Jeanna Tällberg: "Jag vill göra skillnad"

I dagens Möt en boss träffar vi Jeanna Tällberg! Hon är HR-chef för Volkswagen Group, pratar om jämställdhet och arbetar för att skapa förändring både i organisationerna och branscherna som hon verkar inom. Hur har hennes ledarskapsresa sett ut? Varför tycker hon det är viktigt att leda till 100 procent och att inte göra det som någon annan hade gjort det? Möt: Jeanna Tällberg!

Jeanna Tällberg Foto: Privat

Hej Jeanna, kan du berätta lite om dig själv för Bossbloggens läsare?

− Hej! Jag är gift och har två barn och när jag inte jobbar är jag lagledare för min dotters fotbollslag och umgås med mina vänner. Generellt skulle nog folk beskriva mig som glad och driven, jag går igång på att bringa reda i kaos och styra upp ordning och reda.

Berätta om din karriär!

− Jagutbildade mig först till socionom och jobbade inom socialtjänsten ett par år.Var 23 när jag var klar och skulle göra tuffa utredningar och det utan så mycketlivserfarenhet. Mina klienter kommenterade det aldrig men jag tyckte det varsvårt. Så blev jag intresserad av personalarbete och hur man kan arbeta med människoroch relationer på ett mer proaktivt sätt än vad vi gjorde på socialtjänsten. Sådå valde jag att plugga HR på personalprogrammet och sedan började jag arbetapå Scania 2003 och var där i tolv år i olika roller.

− Där blevrenodlad HR business partner, HR-chef och till slut ansvarig för ledarskap ochorganisationsutvecklingen globalt. Inför mitt första riktiga chefsuppdrag kändejag att man bara ångrar det man inte gör så jag testade och det var så spännande.Alla ledarskapsutbildningar vi hade då var globala och kunde innebär att när vibyggde en organisation i Indien så var vi där och tränade medarbetarna i Scaniasvärderingar och ledarskap för att sätta företagskulturen redan från början.Sedan kom det ett erbjudande om att bli HR-chef för Volkswagen Group 2015 ochjag bestämde mig för att prova på det och nu har det gått nästan fyra år!

Vad för ledarroll har du idag och hurser ditt dagliga arbete ut?

− Totalt är vi 440 anställda i Sverige, jag leder ett team med fyra personer och sitter med i ledningsgruppen. Den ena dagen är det ledningsgruppsmöten där vi pratar om Sveriges bilmarknaden, nästa dag stöttar vi chefer i rekrytering eller rehab. Den tredje leder jag seminarium om att få in fler kvinnor i bilbranschen. Det ser väldigt olika ut och det är så kul! jag vet ungefär vilka möten jag har inbokade men det blir aldrig som man tänkt sig. Så är det när man jobbar med människor och ansvarar för hur de har det på jobbet.

Jeanna Tällberg Foto: Vass Kommunikation

Varför vill du vara den som är boss?

− Jag ärduktig på att se helhet framför detaljer och att fatta beslut, det värsta jagvet när inga beslut fattas alls. Och så gillar jag att skapa ordning och redadär andra får utvecklas. Det ska gynna både individen och organisationen ochdet är mitt ansvar som ledare att bidra till det.

Om man gillar att fatta beslut blir det ännu viktigare att kunna vara prestigelös och backa tillbaka om det inte blir rätt. För det händer oss alla ibland!

Jeanna Tällberg

Vad har du för mål med dittledarskap?

− Behöver man ha ett mål med det, haha? Oavsett om jag är ledare eller inte så vill jag göra skillnad i organisationen, för människorna i den och för branschen. Kanske extra mycket för kvinnor. Jag har nästa bara jobbat i mansdominerade branscher och hoppas att kunna bidra med att göra världen till en bättre plats. Jag vill att mina barn, som är en pojke och en flicka, ska få samma möjligheter och förutsättningar. Men också att de ska komma ut i yrkeslivet lite klokare och bättre än vad vi har varit.

− Jag ser en förändring i jämställdhetsutvecklingen. Nu är det till exempel nästan inte okej att inte vara pappaledig men jag tycker det går lite långsamt. Jag fick frågan för ett tag sedan om hur vi kvinnor ska fostra våra döttrar… Men varför ska tjejer ändra sina beteenden? Jag tror egentligen att den viktigare frågan är hur män ska uppfostra sina söner. Varför ska inte männen uppfostra sina söner? Män har varit norm i evigheter och hur män är förebild för sina barn hur de lär sina söner att de ska bete sig mot både män och kvinnor är minst lika viktigt att fokusera på. Om inte viktigare. Det är inte bara kvinnor som ska driva på jämställdhetsutvecklingen.

