Hanna Rydman: "Som ledare måste man jobba bort sitt ego"

I dagens Möt en boss får vi träffa Hanna Rydman som blev chef "på köpet" med att hon grundade popkörssuccén Joyvoice. Idén som har vuxit till 170 medarbetare över hela landet på bara några år. Hur vill hon vara som chef? Vad upplever hon har varit svårast med att leda sitt egna bolag och bli fler? Och vad är hennes råd till de som vill bli ledare i framtiden?

Hej Hanna, kan du berätta lite om dig själv för Bossbloggens läsare?

− Hej, jag är 33 år och bor i Linköping där jag är född. Jag är ganska lugn men ambitiös och gillar att engagera mig i olika projekt.

Berätta om din karriär!

− Tidigare har jag haft ströjobb på caféer och i mataffärer. Du vet, jobb dit man går, gör det man ska och sedan när man kommer hem så gör man det man tycker är roligt. Men när jag började jobba på Medborgarskolan, på ett studieförbund med musikverksamhet, blev jag mer engagerad i jobbet. Då var jag med och startade ett kulturhus, blev ansvarig för musikverksamheten och det var jätteroligt.− Jag har sjungit mycket och jobbat med stämsång tidigare men det var inte förrän jag var med i Körslaget som jag började leda en kör. Efter tävlingen var slut började jag leda lite körer och den här känslan av att jag hade hittat rätt var så stark att jag sa upp mig för att jobba med det. Haha, jag fick så mycket frågor om vad det var för jobb och jag visste inte riktigt det själv men jag gick på feelingen. Det började med en kör här i Linköping en dag i veckan på 350 personer medan jag frilansade med annat. Men under de senaste två åren växte det och nu är vi ungefär 250 körer och cirka 170 anställda körledare.

Vad för ledarroll har du idag och hur ser ditt dagliga arbete ut?

− Min roll i företaget är att vara ledare. Jag driver detta med min sambo men han sköter mer av ekonomi, budget och utvecklingsarbetet. Medan jag är inriktat på att vara ledare och coach för våra körledare. Dels för är viktigt att finnas där när de behöver utbildas men också för att behålla en gemenskap fast vi är utspridda från Ystad till Luleå. Vi har idag sju personer på huvudkontoret som sitter med kundtjänst, partnerskap och liknande.− Det ingår också i mitt uppdrag att rekrytera körledare och jag brukar väl prata med tio till tjugo av våra körledare om dagen. Sedan blir det klart avstämningsmöten på kontoret, möten till nya projekt och så arrangerar jag alla låtar och stämmor eftersom vi inte jobbar med noter.

Varför vill du vara den som är boss?

− Jag har aldrig varit en som har drömt om att få en chefsroll utan det kom på köpet när jag startade eget. Jag har dock inga problem med att ta ledarrollen när jag känner att jag är duktig på något och kan känna att jag tillför något. Jag tycker att jag har varit bra som ledare tidigare när jag lett teatergrupper. Men nu när jag börjar bli tryggare i den så tycker jag att jag har blivit bättre. Det kan vara otroligt obekvämt att vara chef och man får inte vara rädd för att bli den som ingen håller med. I början tyckte jag det kunde vara svårt när personalen surrade om chefen och det var svårt att inte ta det personligt men nu tar jag det med ro i stället. Det går oftast över.

Det är egentligen alltid lättast att inte få vara ledare och bara följa strömmen. Är man själv i sin verksamhet gör man precis som man vill och så fort man är flera blir det svårare. Samtidigt är det så värt att vara flera. Företaget mår så mycket bättre när man är flera och inputs kommer från flera olika håll.

Hanna Rydman

Vad har du för mål med ditt ledarskap?

− Att släppa på tyglarna än mer. Det här med att låta andra vårda sitt företag, som känns som ens barn, var jättesvårt i början tyckte jag. Det var utmanande men det har jag blivit bra på idag och jag försöka utnyttja varje persons potential så bra som möjligt. Jag har bara varit chef i ett par år men jag har ändå från början granskat mig själv och reflekterat över ”det där gjorde” eller ”det gjorde jag inte bra eller inte rätt”. Min fortsatta utmaning är att våga vara ännu mer rak, tänka efter före och hålla isär min ledarroll och mig som privatperson. Det främsta målet är att hela tiden bli en bättre ledare och att personalen ska trivas.

