Coachande ledarskap
Det är dags att kika på ännu en ledarskapsstil som du som chef bör ha med dig i din verktygslåda och idag riktar vi strålkastarljuset mot en av mina favoriter - nämligen det coachande ledarskapet. Som faktiskt också är ett verktyg att använda sig av om du vill bli umbärlig som ledare eftersom det bidrar till att stärka dina medarbetares kompetenser, förmågor och färdigheter!
Det coachande ledarskapet är ett need to have-verktyg i alla ledares verktygslåda. Bild: Unsplash
Det coachande ledarskapet
Kännetecken:
En sak vi ska vara tydliga med här - det coachande ledarskapet är inte samma sak som att arbeta som coach. Däremot kan, och bör, du som ledare med stor fördel coacha och vara coachande i ditt uppdrag. Resultaten av det brukar bli toppen men ska inte förväxlas med en coachande ledarstil och kräver allvarligt talat också att du utbildar dig inom coaching.
Det coachande ledarskapets främsta kännetecken är att du som ledare:
Bara ställer frågor och därigenom låter medarbetaren själv besvara sina egna frågor
Något som såklart kan göras på olika sätt, både med hjälp av olika frågor och men också olika tekniker!
Situationer när det passar extra bra:
Såhär, desto mer du använder dig av det coachande ledarskapet - desto bättre. Samtidigt är det inte alla gånger där den är den rätta att använda, men om du har för vana att ha detta som utgångsläge kommer du att se resultat därefter. Den passar exempelvis bra när:
Medarbetaren har kompetensen och kunskaperna för att kunna fatta beslut eller hitta lösningar själv (i stället för att du som chef ska tala om för hen vad hen ska göra och hur det ska göras)
Du som ledare vill facilitera en beteendeförändring
Du vill uppmuntra medarbetare att tänka själva, ta eget ansvar och ta egna beslut
Du har svåra samtal eller hanterar konflikter
Vid förändringsledning och framförallt när ni stöter på förändringsmotstånd eftersom du med hjälp av coahcande frågor kan få reda på vilka rotorsaker som finns
Situationer som kräver extra problemlösning
Du vill stärka organisationskulturen positivt. För när vi nyfiket ställer öppna, icke-dömande frågor till varandra ökar förståelsen för varandra och känslan av gemenskap fastän vi är och fungerar olika
Beslut behöver förankras, exempelvis genom att ställa följdfrågor
Du hör! Den är extremt användbar och bidrar också till fördjupade relationer mellan dig, medarbetarna och arbetsgruppen.
Dess styrkor:
Om du som chef använder dig av det coachande ledarskapet på rätt sätt kommer utvecklingsinsatserna du gör som ledare bli mer förankrade och grundande. Men det bygger också förtroende, tillit och starkare relationer eftersom ledarstilen innebär att du ser dina medarbetare för vilka de är, potentialen de har och stöttar dem i att nå dit.
Dess svagheter:
Inget verktyg är det enda rätta i alla lägen och detsamma gäller även denna ledarstil. Den ställer krav på en coachningsbarhet hos medarbetarna och vilja att tänka själva. Det är långtifrån alla som är vana eller bekväma vid det (är trots allt också ganska gött ibland att bara bli tillsagd vad mans ka göra i stället för att tänka själv) och då kan det behövas en tillvänjningsfas. Ledarstilen lämpar sig inte heller till alla situationer. Ett extremt exempel är om det brinner: då funkar det inte att fråga medarbetarna vilken nödutgång de känner för att ta. Eller om man som ledare är i en situation med en medarbetare där skarpa gränsdragningar behöver göras.
Det är också en ledarstil som kräver sin övning och ofta någon form av utbildning för att lära dig vilka olika sorters frågor du kan använda dig av, när och hur du använder dig av dem och sedan krävs sin beskärda del av träning.
En annan sak som krävs, som kan vara utmanande med det coachande ledarskapet (och därför hamnar under svagheter fast det egentligen är en styrka), är att det är en ledarstil som k-r-ä-v-e-r att du som chef lägger ditt ego åt sidan. Vilket är nyttigt men ibland också ansträngande om man tillhör skaran av personer som gillar att ge tips och råd.