Vad är det viktigaste en ledare skagöra?

− Det är attleda. Det är vanligt att man är operativ och sedan chef också. Hur mycket avdin tid ägnar du åt ditt ledarskap? För mig ska det svaret vara 100 procent.Bara när jag går genom korridoren så är så är hur jag gör det. Det villsäga hur jag hälsar på de jag möter och ser dem i ögonen är ett sätt att visahur jag leder och så vidare.  

− Sedan tänker jag också att det handlar om att se människor och ge återkoppling på beteenden. Det är beteenden vi ser och reagerar på och vi ska förstärka de som är goda och försöka arbeta bort de inte vi inte vill ha. Alla individer är olika, alla situationer är olika och det kräver olika ledarskap av oss som är ledare. Du kan inte bara vara på ett sätt utan det gäller snarare att hitta din grundstil som du sedan kan anpassa efter olika situationer. Gör inte ditt chefsjobb som någon annan hade gjort det utan gör du vill och tror på. Det är det som bygger erfarenheter och de kommer du alltid ha nytta av!

Åsa Uhlin: "Det kommer att dyka upp oväntade saker"

I detta avsnitt av Möt en boss så får vi en inblick i en ny bransch för intervjuserien när vi träffar Åsa Uhlin som är chefredaktör för Veckans Affärer. Vilka lärdomar och erfarenheter har hon fått genom åren? Hur har hennes ledarskapsresa sett ut? Och vad tycker hon är mest spännande med att leda? Det och mycket mer (som hennes tips till framtidens ledare) läser du här. Möt: Åsa Uhlin!

Åsa Uhlin Foto: Privat

Hej Åsa, kan du berätta lite om digsjälv för Bossbloggens läsare?

Hej! Jag bormed min familj i Nacka utanför Stockholm. När jag inte jobbar vill jag umgåsmed familjen, vara i trädgården och tycker om att vara på vårt lantställe iHalland. Men jag gillar också att läsa, gå på bio och sjunger i kör.

Berätta om din karriär!

− Jag varung när jag började som journalist, var tjugo när jag kom in på JMK och gick uti arbetslivet ett år senare och jobbade på olika lokaltidningar. Redan då vardet svårt att få fast jobb men jag upptäckte allt eftersom det jag gillade mestvar att göra själva tidningen. Vad behövs i flödet? Vad ska den innehålla? Tillslut fick jag fast tjänst på Länstidningen i Södertälje. Efter det var jag påen start up i tidningsbranschen, Dagens Politik, och fick lära mig ännu merinnan jag upptäckte hur roligt det är att skriva för riktigt nischade tidningaroch hamnade hos Dagens Medicin. Mitt första ledaruppdrag var som nattchef på Länstidningen.Ett uppdrag som innebär mycket tidspress för att man måste se till att alltmaterial kommer in i tid, att alla rubriker och första sidor blir rätt och manfår inte bli sen för då kostar det massa pengar. Och det var jättekul med en såintensiv produktion, där alla måste gör rätt saker vid rätt tid. Dessutom tycktejag att det var jättekul att det var chef.

− Sedan,runt 2011-2012, gick jag över på andra sidan och fick ansvaret för att utveckladigitala verktyg. Närmare bestämt ett som användes som stöd för läkare i Norgeför att hitta rätt diagnos och detta skulle tas till Sverige. Mitt uppdrag blevatt översätta 4,5 miljoner ord till svenska, kolla så att allt var korrekt ochse till att detta såldes. Vilket gjorde att jag gick från att vara printorienteradtill att vara en person som älskar digital utveckling. 2015 fick jag sedan fråganom att ta över chefredaktörsrollen på Veckans Affärer trots att jag inte harden klassiska bakgrunden från finansvärlden. Vilket ju lät jättekul – ochdessutom har rollen utvecklats under tiden, vilket stärker min övertygelse omatt välja uppdrag just för att de är, eller låter, roliga och intressanta.

Vad för ledarroll har du idag och hurser ditt dagliga arbete ut?

