Utmaningar för arbetande föräldrar

En behöver inte gå särskilt långt i sociala medier, eller ha barn, för att se att det finns utmaningar för arbetande föräldrar. Exempelvis att få tiden att räcka till, få en sjyst löneökning eller att vara behövd både på jobbet och hemma. Och diskussionerna är många kring hur man ska vara som förälder. Främst som kvinna - något som vi bland annat pratade om här. Så när jag läste om ett poddavsnitt i ämnet hos HBR tänkte jag att det kan vara intressant att se vilka utmaningar som den intervjuade författaren Daisy Dowling ser för arbetande föräldrar. Och om ni bloggläsare som är det kan känna igen er i dem?

Blir lika glad varje gång som jag möter en chef som uppmuntrar sin personal att vara föräldralediga och ger sjysta förutsättningar för att kunna vara en arbetande förälder. Bild: 5540867 från Pixabay

Utmaningar för arbetande föräldrar

Det är fem olika utmaningar som primärt diskuteras i podden och det är:

Övergångsutmaningen

Övergångsutmaningen står enligt Daisy Dowling övergången som du som förälder gör både när du går från föräldraledigheten tillbaka till arbetet. Men det behöver inte ens vara så stora övergångar som tar på krafterna i vardagen. Tvärtom sker det övergångar hela tiden. Exempelvis när du åker till och från jobbet och ska komma hem och gå från engagerad ledare och medarbetare till att vara en kärleksfull och tålmodig förälder.

Den praktiska utmaningen

Den praktiska utmaningen är vad det låter som. Allt praktiskt som måste göras varje dag. Hämta, lämna, äta och kirra det som står på att-göra-listan.

Kommunikationsutmaningen

Den tredje utmaningen kallar Daisy Dowling för kommunikationsutmaningen. Att du som arbetande förälder behöver kunna (och orka) kommunicera om dina behov och förutsättningar för att balansera arbetslivet och föräldraskapet.

FOMO-utmaningen

FOMO står för Fear of Missing Out och är min bristande översättning till vad Daisy Dowling kallar för "the loss challenge". Svårigheterna här ligger i att du riskerar att missa saker som känns viktiga. Antingen med barnen eftersom du arbetar eller i arbetslivet eftersom du är förälder och slits mellan dem.

Identitetsutmaningen

Sist men inte minst beskrivs identitetsutmaningen, att hitta sin identitet som förälder och inte minst arbetande förälder. Vem är du hemma? Vem är du på jobbet? Och kan det vara så att det krockar mellan hur du var på jobbet innan du blev förälder? Detta är enligt Daisy Dowling inte helt ovanligt.

Själv är jag inte förälder men hoppas ju verkligen att det finns sätt att kunna få kombinera både föräldraskap med arbetsliv på ett sjyst sätt. Går det eller är det en illusion? Bild: Chuck Underwood från Pixabay

Lösningarna som diskuteras

Nu är inte denna text tänkt att prata om lösningarna på ovan utmaningar men jag tänker att den lär kännas ofärdig utan om de inte nämns alls. Så, här är några av de praktiska råd som Daisy Dowling ger. Nämligen att:

Öva inför olika situationer

Att öva inför olika nya situationer innebär att du övar på saker i förväg. Om du exempelvis ska börja jobba inför föräldraledigheten, tar en dag där du går upp och gör dig i ordning för att åka till jobbet. Då blir du bättre förberedd på vad för utmaningar som kan dyka upp på vägen och underlätta för dig själv i övergången mellan hemmaliv och arbetsliv.

Men du kan också öva inför att komma hem genom att skapa dig en rutin för hur du ska lämna jobbet på jobbet. Om det sedan är att gå ett extra varv runt huset, sitta kvar i bilen trettio sekunder extra eller något annat spelar mindre roll. Det viktiga är att göra något som hjälper dig mentalt att göra övergången från ditt jobbjag till föräldrajaget. Övning kan också hjälpa dig om du har olika kommunikationsutmaningar som du står inför.

Uppdatera din identitet

Ett annat tips som Daisy Dowling ger är att ge dig själv tiden att fundera kring din identitet som arbetande förälder. Vem var du på jobbet innan du blev förälder (eller flerbarnsförälder)? Vem vill och kan du vara nu?