Effekterna det kan få:
Vi har berört flera av dem redan men de viktigaste jag ser utifrån min roll som ledarskapsutvecklare är effekterna som det coachande ledarskapet ger medarbetarna, arbetsgruppen och i sin tur organisationen. Medarbetare som känner sig lyssnade på, bekräftade och sedda (vilket det coachande ledarskapet bidrar till) mår och presterar bättre, blir mer engagerade och lojala. I arbetsgruppen stärks ofta kulturen på ett bra sätt eftersom ditt beteende och hur du kommunicerar kommer att få ringar på vattnet och spilla över på teamet över tid. Och ja, allt detta brukar påverka organisationen i stort till det bättre.
Summa summarum:
Detta är en ledarstil alla chefer och ledare bör ha med sig i sin verktygslåda och använda till vardags. Inga undantag faktiskt! Var inte rädd för att utbilda dig inom det och - se till att träna och använda dig av det - det gör skillnad både på kort och lång sikt.
Vad säger du som läser? Hur använder du dig av det coachande ledarskapet?
Medarbetarsamtalets nödvändighet
Jag vet inte hur många gånger genom åren jag har hört suckar kring medarbetarsamtalen och vilket merarbete de upplevs generera för chefer och ledare. Och det kan jag förstå! Framförallt om det är många medarbetarsamtal som behöver hållas på extremt kort tid och om det inte finns jättebra resurser till att hålla dem. Samtidigt, är medarbetarsamtalet direkt nödvändigt. För att om utvecklingssamtalet inte görs, inte tas på allvar av dig som ledare eller inte följs upp är risken överhängande att medarbetaren:
Förtroende för dig som ledare blir urholkat
Får minskat engagemang för arbetet
Inte ser framtida karriärutvecklingsmöjligheter i organisationen
Känner att det inte är lönt att prestera eller leverera
Upplever att hens arbetsinsats inte värderas eller uppskattas
Potentiella effekter av det kan bli försämrad produktivitet, minskat engagemang och att medarbetaren lämnar företaget
Bild: LinkedIn Sales Solutions on Unsplash
Medarbetarsamtalets nödvändighet
Alltså, medarbetarsamtalet är ingen nice-to-have i din vardag som chef. Det är ett must-do eftersom det ger dig en ypperlig chans till att stärka relationen med medarbetarna men också vårda deras lojalitet gentemot er som arbetsgivare. Något som är viktigt ur ett långsiktigt perspektiv!
Hur ser din relation ut till medarbetarsamtalen? Dela gärna med dig!
Delegera lättare! Praktiska tips
Att delegera är viktigt av flera anledningar men inte alltid så enkelt. Så, hur delegerar man lättare? Här kommer några praktiska tips och råd!
Genom att dela upp delegeringen eller göra den stegvis kan du göra det lättare för er. Bild: Kaleidico on Unsplash
Delegera lättare
Syna varför du tycker det är svårt
Första steget är att granska sig själv lite närmare: vad är det i delegerandet som skaver? Saknar medarbetarna de förmågor eller kunskaper de skulle behöva för att kunna göra det du ska delegera? Är det tidsbristen som spelar in? Känner du att det är svårt at släppa kontrollen? Gillar du att ha saker gjorda på ditt sätt?
Egentligen spelar inte anledningen jättestor roll men det kan vara värt att kika på den ändå för om du vet vad motståndet består av kan det bli lättare att göra det ändå. För det är faktiskt det som är det viktigaste steget…
Börja göra det (oavsett hur det känns) men i små bitar
Jag har genom åren sett många, mig inkluderat, dra sig för att delegera och sedan - när man väl gör det - ge iväg lite för mycket på en gång och sedan tolka det mindre bra resultatet som en bekräftelse på att det inte fungerar. Men! Själv är inte bäste dräng och det viktigaste du kan göra är att delegera oavsett hur du känner inför det och att göra det i små delar, en sak i taget. Både för din egen och för omgivningens skull. Välj ett område, projekt eller en uppgift som du delegerar - gör den överlämningen ordentligt och se hur det känns och går. Var noga med att inte lägga dig i och att minnas att ditt sätt troligen inte är det enda att lösa uppgiften på. Sedan när det är gjort kan du utvärdera och delegera nästa moment.