− Som chefredaktörär jag ytterst ansvarig för det vi publicerar. Jag skriver en blogg och ledarkrönikanmen annars är det inte jag som skriver utan mitt jobb är att utveckla tidningenoch vår sajt på olika sätt. Så en vanlig dag har jag många möten med folk,pratar med medarbetarna på redaktionen, medarbetarna på eventdelen och försäljning.Man behöver ha tentakler ute på alla håll. Sedan ingår också att vara ytterstansvarig för innehållet och hur hanterar vi olika publiceringsfrågor. Somansvarig utgivare är jag ansvarig 24/7 och behöver vara nära i processen. Så,det är dels en personalledande roll, dels bidrar jag till att utvecklaverksamheten samtidigt som funktionen som ansvarig utgivare är väldigt specielloch viktig.

Varför vill du vara den som är boss?

− För att detär så vansinnigt kul att få en idé och kunna förverkliga den! Och att få jobbamed människor. Det är inte alltid enkelt men alltid spännande att få andra attbli så bra som de kan bli. Att hjälpa dem hitta rätt i organisationen, hitta rätti uppdraget, få lyssna alla kloka som säger ”det här funkar inte så bra”. Menockså att få vara med i vardagen och få möjligheten att jobba med sinamedarbetare är så roligt. Det är häftigt att vara beredd att ompröva sina egna idéeroch anpassa sig efter människorna man har omkring sig.

Folk vill bara bli ledda av någon som de har förtroende för. Så hur får jag nya medarbetare att förstå hur jag funkar? Hur förstår jag hur de funkar? Hur ska vi organisera vår verksamhet? Hur ska det se ut här? Vad är det bästa sättet för oss att nå våra mål?

Åsa Uhlin

Åsa Uhlin Foto: Privat

Vad har du för mål med dittledarskap?

− Attutveckla både verksamheten och medarbetarna. Det är speciellt att vara specialistoch sedan bli chef. Behövs det säger jag vad jag tycker, men oftast försökerjag låta bli eftersom det finns inget värre än en chef som kommer och säger”såhär skulle det sett ut”. Min taktik då är att sätta upp regler för mig. Intestenhårda men i vilka lägen ska jag tycka saker och vem ska jag prata med omdet för att det verkligen ska bli en förändring? Det gäller att komma ihåg hurdet var när man själv inte var chef och hur hårt det kan kännas att bliöverprövad av någon som är ens högre chef. Att fundera kring det låter kanskeenkelt men det är en utmaning och något att jobba med löpande.

Vad är det viktigaste en ledare skagöra?

− Skapa enbra arbetsplats och inse att du aldrig kan detaljstyra allt. Det är viktigt attdet är tydligt vart vi ska någonstans och vad tanken är med de vi gör så attmedarbetarna kan få arbeta självständigt inom de ramar som finns.

Om du har fått erbjudande att bli chef, då är du förmodligen jätteduktig på det du gör och löst många problem genom att vara duktig och effektiv. Som ledare kommer du inte hinna med allt du vill göra, det gäller att prioritera och inte göra allt själv. Jag jobbar med det hela tiden. Det och att ha utrymme för det oväntade som dyker upp, för en sak är säker: det kommer att dyka upp oväntade saker.

Åsa Uhlin

− En annan viktig sak är att hitta en vän på jobbet som inte ingår i din arbetsgrupp. Alla som får ledaruppdrag känner sig ofta ensamma och det behöver man inte alltid komma högt upp för att upptäcka. Därför är det viktigt att hitta en kompis på jobbet som förstår vad du gör eller någon utanför som du kan hitta stöd och råd hos för att man ska orka och hålla som chef.

Kristina Jarring Lilja: "Se till att ha tid att leva som du lär"

Mitt arbete har jag turen att få träffa många otroliga ledare och chefer och dagens avsnitt i Möt en boss är inget undantag. Kristina Jarring Lilja är bland annat styrelseordförande för StyrelseAkademien Skåne och svaren på frågor som: hur hamnade hon här? Vad har hon lärt sig under alla sina år som ledare? Varför vill hon vara den som är boss? De kommer här!

Kristina Jarring Lilja Foto: Privat

Hej Kristina, kan du berätta lite omdig själv för Bossbloggens läsare?

− Hej! Jag är en 60-årig, gift kvinna som älskar att bo i Helsingborg och har förmånen att bo så jag har utsikt över Danmark. Både som person och ledare har jag alltid brunnit för att bygga förtroendekapital och även om jag älskar mode så konsumerar jag det inte på samma sätt längre.