Korta ner att-göra-listan

Att-göra-listan kan bli långt och det snabbt och kan kräva sin beskärda del både att skriva, överblicka och sedan avverka. Försök därför att rensa den så mycket som möjligt. Prioritera vad som är viktigt på riktigt och delegera. En annan faktor, som inte nämns här men slår mig ändå, är väl även vikten av att så mycket som möjligt dela både ansvar och börda med sin partner? Men ja, det är en annan diskussion.

Välj en bra chef

Denna rubrik är en sammanfattning av diskussionen som sker i podden. Där pratar de nämligen om hur man som chef kan stötta arbetande föräldrar genom att hjälpa dem med sjysta förutsättningar för att både kunna jobba och vara föräldrar. Något som en bra chef gör! Välj alltså en bra chef om du kan som uppmuntrar och stöttar sina medarbetare som också är föräldrar.

Men nu är jag nyfiken, känner du som arbetande förälder igen dig i utmaningarna som beskrivs här? Är det enkelt eller svårt att kombinera föräldraliv och arbetsliv? Hade varit jättespännande att höra era tankar och erfarenheter i ämnet. Och för dig som vill lyssna på avsnittet hittar du det här.

Låt folk jobba som de vill

En sak som jag har funderat över mycket genom åren är heltidsarbetet som norm. Den uppstod under industrialismen när våra liv delades in i treskift. Åtta timmars arbete, åtta timmars sömn, åtta timmar fritid. Nu, mer än hundra år senare, är det fortfarande standard. Trots att antalet stressade personer i arbetslivet ökar radikalt. Måste vi ha det så? Hela vårt samhälle är en socialt påhittad konstruktion. Baserat på oss som verkar i det, våra traditioner och lite till. Kan vi inte då göra om och göra annorlunda om vi vill det? Så låt folk jobba som de vill och därmed så mycket eller så lite som de vill, orkar och har har råd med.

Att få anpassa jobbet efter livet är viktigt. Ibland vill och kan en jobba mer och ibland mindre. Något som bör avspeglas mer i arbetslivet och möjliggöra att fler kan jobba. Bild: StockSnap från Pixabay

Låt folk jobba som de vill

Självklart behöver vi förvärvsarbete som drar in skatter och bekostar vår välfärd. Jag säger inte att alla ska sluta jobba. Däremot ifrågasätter jag normen som säger att du måste tillhöra arbetslinjen till 100 procent och det alltid. Varför är det inte mer socialt accepterat att ta en paus och jobba mindre i de perioder av livet en upplever att man behöver det? Om man har råd att inte ha ett sommarjobb som student eller har råd och ork att bara jobba 75 procent - då kan väl det få vara lika bra som något annat?

Möjligheter att få jobba heltid som deltid och variera det oavsett vart i karriären som en befinner sig borde vara en självklarhet. Att jobba deltid är lika bra som att jobba heltid. Det är precis lika värdefullt och lika viktigt. Och, obs, ska absolut inte utnyttjas så att personer som jobbar deltid förväntas göra ett heltidsarbete. Men om möjligheterna är lika stora att jobba deltid som heltid så bidrar det till att fler faktiskt kan få plats i arbetslivet. Då spelar det heller ingen roll om det är förmågan eller viljan som avgör varför en inte kan jobba heltid, fler får plats och fler kan bidra och må bättre på köpet.

Tumme upp: Moderna arbetsgivare som erbjuder både heltids- och deltidsanställningar!

Tumme ner: Arbetsgivare som passar på att lägga löneökning under två procent bara för att medarbetare är föräldralediga, sjuka eller på annat vis borta från jobbet.

Saker vi kan göra för att må bättre

För första gången någonsin så har jag börjat lyssna på årets Sommarprat redan från början och favoriten hitintills helt klart läkaren, psykiatrikern och författaren Anders Hansens sommarprat. Har du inte lyssnat på det - gör det! Och för dig som kanske inte hinner eller orka lyssna, eller vill se dess höjdpunkter i textformat, läs vidare. Det var så infernaliskt bra att jag på lyssnande fot bestämde mig för att skriva ner några av de guldkorn om saker som vi kan göra för att må bättre.