Det som är positivt att vara grundare och chef är att man har en naturlig kärlek för sitt företag. Då lägger man lättare undan sitt ego för att det ska bli så bra för företaget som möjligt.

Hanna Rydman

Vad är det viktigaste en ledare ska göra?

− Det beror givetvis på hur stor grupp man leder, men det viktigaste är att huvuduppgiften är att leda. Jag har haft många jobb och många chefer och den största missen de har gjort är att peta i detaljer eller göra jobbet själva. Att våga kommunicera när inte allting är bra och att ta tag i situationer direkt är också en viktig del av ledarskapet. Man får inte heller vara feg att erkänna misstag inför sina medarbetare för du kommer att göra dem förr eller senare.− Som ledare måste man jobba bort sitt ego. Du kan inte utgå från dina känslor och ju tidigare du lär dig att sätta tankarna framför känslor desto bättre. Vilket är en nyttig lärdom för resten av livet med, haha.

Buket Kocabay: "Det gäller att få folk att prata med varandra"

Senast jag var i Stockholm så satt jag på ett litet fik och jobbade när jag råkade höra att det samtal som utspelades några bord bort. Det var ett utvecklingssamtal och ett ruggigt bra sådant. Kvinnan som ledde det gjorde liksom alla rätt och utifrån sett var det en superfin och tydlig dialog. Så när det var slut och de skulle gå kunde jag inte låta bli att säga hej till denna grymma chef och prata lite mer. Det är jag grymt glad för att jag gjorde. Hennes resa och ledarskap är verkligen inspirerande och jag är så glad över att få presentera henne för er idag. Arbetsledaren på restaurangen Trattoria Grazie som pluggar till lärare: Buket Kocabay!

Hej Buket, kan du berätta lite om dig själv för Bossbloggens läsare? 

− Hej! Jag är 37 och bor med min man och två barn i Stockholm. Gillar att utmana mig själv och känna att jag kliver framåt och uppåt. Inte bara med arbetslivet utan jag vill ha ett utvecklande liv. Våga prova på nya saker, vara flexibel och social. Jag hade aldrig klarat ett kontorsarbete där man sitter vid en dator hela dagarna.

Berätta om din karriär!

− När jag gick ut gymnasiet i Turkiet var min högsta dröm att läsa på svensk högskola. Är född här och ville komma tillbaka till det svenska samhället. Så jag sökte till en svensk högskola och kom in på medieteknik på KTH. Samtidigt började jobba som säljare i en butik och jag tyckte så mycket om det jobbet. Jag är som sagt social och så älskar jag att ge bra service.

Som säljare har du rätt stor makt och efter ett tag började jag inse hur mycket man kan påverka kunder och deras beslut. Så jag började undersöka det och testa mig själv med utmaningar. Som ”idag ska jag försöka få någon att köpa den här produkten”. Inte för att lura dem alltså men hjälpa dem att hitta en produkt som de kanske inte tänkt på själva. Vissa gånger gick det bra. Andra gånger gick det sämre men jag kände själv att jag blev bättre och bättre på att ta hand om människor och se deras behov. Målet var att de skulle lämna butiken med ett leende på läpparna.

Buket Kocabay

− Efter några år där sökte jag ett jobb där jag skulle jobba mot företag och sälja en applikation. Men det funkade inte alls och efter en tid insåg jag att det berodde på att det var en produkt jag inte trodde på. Så i stället sökte jag inte till Stockholms Universitet och pluggar till mellan- och högstadielärare. Jag har jobbat med barn och ungdomar tidigare och att få se deras utveckling gör mig glad. Men under mina studier så började jag jobba extra på en italiensk restaurang i Stockholm har med tiden blivit personalansvarig här vilket är jätteroligt.