Berätta om din karriär!

− Jagbörjade jobba i detaljhandeln i början på 80-talet och flyttade sedan till USA föratt arbeta med PR, marknadsföring och sälj. När jag var 25 fick jag mitt förstaledaruppdrag och sedan dess har jag alltid varit med i någon ledningsgruppeller varit VD. På 90-talet flyttade jag till Varberg och jobbade med skor. Jaghade mycket erfarenhet från både USA och Asien så kom tillbaka till InWear[KJ1]  med att öppna upp butiker och drevdetta under tre år. dan blev jag VD för det börsnoterade bolaget Micro Bildelarsom var en kedja för biltillbehör och bildelar. Jag trodde det skulle vara ettstort hopp mellan att vara ledare inom mode och bildelar men det blev faktisktinte. Produkten var förstås annorlunda men detaljhandel är detaljhandel.

− 2006 blev jag tillfrågad om att vara med i min första styrelse och det föranledde fler och fler förtroendeuppdrag. Bra styrelsearbete ger värde för bolagen och upplever att jag med min bakgrund som VD kan göra mycket nytta. När Micro Bildelar sedan likviderades fanns alla VD-uppdrag som jag var intresserad av i Stockholm. Så jag valde att stanna i Helsingborg för att driva eget och fortsätta med styrelseuppdrag och det gör jag än idag och då bland annat som ordförande för StyrelseAkademien Skåne.

Vad för ledarroll har du idag och hurser ditt dagliga arbete ut?

− Idag jobbar jag inte operativt som ledare utan arbetar i stället ett antal olika styrelser vilket gör att mina dagar verkligen varierar från dag till dag. Ena dagen är jag i ett bolag där vi har styrelsemöte hela dagen. Den andra dagen arbetar jag som rådgivare till ägare i ett bolag på förmiddagen medan eftermiddagen har jag ett mentorskap med en VD. Dag tre så kan jag vara ute och hålla ett föredrag om förtroende och styrelsearbete. Dag fyra är det workshop och sedan avslutas veckan med ett styrelsemöte.

Kristina Jarring Lilja Foto: Privat

Varför vill du vara den som är boss?

− Därför jag tror att det är lättare att göra skillnad som ledare. Det är någon som har sagt att makt korrumperar och det tror jag det kan göra men det kan också ge en verktygen till att göra skillnad på riktigt. Det gäller att ha koll på sin etiska kompass och jag är övertygad om att vi hade haft en förtroenderik värld så hade världen blivit en bättre plats. Sedan drivs jag också av att se ledare som är trygga i sig själva. Organisationers mående är så beroende av sina ledare.

Vad har du för mål med ditt ledarskap?

− Målet är att kunna se att förtroendet i organisationerna ökar, jag tror att jag kommer att jobba med det tills jag dör i princip. Förtroende är ett kapital som är viktigt och som skapar ett faktiskt värde i bolaget.   

När du kan ta kritik på rätt sätt och göra något åt det - då har du nått långt som ledare.

Kristina Jarring Lilja

− Ett annat mål är att se till att alltid ha tiden att leva som jag lär. När man får frågan är det lätt att tacka ja och så är det lätt hänt att du tar på dig för mycket. Att kunna tacka nej är viktigt för att kunna se var jag kan göra mest skillnad.

Vad är det viktigaste en ledare skagöra?

− Att föregå med gott exempel och göra det du förväntar dig av medarbetarna själv med. Jag tycker att det kan vara allt ifrån att plocka undan kaffekoppar till att packa upp varor om det är kris. Du kan inte be människor göra saker som du inte kan tänka dig att göra själv.

Jag tror mycket på att man ska vara tydlig med sina värderingar. Vissa personer kan tycka att jag är för tydlig men det är bättre att vara det än att dina medarbetare undrar vad som händer och vad de ska göra.

Kristina Jarring Lilja

− En annan sak som jag tror är viktig är att lyssna för att förstå och inte lyssna för att svara tillbaka. Men också att ha lågt självfokus, som ledare bör du ha mycket fokus mer på andra än dig själv. Det krävs en relation för att kunna bygga förtroende och du som ledare måste ha koll på ditt förtroendekonto och se till att så att det sätts in så mycket möjligt och tas ut så lite som möjligt.