Sommar i P12019Anders HansenFoto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio

Saker vi kan göra för att må bättre

Motionera

Människan är utvecklad för rörelse och Anders Hansen berättar att det historiskt sett verkar som att att hjärnan utvecklades för att styra kroppens rörelser. Och regelbunden pulshöjande aktivitet bland annat är:

• Läkande
• Kan förebygga depression eftersom stora delar av hjärnan aktiveras när vi motionerar
• Bromsar vårt åldrande eftersom hippocampus krymper i takt med att vi åldras. Motion inte bara motverkar detta utan medför enligt studier att hippocampus växer i stället.
• Våra pannlober som hjälper oss att resonera logiskt och "hålla huvudet kallt" när saker händer stärks eftersom blodcirkulationen ökar och att nya blodkärl bildas.
• Stärker minnet och ökar vår koncentrationsförmåga
• Kan rentutav förändra våra gener, hur häftigt är inte det?

Rörelse före prestation ger bättre resultat

Han berättar även om en studie där studenter antingen fick sitta ner och vänta eller gå en promenad före ett kreativitetstest. Gruppen som promenerade hade 60 procent bättre resultat.

Snabba promenader i 30 minuter, få upp pulsen 3 ggr per vecka. Andfådd och svettig. Allt är bättre än inget eftersom varje steg gör skillnad för hjärnan.

Sömn

Vi överlever med fyra till fem timmars sömn men det får konsekvenser. Sover vi tillräckligt blir vi mer känslomässigt stabila och tvärtom. Om vi inte sover blir vi känsligare för stress, reagerar starkare på negativa saker och sjukdomar. Ändå så sover vi mindre och mindre och antalet unga som sökt vård för sömnproblem har ökat med 500 (!) procent sedan millennieskiftet. Så sov, sov, sov och sök hjälp om du har sömnproblem som påverkar dig negativt.

Att vara med andra, sova ordentligt och röra på oss är hörnstenar i det mänskliga måendet menar Anders Hansen. Bild: MilouRost från Pixabay

Umgås med andra

Ensamhet är en annan faktor som kan påverka vårt mående negativt eftersom vi i grund och botten är flockdjur. Vi mår sämre av att vara ensamma och isolerade och Anders Hansen beskriver att det just nu tycks spridas en "epidemi av ensamhet" nu i världen. Det finns flera olika anledningar till det men förändringar i de sociala strukturerna och den ökade individualismen sägs vara några. En annan bedömer han vara den mobila livsstilen som kan riskera att bidra till att vi blir mer frånkopplade och därmed mer isolerade.

Lägg undan mobilen

Mobilen är i mänsklighetens tidsspann en ögonblicklig företeelse - samtidigt styr den de flestas vardag. Vuxna bedöms använda mobilen 3 timmar och 20 minuter varje dag, än mer för ungdomar. Och det räcker inte att bara lägga ifrån sig den eftersom vår hjärna då tycks bli upptagen med att ignorera telefonen i stället för att fokusera på det vi gör. Lägg den i ett annat rum och försök välja dina stunder när du använder den i stället.

Vi är inte gjorda för att må bra jämt

En annan viktig och intressant punkt är konstaterande att vi kanske inte ska må bra jämt. I ett historiskt perspektiv så har vi inte särskilt länge. Vi har inte heller varit särskilt trygga. Den som var vaksam hade förmodligen mycket större chans att klara sig i världen jämfört med den som mår bra och är tillfreds. Anders Hansen menar därför att ångest och depressioner snarare är symptom som har hjälpt oss genom tiderna mot faror. Du behöver alltså inte vara trasig eller sjuk för att du känner ångest. Samtidigt innebär det inte att vi ska gå runt och må dåligt. Tvärtom! Det är både bättre och viktigt att söka hjälp så att du kan få stöd att börja må bättre.

Vad säger du som läser? Har du hört på sommarpraten och vilken har i så fall varit din favorit hitintills?

Varför ha tråkigt på jobbet när man kan ha det kul?

En sak som provocerar mig när det kommer till normer i vårt arbetsliv... Okej, jag har flera men nu fokuserar vi på denna! Det är den som säger att produktivitet är samma sak som att ha det tråkigt på jobbet. Varför ska vi ha det tråkigt på jobbet när vi kan ha det roligt? Varför stannar vi kvar i den allmänna övertygelsen om att den som skrattar, har det kul eller (gudarna förbjude) är avslappnad på jobbet inte gör något? Jag begriper det inte.

