för både dig själv, medarbetarna och därmed organisationen i stort.

Varför det är jobbigt att släppa kontrollen och hur man kan göra det? Ja, det får bli en egen bloggartikel framöver! Men berätta gärna under tiden: hur ser din relation ut till kontroll och behovet av kontroll?

Interimsledarskap: det tillfälliga ledarskapets balansgång

Vad innebär interimledarskap? Och vilka likheter respektive skillnader är det mellan att vara anställd linjechef och interimchef? Och varför är det en så stark balansgång i att vara en tillfällig ledare? Det ska vi titta närmare på här tillsammans med Karina Dyrsborg, konsultchef på Randstad Care med egen bakgrund som interim ledare.

Att leda tillfälligt en intressant situation som ställer en del krav på dig som chef. Bild: Emanuel Ekström on Unsplash

Hej Karina! Vad gör en interimchef?

̶ Hej! Som interimchef är du en tillfällig ledare under en förutbestämd och begränsad tid, vanligtvis börjar man med tre månader men sex till nio månader händer också och det kan förlängas, säger Karina Dyrsborg och fortsätter:

̶ Anledningarna till att en interimchef behövs kan vara flera. Ibland har den tidigare chefen slutat och man har inte hittat rätt ersättare än och behöver någon som leder arbetet under rekryteringstiden. Ibland beror det på en sjukskrivning eller att man ska göra omorganiseringar och därför vil ha en tillfällig ledare som verkställer förändringarna och när det är klart kan en ny chef kliva in i det nya. Det är inte ett vanligt chefsjobb – du ska leverera ett vanligt ledarskap på ett ovanligt sätt.

Vad är det som gör interimledarskapet så speciellt?

̶ Det är speciellt av flera anledningar! Dels behöver du ha erfarenheten för att kunna hantera alla möjliga sorters händelser. Dels ska du kunna gå in i verksamheten, snabbt och effektivt, och få en överblick som du gör en analys och bedömning på. Vad behöver jag fokusera på här? Vilka trådar är lösa? Vilka måste knytas ihop? Vad får verksamheten att flyta på? På max fjorton dagar ska du ha koll på verksamheten, inte till hundra procent men tillräckligt för att veta det du behöver för att kunna börja jobba.

̶ Du behöver också kunna prioritera. Vad behöver göras nu? Vad kan vänta? Vad ska vänta? Vissa saker kan behöva göras på en gång och andra kanske ska vänta till den nya chefen kommer. Att göra de avvägningarna är viktiga för du kan inte vara rädd för att köra i gång saker men samtidigt kan du inte starta upp för många saker eftersom någon annan ska ta över sen. Detta är inte bara något man lär sig med erfarenhet utan det är också en personlig förmåga att se, sortera och sedan agera och det du gör beror på hur länge ditt uppdrag varar.

Karina Dyrsborg Foto: Måns Nordahl

Vad är viktigt att tänka på?

̶  Om uppdraget är runt sex månader eller längre ska gäller det att vara uppmärksam, då fördjupas ofta relationerna vi har på jobbet. Eftersom du i ditt uppdrag ska kratta för den kommande ledarens väg in i organisationen kan det bli svårare i onödan om du själv är för populär och omtyckt!

Spännande! Finns det någon vanlig utmaning?

̶ Att hålla en rimlig energinivå! Som interimchef kommer du in med ny energi och där behöver du se upp för det måste vara en bra balans mellan insatsen som du gör och tiden du har på dig. Å ena sidan måste du gå in kraftfullt men du kan inte heller gå in, vända upp och ner på allt och sedan inte orka ta hand om det. Det gäller att gå in i uppdraget och verksamheten på en hållbar nivå.

Nämn några gemensamma nämnare för bra interimsledare!

̶ Interimchefer är ofta personer som har mycket kraft och energi, de är ganska orädda vilket är bra för man har ofta ingen aning om vad som väntar när man kliver in i uppdraget. Du får en version när du går in i uppdraget och sedan kommer du se mer än så väl på plats. Sedan kan du inte hänga upp dig på småsaker och måste ha hög kapacitet för att klara av saker som dyker upp.

̶ Du behöver skapa relationer för annars får du inte resultat - men du får inte bli för omtyckt heller. Du ska inte ha så stort behov av att glänsa själv för det ska din efterträdare göra!

Har du några viktiga tips att tänka på som interimchef?

̶ Ja! Planera för din exit från dag ett, börja samla in material och underlag till den nya chefen redan första dagen du börjar.

Bra råd! Vad säger du som läser? Hur ser dina erfarenheter av interimledarskap ut?