Gör det i kontrollerad, inte kontrollerande, form
Det är en skillnad på att lämna över saker i kontrollerad form snarare än en kontrollerande sådan. Men ett vanligt misstag är att man bara ger i från sig saker utan att prata närmare om vad det är som ska göras, varför och vad medarbetaren behöver. Så innan du gör överlämningen, tänk igenom: Vad behöver medarbetaren veta? Hur kan överlämningen göras på ett sätt så att ni båda, men mest medarbetaren, känner er trygga med den?
Så! Det var några snabba tips om hur du kan göra det lättare att delegera. Vad säger du som läser? Tycker du det är lätt att delegera eller svårt?
Vanliga missar nya chefer gör
Alla gör när man kliver in i chefsrollen för första gången - det är inte fråga om det händer utan snarare när och vad som händer då. Därför tänkte jag att vi kan kika närmare på tre vanliga missar som nya chefer gör och hur en kan undvika de fällorna, alternativt tråckla sig ur dem.
Läs mer: När du är ny som chef
Att vara ny som chef kan vara en skräckblandad förtjusning men kom ihåg att du har fått jobbet för att de tror att du kommer att klara av det. Bild: The Jopwell Collection on Unsplash
Vanliga missar nya chefer gör
Har för bråttom
Majoriteten av oss vill göra bra ifrån sig på jobbet och när en är ny som chef kan det behovet kännas lite extra starkt. Det är således en vanlig fälla att hamna i som ny chef att en har för bråttom med att dra igång grejer, börja förändra det som man ser direkt inte funkar eller börja “styra upp” saker. Ibland går det såklart hur bra som helst och kan rent utav vara det som behövs - men generellt är risken stor att du i stället får formen av en ångvält som kör över allt och alla på vägen. Dessutom är risken överhängande att
En strategi att använda i stället: Ta den första tiden som chef till att lära känna verksamheten, medarbetarna och arbetsguppgifterna i det här nya perspektivet som du nu har. Något som är ännu viktigare om du bli internt rekryterad till chefsposten.
“Men!” är en vanlig tanke då: “ska jag verkligen inte göra någonting alls?!”
Att lära känna organisationen, verksamheten och teamet är ett jobb i sig. Både att förstå den formella organisationen men mest av allt, den informella. Ta reda på vilka arbetsprocesser som finns, hur gruppen arbetar tillsammans, vilka utvecklingsområden som finns och efter en tids inlyssnande och lära kännande: börja formulera en strategi för hur du ska leda gruppen framöver. Genom att ge dig själv den tiden kommer du att kunna göra ett bättre och mer produktivt jobb eftersom du har en klarare och tydligare bild av vad du har att jobba med.
Känner att du behöver bevisa dig
Framförallt förstagångsledare (och än oftare om den nyblivna ledaren är yngre) brukar man också känna ett behov av att bevisa sig själv eller att få respekt av sina medarbetare. Ibland behövs det för att det finns medarbetare som inte accepterar dig som ny chef på grund av någon anledning och då kan det utgöra en situation som behöver hanteras men vanligtvis är det inte så brådis med detta som du som ny chef upplever det. Det du vill är inte heller att få deras respekt, du vill få deras förtroende och det är något som byggs över tid.
En strategi att använda i stället: Kom ihåg att den formella chefsrollen har ett maktkapital i sig vilket innebär att du inte behöver bevisa någonting alls till en början eftersom du har fått jobbet. Väl inne i jobbet kommer du såklart behöva du visa att du tar uppdraget på allvar och vara ledare och chef med allt vad det innebär - det är vad som kommer att vara det som får medarbetarna att respektera dig. Vissa nya chefer behöver tyvärr värja sig för olika maktspel men den situationen får nästan utgöra en egen bloggartikel i framtiden.
Tror att du måste kunna - eller klara - allting själv
Ofta när vi vill visa vad vi går för så är det lätt hänt att samtidigt falla i fällan att tänka att du måste klara allting själv för att prestationen ska räknas. Men ledarskap varken är eller behöver vara en one-person-show hur ofta det än framställs som det.
En strategi att använda i stället: Ställ frågor. Be om hjälp. Förhandla dig till en mentor och relevant ledarskapsutbildning. Som chef ska du inte vara den som gör allt men som tur var är den fullt görbar att ta sig ur om det skulle hända. Bäst är såklart att försöka låta bli att hamna i den situationen från början om du kan undvika det men skulle det hända går det alltid att börja göra annorlunda!