Vad för ledarroll har du idag och hur ser ditt dagliga arbete ut?

− När chefen inte är här är det jag som leder arbetet och då ingår egentligen... Allt! Jag kan baka pizza, diska eller bära ut pasta. Där jag behövs, där är jag. Men det viktigaste är förstås att leda personalen så att verksamheten rullar på bra. Det är en liten restaurang med ett litet kök och man vet aldrig på förhand när stunderna, som det blir supermycket att göra på, kommer. Då gäller det att ha en röd tråd och en struktur där alla vet hur de ska bete sig när det blir kris. Eftersom vi inte är en restaurang som ligger mitt i stan heller så är det också jätteviktigt att vi har rätt personal med rätt kunskap och kompetens. Vi måste alltid göra ett bra jobb för våra kunder så de kommer tillbaka och berättar för sina vänner om hur bra det är här, haha.

Varför vill du vara den som är boss?

− Det som lockar är hur man kan påverka andra människor. Makt kan användas både negativt och positivt och jag vill alltid göra gott. En del av min motivation finns där. En annan är att kunna skapa en relation med medarbetarna och vara med i gänget. Jag är inte en boss som är utanför gemenskapen utan jag gör precis allt som alla andra gör. Skillnaden mellan oss är att de bara behöver ha koll på sig själva och kollegorna närmst dem medan jag behöver koll på alla i hela verksamheten.

Vad har du för mål med ditt ledarskap?

− Skapa arbetsglädje! Alla ska vara glada när de kommer till jobbet och känna att här är en avslappnad stämning med bra samarbete, både med mig och kollegorna. Då tror jag att resultatet blir bäst. I servicebranschen har man hela tiden ansiktet ut mot kunderna och det syns direkt om någon inte mår bra. Bakom en dator eller telefon kan du ha en dålig dag utan att det märks men det kan vi inte här. Så den goda stämningen behövs. Sedan är det förstås också viktigt med tydliga mål och förväntningar. Både vad jag som chef mig av dig som medarbetare men också gentemot varandra och våra kunder.

Jag gillar när vi pratar tillsammans om våra mål och hur vi kan lyckas nå dem. Ambitionen för verksamheten är att växa och bli än fler, så att det gäller att skapa en bra arbetsmiljö för alla så vi får möjligheten att expandera i framtiden.

Buket Kocabay

− De flesta som arbetar hos oss är unga. Ofta gymnasieelever så ett av mina mål är också att visa dem hur en bra arbetsplats kan vara innan deras ”riktiga” arbetsliv börjar. Arbetsglädje är viktigt men de ska också lära sig något av att jobba hos oss och det är så roligt att se dem växa i en roll som de inte har provat på tidigare och göra det tillsammans. När jag själv blickar tillbaka har jag haft jättebra chefer och ibland sämre sådana och jag vill helst vara ett exempel som de kan referera till i framtiden som positivt.

Vad är det viktigaste en ledare ska göra?

− Att bidra till en gemenskap mellan alla medarbetare där man respekterar varandra för den man är. Så man känner att man är i samma båt och vet vart man är på väg och då får en arbetsro. Så det är inte bara du som ledare som ska vara personlig och prata med alla, det gäller att få folk att prata med varandra också.− Men också skapa gemensamma arbetsmiljöer där rätt så små saker kan hjälpa till att skapa den där känslan av gemenskap. Vi har till exempel en svart tavla där vi varje dag skriver upp saker som saknas och pratar om det. Då får alla vara med och påverka.

Jennie Norén: ”Det är mitt lyckligaste ögonblick i karriären att få ha det här jobbet”

Ett inslag som jag har saknat hela 2018 i bloggen har varit en Möt en boss. Men nu är serien äntligen tillbaka och först ut är Jennie Norén. Hon arbetar som verksamhetschef för Ronald McDonald Hus i Lund och delar idag med sig av sin karriär och sina ledarskapsläxor. Möt Jennie Norén!

Hej Jennie, kan du berätta lite om dig själv för Bossbloggens läsare?