Annelie Lindeberg: Det coachande ledarskapet har gett så stora framgångar

I dagens Möt en boss får vi träffa Annelie Lindeberg som arbetar som VD för Frisyrmakarna. Hur kom hon dit? Hur har hennes ledarskapsresa sett ut? Och hur har det coachande förhållningssättet förändrat hennes ledarskap?

Hej Anneli, kan du berätta lite om dig själv för Bossbloggens läsare?

− Hej! Jag är 47 år gammal och bor i Rydebäck utanför Helsingborg. Är en positiv, lugn och glad person som försöker se det goda i alla människor.

Berätta om din karriär!

− Jag började först inom restaurangbranschen. Det var kul och på den tiden tjänade man rätt bra, så jag jobbade på olika restauranger i Malmö under 80-talet. Sedan flyttade jag till Spanien och mötte mina barns pappa och tillsammans bodde vi i Spanien, Holland och Irland i flera år. På Irland startade jag min egna restaurang men eftersom jag alltid har gillat skönhet och hudvård började jag utbilda mig till hudterapeut.− När vi separerade flyttade jag hem till Sverige och bodde hos mina föräldrar med två små barn och fortsatte utbildningen. Det var två tuffa år eftersom jag pendlade flera timmar om dagen, men det gick och jag gick ut som en av de bästa eleverna. När jag fick mitt diplom så startade jag en egen salong i Malmö som kombinerade hudvård, frisör och en klädbutik. Det var fantastiskt roliga år men sedan flyttade jag till Höllviken, flyttade firman dit och körde det i sju år.− Åren går snabbt, haha. Helt plötsligt var det 2017 och jag insåg att jag saknade något i min bransch. Jag kunde förstås bidra med behandlingarna men i och med att relationen med våra kunder ofta blir intim så är det vanligt att kunder öppnar upp sig och delar med sig av förtroenden och jag kände att jag ville ha verktygen för att kunna hantera det. Det var så jag kom i kontakt med coaching och insåg att det här med kommunikation och personligt ledarskap är något jag har sysslat med länge egentligen. Så idag är jag certifierad coach och arbetar en del med det. Jag arbetar extra som hudterapeut och har som huvudsakligt uppdrag att arbeta som VD för Frisyrmakarna.

Vad för ledarroll har du idag och hur ser ditt dagliga arbete ut?

− Min ledarroll innebär att jag gör allt utom att klippa eftersom jag inte är frisör. I dag har vi tre salonger och mitt jobb består av alltifrån marknadsföring, möten av olika slag, inköp, renoveringar, budgetansvar och personalansvar. Jag har coachande ledarmöten med medarbetarna och gruppmöten och sedan finns det såklart saker som går sönder och vi behöver kaffe och kakor.− Jag försöker delegera så mycket som möjligt så att det inte blir katastrof om inte jag är där. Men i slutändan så är frisören där för att ta emot kunden och allt som kan avlasta dem när det är mycket att göra - det gör jag. Så hjälps vi åt när det är lugnt. Det är en roll med stor frihet och mycket flexibilitet vilket jag har längtat efter under de år som jag har haft eget.

I början undrade jag hur det ska gå när jag inte själv är frisör men idag ser jag det som en stor fördel. Om jag hade kunnat klippa så hade det nog, eftersom vi bara har anställda frisörer, lett till att jag hade fått gå in och göra det om det är någon som är sjuk eller VAB:ar. Då hade det nog lett till att jag både blivit mer av en i gänget och att jag inte hade haft tiden att fokusera så min ledarroll. Men nu är min chefsroll tydlig och jag tror att jag har kunnat leda och driva företaget mer framåt jämfört med om jag hade haft samma bakgrund som teamet.

Annelie Lindeberg

Varför vill du vara den som är boss?

− Det är väldigt naturligt för mig att vara ledare. När jag började driva eget så kände jag att jag hade förmågorna med mig. Jag kunde se ett större perspektiv med vad som behövde göras och det har stärkts med tiden eftersom jag har fått mycket erfarenhet genom åren. Det är ämnat för mig! Sedan tycker jag om den här friheten jag får i rollen jag har idag. Genom att göra detta, arbeta extra som hudterapeut och som coach så får jag lite av varje och det passar mig att ha flera olika uppdrag samtidigt.

Vad har du för mål med ditt ledarskap?