Vad säger du som läser? Kan du känna igen någon av dessa vanliga tankefällor eller har du sett någon annan göra denna miss?
Myten om det ofrivilliga ledarskapet
Jag vet inte du känner igen dig i den men det cirkulerar en myt i affärslivet om att det skulle vara “bättre” att vara en ofrivillig chef snarare än att vilja bli chef. Det senare misstänkliggörs rätt ofta i stil med: “Varför vill du bli chef? Är du en maktgalning som bara vill få din vilja igenom?” och så ställs det ofrivilliga ledarskapet ofta på en piedestal på det sätt att det är bättre att få ledarrollen än att söka sig till den. Men, och det är ett stort men, det finns noll och inga garantier för att den som inte vill ha chefsjobbet gör ett bra jobb i den. Såklart finns det de som tar sig an uppdraget med bravur men det beror på andra saker än just ofrivilligheten.
Läs mer: Ledarskapsstilar i Game of Thrones
Det ofrivilliga ledarskapet glorifieras lätt trots att det inte alls innebär några garantier för att den som är en ofrivillig chef faktiskt är bra som det. Bild: Adrian Smith on Unsplash
Myten om det ofrivilliga ledarskapets förträfflighet
Under alla mina år som ledarskapsutvecklare har jag sett och hört talas om otaliga ofrivilliga ledare som helst hade sluppit vara chef. Slippa ta beslut. Slippa göra de saker som krävs av en. Slippa ansvaret. Som inte heller fått den utbildning och stöd som de hade behövt och inte heller frågat efter just för att de egentligen inte vill vara chefer. Ibland har de rent utav tillgång till en massa utbildning, råd och stöd men låter bli att ta den - intresset finns inte just för att de varken har viljan eller intresset av att vara chef egentligen.
Anledningarna till att vilja ha ett chefsjobb kan vara många - och det är bra att känna till sina egna - viktigast är dock vad du gör när du väl är chef och hur du gör det. Och du som vill bli chef kan göra ett alldeles förträffligt arbete just för att du vill göra jobbet!
Sedan finns det såklart personer som vill bli chefer som inte bör arbeta som det. Men det beror ju, precis som för de ofrivilliga ledarna, på andra saker än viljan att ha en ledarroll och vad de är får bli ett alldeles eget inlägg!
Vad säger du? Kan du känna igen glorifieringen av det ofrivilliga ledarskapet?
Tillhör du skaran som vill bli chef och som vill satsa på att bli chef?
Då ska du ansöka till ledarskapsprogrammet Become a Boss!
Mer att läsa
Bossbloggen genom tiderna
- April 2025
- March 2025
- February 2025
- January 2025
- December 2024
- November 2024
- October 2024
- September 2024
- August 2024
- June 2024
- May 2024
- April 2024
- March 2024
- February 2024
- January 2024
- December 2023
- November 2023
- October 2023
- September 2023
- July 2023
- May 2023
- March 2023
- February 2023
- January 2023
- December 2022
- November 2022
- October 2022
- September 2022
- August 2022
- July 2022
- June 2022
- May 2022
- April 2022
- March 2022
- February 2022
- January 2022
- December 2021
- November 2021
- October 2021
- September 2021
- August 2021
- July 2021
- June 2021
- March 2021
- February 2021
- January 2021
- December 2020
- November 2020
- October 2020
- September 2020
- August 2020
- July 2020
- June 2020
- May 2020
- April 2020
- March 2020
- February 2020
- January 2020
- December 2019
- November 2019
- October 2019
- September 2019
- August 2019
- July 2019
- June 2019
- May 2019
- April 2019
- March 2019
- February 2019
- January 2019
- December 2018
- November 2018
- October 2018
- September 2018
- August 2018
- July 2018
- June 2018
- May 2018
- April 2018
- March 2018
- February 2018
- January 2018
- December 2017
- November 2017
- October 2017
- September 2017
- August 2017
- July 2017
- June 2017
- May 2017
- April 2017
- March 2017
- February 2017
- January 2017
- December 2016
- November 2016
- October 2016
- September 2016
- August 2016
- July 2016
- June 2016
- April 2016