− Hej! Jag är mamma till Hannes och Samuel och bor med dem och min man utanför Lund. På fritiden älskar jag att vara ute och röra mig och umgås med vänner och det bästa är att jag i dagarna ska få träffa vår nya rottisvalp Britta för första gången.

Berätta om din karriär!

− Jag började mitt arbetsliv genom att läsa till förskolelärare och jobbade som det i tio år. Redan då föll jag ofta in i ledande eftersom jag gärna tog ansvar och på mig saker. Efter en tid blev jag avdelningsansvarig men till slut bestämde jag mig för att göra något helt annat och började med silversmide. Jag startade mitt egna företag och sålde smycken till olika butiker när jag fick kontakt med Canon i Malmö. De ville skapa en roll som account manager och jag hoppade på det och arbetade där i 3,5 år. Den perioden utvecklade mig som mest eftersom skillnaderna från förskolans värld till sälja dokumenthantering var så stora. Men när jag väl har lärt mig något, då vill jag göra något nytt. Så när jag klar där så började jag i stället arbeta som affärsutvecklare på rekryteringsbolag.− Efter det arbetade jag som platschef i Trelleborg på ett facilitetsföretag och hade ansvar för 20 medarbetare. Det var nästan som att driva ett eget företag i företaget. Det var väldigt fritt, jag fick ledarskapsutbildningar och erfarenhet och trivdes jättebra. Men plötsligt såg jag annonsen, av en slump, om tjänsten som verksamhetschef på Ronald McDonald Hus i Lund och den kändes så mycket som jag. Så jag sökte den och när jag väl hade landat här så känns det som om cirkeln har slutits. Jag får arbeta med barn och samtidigt ha det roliga med personalansvar, budgetansvar och kontakten med näringslivet. Det är mitt lyckligaste ögonblick i karriären att få ha det här jobbet. Det betyder så mycket när man kan arbeta med hjärtat.

Vad för ledarroll har du idag och hur ser ditt dagliga arbete ut?

− Jag har arbetat här i 3,5 år och som verksamhetschef har jag ansvaret för att personalen mår bra och vi har en bra relation med sjukhuset, näringslivet, våra sponsorer och de som stöttar oss. Vi är inte en vinstdrivande verksamhet och vår första prioritering är alltid familjerna som bor här. Det är svårt att tänka sig in i hur de har det men man måste försöka och se hur vi femton medarbetare som arbetar dygnet runt, året runt kan hjälpa dem på bästa sätt.− Det som är roligt med den här rollen är att ingen dag är den andra lik. Ena dagen sitter jag i möte med sjukhuset för att prata om samarbeten, nästa dag är det budgetarbete eller att jaga sponsorer till olika projekt. Jag tilltalas av att jag får lägga fokuset på driva och utveckla verksamheten fritt.

Varför vill du vara den som är boss?

− Jag vill framåt och jag vill gå framåt med andra. Bidra är mitt ledord. Vad jag kan bidra med i den här situationen? I den här gruppen? I det här mötet? Vad kan vi göra tillsammans för att det ska bli bättre? Tid ska inte spillas utan det jag gör ska vara meningsfullt, utmanande och roligt, annars tröttnar jag och tar mig vidare.

Vad har du för mål med ditt ledarskap?

− Att vi ska ha det bra, vi ska ha det kul och vi ska göra vårt jobb så himla bra. Familjerna som kommer hit ska ha det så bra som det går. De är utsatta nog, så vad vi än kan göra för att göra det bättre för dem är viktigt. Det tullar vi inte på. Vi har inte arbetsmiljöproblem med stök och stress eller smuts och höga ljud men däremot med psykisk utsatthet. Där måste vi stötta varandra, känna oss trygga och trivas i gruppen. Alla ska ha förtroende för varandra och kunna prata med varandra direkt.

Vi har ingen personalomsättning alls och ingen är gladare för det än jag för vi har det så bra tillsammans. Jag har lärt mig att aldrig slarva med rekryteringen utan att ha ordentliga möten med kandidaterna, ta referenser och att rygga tillbaka om det råder några tveksamheter i en rekrytering.