− Eftersom jag fick det här jobbet strax innan jag började min coachutbildning kunde jag inleda med att använda det coachande förhållningssättet redan från början och ja, vilka framgångar det har gett. De coachande verktygen har lärt mig att inte ge svaren direkt och det blir en helt annan kommunikation om man istället bollar tillbaka frågan. Då får man ett mycket djupare samtal och nu har medarbetarna blivit vana vid att jag oftast inte ger svar och det har skapat en medvetenhet hos dem att tänka en gång till och försöka finna svar själv på problem som de har. Alla tar ett eget, större ansvar och det skapar såklart resultat för både individen, gruppen och företaget. I framtiden skulle jag nog kunna tänka mig att utbilda mig ännu mer inom coaching. Att se andra växa ger mig en så stor kick. Det är en oemotståndlig och ovärderlig känsla.

Vad är det viktigaste en ledare ska göra?

− Att vara ödmjuk, inlyssnande och se alla. Ensam är inte ofta stark utan det blir vi tillsammans. När jag kommer in så vill jag göra det med ett leende, se alla, prata med alla och fråga hur alla mår och har det. Att utstråla lugn är också viktigt men framförallt att ta allt i ett lugnt och sansat tempo. Inte minst när vi pratar med varandra. Stress och upprördhet tar ofta mycket onödig energi.− Min förmåga att behålla och utstråla lugn är något jag har vuxit in i med tiden och jag har lärt mig att fokusera på det som är viktigast just nu istället för att brusa upp. Men också att färdigställa en sak i taget och inte göra tio saker samtidigt. Det gör att jag kan ta det lugnt även när det är stressigt runtomkring.

---

Tyckte du om detta inlägg?Klicka på hjärtat eller dela inlägget så att andra kan få läsa det! 

Sofie Bergdahl: Tror på att kliva fram i motgång och backa i framgång

Vem är Sofie Bergdahl? Hur vill hon vara som ledare? Och vad har hon lärt sig under de två åren som hon har varit VD för konsultföretaget Lunicore? Här finner du alla svar och mer därtill när hon berättar om sin ledarskapsresa i Möt en boss!

Hej Sofie, kan du berätta lite om dig själv för Bossbloggens läsare?

− Hej! Jag är 25 och kommer från Göteborg men har bott i Lund sedan fem år. Älskar allt som har med friluftsliv och människor att göra. Att vara ute, ägna mig åt träning eller att umgås tillsammans med andra är bland det bästa jag vet.

Berätta om din karriär!

− Den har väl egentligen tagit fart på riktigt de senaste två åren när jag fick mitt nuvarande uppdrag. Men innan jag började på Lunicore har jag alltid jobbat i detaljhandel och service. Både inom en liten, familjeägd butik och en stor, internationell koncern. Först jobbade jag inom en kaffe, te och chokladhandel, sedan på Sephora och Dressmann. Jag kan verkligen rekommendera alla att testa jobba inom serviceyrken! Man lär sig så mycket att möta alla typer av kunder. Kunder med mycket pengar, lite pengar, kunder som inte kan uttrycka sina behov, kunder som är arga… Det blir många unika möten och  det är en nyttig skola att bemöta olika människor i olika lägen.− När jag flyttade till Lund valde jag att läsa utbildningen Service Management. Den ger en tvärfunktionell syn på företag och hur exempelvis ekonomi påverkar engagemang och förståelse för hur man kan prata genom de olika enheterna i ett företag. Därefter fortsatte jag vidare med en av Ekonomihögskolans masterprogram som heter International Strategic Management. Men, det var under kandidatutbildningen som jag först fick upp ögonen för konsultbranschen och kom in på Lunicore som regionchef i Helsingborg. Där hade jag ansvar för att sälja och etablera varumärket i nordvästra Skåne och efter åtta månader fick jag möjlighet att ta mig an rollen som VD.

Vad för ledarroll har du idag och hur ser ditt dagliga arbete ut?

