Hitta tillbaka till glädjen
Det kom ett meddelande från en av er bloggläsare med en fråga som berörde. Nämligen hur man kan göra för att hitta tillbaka till glädjen i både liv och arbetsliv. Om man mår dåligt - hur gör man för att bli glad igen? Notera nu att jag inte är läkare eller psykolog. Detta svar är alltså baserat på mina erfarenheter, upplevelser och råd som jag själv har fått under de perioder jag har mått dåligt i livet. Det är inget generellt facit men kanske kan det bidra med någon tanke eller insikt. Om inte så kan det kanske ge en känsla av att du inte är ensam om din upplevelse och att det förhoppningsvis kan gå att bli glad igen.
Hur kan man hitta tillbaka till glädjen?
Sök professionell vård
Om du mår dåligt över en längre tid, om ingenting känns roligt, givande eller om livet känns tröstlöst eller håglöst. Då skulle jag säga att det första steget är söka professionellt stöd. Dels för att få förståelse för om det rör sig om en klinisk diagnos som exempelvis depression, utmattning eller något annat. Att få det kan då vara avgörande för att få en korrekt behandling. Depression är ingenting som du bara "rycker upp dig" från. För vissa kan den kanske ibland självläka men vet du vad, försök söka hjälp från vården så tidigt som möjligt. Framförallt eftersom det är det den finns till för: att vårda oss i stunderna i livet då vi är sjuka eller mår dåligt.
Jag har själv fått diagnosen depression två gånger i mitt liv. Den första strax efter att jag blev diagnosticerad med anorexi och ortorexi och den andra gången efter att jag blev sjuk i utmattningssyndrom. Båda gångerna var terapi ett extremt viktigt verktyg för att hitta tillbaka till glädjen. Medicinering kan hjälpa och även om den inte fungerade bra för mig så tycker jag absolut det är något du bör testa om din läkare vill att du ska göra det. Jag känner många som den har hjälpt och varit avgörande för att kunna återhämta sig.
Ta hand om de grundläggande behoven
Under utmattningen var det också essentiellt att ta hand om sin hälsa. Mat, sömn och motion är det grundläggande och missköter vi dem, då mår vi bara ännu sämre.
Gör det som tyckte var roligt innan
En annan sak att pröva kan vara att försöka göra de saker man en gång tyckte var roliga och gav energi och omge sig med personer som man tycker om, Även om ingenting känns kul (vilket jag upplevde rätt länge) så tyckte jag att korta stunder av det ändå bidrog positivt i längden.
Livets toppar och dalar
Jag tror det är få som upplever att livet är eller har varit en enda lång dans på rosenblad. Men också att både strålande solsken, regnmoln, uppehåll och storm är en del av livet. Vissa har otur och upplever mer sorg än glädje, andra har mer tur och är glada mest jämt. Några är glada fastän (eller på grund av) de otrevligheter som de går igenom. Du är inte ensam om att ha det svårt ibland. Det är inget fel med att inte vara superdupermegalycklig hela tiden eller tycka livet är trist i perioder utan det är snarare en del av livets toppar och dalar. Däremot, om dalarna håller i sig över tid, känns övermäktiga eller är väldigt djupa: sök hjälp. Bara för att livet inte alltid går upp, upp, upp betyder det inte att du ska behöva må dåligt heller.
Och ja, det ledde ju oss tillbaka till den första punkten att söka professionellt stöd om man behöver det. Ensam är inte starkast och ingen klarar allting själv. Det är jag den första att skriva under på som sedan en vecka tillbaka själv har sökt hjälp från en psykolog med en sorgebearbetning som jag inte har kunnat/orkat ta tag i förrän nu. Och jag hoppas verkligen att detta svar kan vara till någon nytta. Har du som läser några tankar eller erfarenheter som du vill och kan dela med dig till personen som bad mig skriva om ämnet? Kommentera gärna i så fall!