Jennie Norén

− Med medarbetare som har ett stort engagemang och är lika drivna som en själv är inte mitt arbete särskilt svårt. Ibland får de hålla reda på mig, haha. Jag uppmuntrar till egna idéer och projekt och de måste hela tiden känna att det finns mer att lära och mer att göra.

Vad är det viktigaste en ledare ska göra?

− Du måste ha en arbetsgrupp som vill åt samma håll. Alla måste vara med på tåget och känna att de kan fatta sina egna beslut. Vi måste också alla bidra i arbetet som vi gör och det är allas ansvar att vi trivs. Det är också en förmån att få jobba i en grupp som man får lära känna i många år, det ger mer stabilitet och utrymme för utveckling.− Jag tycker också det är viktigt att inte vara rädd för att det kan bli fel. Det inget hemskt som händer om något blir fel. Vi måste ge varandra det utrymmet och vara tillåtande. Ibland kan jag också bli rädd för att det inte ska bli bra, samtidigt kan jag känna mig lugn för det blir ju alltid som jag vill i slutändan även om det tar lite längre tid. Men den känslan har jag kanske just för att jag har så bra medarbetare. Vi löser ju allt ihop. Jag är ingenting utan mina medarbetare.

Jeanett Paludans årkrönika: Att inte behöva leda är en framgång

Som sagt, vi lever kvar i 2017 lite till och det är dags att få ta del utav Jeanett Paludans årskrönika. Hur var 2017 för VD:n för Management Partner? Vilka var hennes framgångar och utmaningar? Det och mycket mer hittar du nedan och om du mot förmodan har missat hennes Möt en boss-intervju, då hittar du den här.

Kan du sammanfatta 2017 med tre ord?

− Bubbel, händer och förberedelser!− Bubblet består både av glädje och champagne. Glädjen bubblar i mig och vi har firat med pompa och ståt de fina utmärkelser som vi har fått under året. Det är viktigt att fira segrar med sina underbara kollegor! Våran tillväxt har också inneburit att jag måste ha händer som hjälper mig och därför har vi anställt en duktig VD-assistent som avlastar mig. Det är så lätt att tro som VD att man ska hinna och göra allt själv. Men det är dumt att snåla med att ta in den hjälp man behöver – gör inte det om du jobbar som chef. Komplettera dina egna svagheter och ta in fler händer.− Sist men inte minst så har året också bestått av förberedelser. Det är ett jättekritiskt läge när det går bra. Bara under tiden som ni firar så kan omgivningen ändra sig väldigt snabbt och efter framgång kommer motgång. Det är cyklisk i den ekonomiska världen vi lever i och det gäller att alltid förbereda sig för nästa motgång. Efter sol kommer alltid regn och det ska du som chef ha koll på.

Vad i ditt ledarskap under året är du mest nöjd med?

− Vi är ett etablerat team och våra värderingar är så starka att jag inte behöver leda så mycket. Det är en framgång i sig känner jag.

Vad har varit den största ledarutmaningen under året?

− Att byta ut viktiga funktioner i företaget och förändra de rollerna. Det märks när man byter ut nyckelfunktioner och även om förändringen är behövlig så måste den genomföras. En annan utmaning är att vi tar in tre-fyra personer varje år och att alla börjar samtidigt. Det är medvetet att vi gör det så, eftersom vi alla här är väldigt starka ledare och personer. Genom att alla nya börjar på samma gång blir det lättare att hjälpa dem att lägga av sig kaptensmössan i dörren när de kommer in här för att sedan ta på sig den igen när de går härifrån ut till våra kunder i exempelvis interimsledaruppdrag. Att leda andra starka ledare är alltid svårt. Det finns många hövdingar och inga indianer i min verksamhet om du förstår vad jag menar. Samtidigt, att leda andra kan de flesta men att ha en chef är svårare. Och man måste vara lika bra både på att ha en chef och att vara chef om man ska trivas i en organisation.