­− Idag befinner jag mig i slutskedet på mitt VD-uppdrag som innebär ett övergripande ansvar för att organisationen ska vara hållbar och att alla medarbetare mår bra. Det låter kanske luddigt men bland annat handlar det om att vi aldrig får koncentrera kunskap hos en individ eftersom alla våra tjänster är relativt kortsiktiga. Även VD:n byts ofta, i vanliga fall efter två års tid. Det innebär att organisationen måste vara så självständig som möjligt. Eftersom organisationen drivs helt av studenter, vi får hela tiden in nya medarbetare och har en genomsnittlig anställningstid på ett år så handlar VD-rollen mycket om att bidra till kontinuitet.− Det största ansvarsområdet är att vara en trygg stöttepelare gentemot mina kollegor. Jag lägger mycket tid på att jobba tillsammans med andra och bollplanka om olika frågor med både kunder och kollegor. Sedan innebär det också mycket strategiskt arbete med budget, affärsplaner och så. Exempelvis med HR om hur vi bör rekrytera framåt. Dessutom har vi en extern styrelse som jag svarar inför och så ingår det mycket försäljning vilket jag tycker är jättekul.

Varför vill du vara den som är boss?

− Jag vill väldigt gärna vara en som inspirerar och jag gillar att se andra människor utvecklas. Tycker det är en viktig del i ledarskapet att kunna se andra växa och det blir tydligt här just för att vi hela tiden får nya medarbetare. Att se dem gå från att vara nya till att driva hela processer själva är så coolt och det är min drivkraft att vara den stöttepelaren som står bredvid dem på deras resa.

Oavsett om du vill bli ledare eller inte, bestäm dig för hur du vill paketera dig själv. Jag har själv fått tipset att göra sin egen hisspitch. När någon frågar: Vem du är? Vad gör du? I stället för att säga ”jag pluggar ekonomi” så säg ”jag pluggar ekonomi för att jag vill göra det här och det här i framtiden”. Använd den i alla sammanhang när du nätverkar, till slut kommer omgivningen att uppmärksamma och hjälpa dig att nå din dröm.

Sofie Bergdahl

Vad har du för mål med ditt ledarskap?

− Att inspirera och alltid vara så närvarande som möjligt. Det ska inte kännas som att jag är långt borta om man behöver svar snabbt. Jag är väldigt förlåtande och tycker det är bra med misstag. Det är alltid bättre att prata om dem så vi lär oss tillsammans. Att kollegan säger ”det känns så skönt att jag alltid kan ringa till dig” är det bästa betyget. Vi ska också ha kul tillsammans och det bygger mycket på kollektivet. Det är VI som gör saker och jag som ledare är inte den som ska ta åt mig äran för det andra gör.

Jag är en kontrollperson i grunden vilket jag tror många unga kvinnor är. Så för mig har det varit viktigt och lärorikt att ha den här ledarrollen där jag tvingas att ha ett helhetsperspektiv. Då måste man fråga sig ”hur kan jag vara delaktig utan att behöva ha kontroll på allt?” och våga lita på de omkring sig.

Sofie Bergdahl

− Att vara närvarande handlar inte om att lösa andras problem åt dem. Jag har lärt mig att personen kommer med frågan ofta har svaren själv. I början trodde jag att jag att jag behövde ha alla svar och det direkt. Vilket i bland medförde att jag också svarade helt out of context eftersom jag inte visste sammanhanget. Men idag, om någon kommer med en fråga är det bästa svaret jag kan ge: ”vad tycker du själv?” och utgå därifrån. Frågeställaren har ofta funderat själv när hen kommer och det ska man inte förringa. Sedan försöker jag ge medarbetarna verktygen så att de kan göra jobbet och komma till kloka insikter själva.

Vad är det viktigaste en ledare ska göra?

− Jag tror mycket på det här att vara den som kliver fram i motgång och backar i framgång som ledare. Går det bra så är det alltid vi som gör det. Är det motgångar så tar ledare ansvar för det och sticker inte huvudet i sanden. Att man har kul är också jätteviktigt! Man kan komma så långt på engagemang och driv och att göra saker för att man vill och inte för att man måste.− I mitt fall så har det varit utmanade att vi får in nya medarbetare hela tiden att hålla koll på vilken information man har gett till vilken person och anpassa informationen till var alla är i processen. Men det går att lära sig att hitta ett gemensamt fokus i en grupp där personalomsättningen är stor. Dels genom att jag har bollat mycket internt men också med styrelsen och varit ärlig både när det går bra och när det inte har gjort det. Sedan är jag en reflekterande person och försöker stanna upp varje gång vi har tagit igenom oss något klurigt för att se vad jag har lärt mig. Det här året har jag varit mycket tryggare som ledare jämfört med det första. Det första året handlade om vad jag ska göra och nu har jag kunnat tänka på hur jag ska göra det, haha.