Vad har du för mål med ditt ledarskap för 2018?

− Mitt ledarskapsmål nästa år är att de nya ska komma på plats på ett bra sätt så jag kan fortsätta att utveckla företaget. Teamet måste vara på plats! Det är mitt viktigaste mål. Jag är ganska bra på finlir och detaljer men jag vill jobba med de stora penseldragen nu. Så jag hoppas att det händer och att alla ni som läser Bossbloggen får ett fantastiskt 2018!

Petra Åkerbloms årskrönika: Vi är starka tillsammans

Ett av mina favoritinslag i bloggen är lätt Möt en boss, det är så otroligt roligt att få höra hur ledare arbetar i vardagen. Så idag och nästa vecka tänkte jag att två av de grymma ledare som vi fick träffa under året ska få sammanfatta sitt 2017 i varsin årskrönika. Först ut är Petra Åkerblom som bara efter några månader tog klivet in i chefsrollen som platschef hos Nordic Wellness!

Kan du sammanfatta 2017 med tre ord?

− Målfokuserat, utvecklande och dynamiskt!− Vi har haft jättetydligt uppsatta mål hela året så det har varit fullt fokus på dem. Samtidigt har det varit lätt eftersom alla medarbetare är med och vet vad som krävs för att vi ska nå dem. På varje våra månadsmöten har vi gått igenom förra månadens resultat och frågorna: Hur gick det? Vad behåller vi? Vad vi gör annorlunda? Då får alla tycka och tänka högt och det gör att personalen är med hela tiden. Vi har vuxit snabbt i verksamheten och är idag 35 personer och det har utvecklat oss rejält. Träning är en trend och vi har många ögon på oss när det gäller att uppfylla medlemmarnas behov och förväntningar, då blir det ännu viktigare att vi har rätt kompetens på rätt plats. När man har jobbat ett tag med samma personal kan man som ledare verkligen nischa folk och komplettera sig själv med andra talanger. Det har gjort att vi är starka tillsammans och väger upp varandras svagheter.

Vad i ditt ledarskap under året är du mest nöjd med?

− Att vi har skapar så goda resultat tillsammans! Det är ett privilegium att folk stannar och att nya medarbetare söker sig hit. Jag har lyckats vara trovärdig och närvarande som ledare och det är jag stolt över. Konflikter har hanterats omedelbart och vi har våra spelregler om hur vi jobbar som vi introducerar nya medarbetare till när de börjar. Vi har även varit nominerats till årets klubb vilket är en rolig bedrift!

Vad har varit den största ledarutmaningen under året?

− Att inte fastna i mina egna mönster. Jag vill testa nya saker och prova nya lösningar. En stor utmaning är, ironiskt nog, att det har funkat så bra i vår grupp jämt. Det är så lätt att bli bekväm när det går bra. Hur förvaltar jag det här goda? Hur fortsätter vi utveckla kompetenserna? Vad gör vi när det inte finns så mycket kvar att fila på? Hur hittar man hela tiden de små utmaningarna som gör att personalen aldrig står still? Det har jag funderat över mycket och också pratat med medarbetarna om. I de samtalen kom det exempelvis fram att en medarbetare, som var väldigt nischad, gärna hade provat en annan sak som hen tyckte var roligt. Det hade jag aldrig kommit på om inte hen hade fått vara delaktig i sin utveckling. Jag tror att det är en sådan sak som man kan göra om den övergripande bilden av verksamheten är tydlig så alla vet vad som görs i organisationen men också man har varit med ett tag och att man känner sig trygg nog att testa nya arbetsuppgifter.

Vad har du för mål med ditt ledarskap för 2018?

− Jag hoppas att mitt goda arbete ska fortsätta synas genom mina medarbetare. Sedan kommer 2018 innebär nya spännande utmaningar och ett nytt team. Det ska bli så roligt att lära känna alla personer och jag ser så fram emot det. Sedan ska jag fortsätta utveckla mitt kameleontledarskap där jag ser alla för vem de är och jag ska lyfta dem ännu mer! Det är mitt mål.