Läs mer: Tramsig eller superseriös, om att ha kul på jobbet

Nu är mitt jobb förstås lite extra fritt eftersom jag är min egen chef och kan göra lite som jag själv vill. Men då tycker jag också det märks extra tydligt hur både jag själv och andra värderar min arbetstid och vad jag borde och inte borde göra. Själv älskar jag att sitta i fönster och skriver oftast som bäst när jag sitter i en fönsterkarm. Tycker de flesta det är konstigt? Absolut. Men varför ska jag inte kunna göra det om det nu fungerar superbra? Bild: Free-Photos från Pixabay

Varför ha tråkigt på jobbet när man kan ha kul?

Vi millennials beskylls ofta för att vi är otåliga och minsann "bara vill ha roligt". Och ja, det är väl jättesunt? Varför ha det trist om man kan välja att ha det kul? Nej, alla jobb är inte roliga jämt. Nej, ingen kan glatt skutta till jobbet alla dagar i veckan och nej, det handlar självklart inte om att alla kan välja bort allting som är tråkigt på jobbet för att bara göra saker vi tycker om.

Men är det inte dags nu, 2019, med allt detta gränslösa arbetsliv och allt vårt välstånd att omvärdera synen på arbete med? Roliga ting kan vara prick lika seriösa, allvarliga och viktiga. Och bara för att folk inte rusar stressat omkring innebär det inte att de "jobbar halvtid", har det "för bra" eller är lata. Sådana kommentarer och "skämt" tänker jag säger en hel del om strukturen vi arbetar i. Men också hur den påverkar vår syn på arbetet. Så nästa gång du hör någon säga det, eller får det sagt till dig.

Testa att utmana det! Ifrågasätt din egen syn på huruvida jobb ska vara tråkigt för att räknas. Och kan du, passa på att förändra det så du också får det roligare. Det är inte alla förunnat men går det så har du allt att vinna på att testa. Det kan tänkas att ha kul på jobbet är ett lyxproblem och ja, det finns en poäng i det. Men vad ska vi använda vårt välstånd till om inte må bättre och njuta av lyxen som det innebär?

Vad säger du som läser? Är det viktigt att ha kul på jobbet eller är det en positiv bonus?

Lägre löneökning under föräldraledighet

Läsarfråga:

Hej! Jag såg ett inlägg av dig i Economista-gruppen och du verkar påläst angående löneökning med mera. Jobbar i en kommun och jag har varit föräldraledig sedan juli, men gick hem tre månader innan (förutom en utbildningsvecka i maj) på graviditetspeng då våld förekommer på min arbetsplats.

Jag tror jag var den som fick lägst i löneökning på min arbetsplats och har väl rätt till samma löneökning som tidigare? Hur tar jag upp detta med chefen utan att bli upprörd och säga upp mig på dagen? Tacksam för svar!

/Malin

Dagens läsarfråga handlar om hur man kan agera om man har fått lägre löneökning under föräldraledigheten. Bild: Andrew Seaman on Unsplash

Svar:

Hej Malin! Tack för att du skrev och shit vilken tråkig situation du har hamnat i. Jag kan absolut försöka svara på detta så gott jag kan. Eftersom jag inte vet vad den lägsta löneökningen eller samma löneökning som tidigare innebär i ditt fall eller exakt vilket kollektivavtal som gäller för dig blir det dock ett mer generellt svar. Men jag hoppas det kan bidra ändå!

Det bör finnas reglerat en lägsta-nivå för löneökning i ert centralavtal och den borde du verkligen inte ligga under även om lägre lön under föräldraledighet tyvärr inte ovanligt även om det känns omodernt idag. Avtalet är det som gäller men jag personligen tänker/anser att löneökningen inte bör vara under två procent. Detta eftersom den nivån motsvarar inflationen, så allt under det kan påverka din framtida löneutveckling negativt.

Mitt spontana tips om du är med i facket är att kontakta dem eller de fackliga representanter som jobbar hos er. Prata med dem om detta och be dem om hjälp med förhandla om detta. Är du inte med i facket och ska prata med chefen hade jag gjort följande:

Före och under samtalet med chefen

0. Reflektera över vad det är som gör dig arg med den låga löneökningen. Att reflektera över de känslorna kan kanske låta konstigt. Men du kommer att kunna förhandla bättre om du vet vad du känner och varför du gör det eftersom det blir mer konstruktivt. Känns det orättvist? Har du presterat extra och därför bör ha mer i löneökning? Och så vidare...

1. Ta reda på vilket avtal som din arbetsplats hamnar inunder och läs det för att se få reda på vilka riktlinjer som gäller. Om din löneökning bryter mot avtalet så bör det definitivt korrigeras. Om det ligger i linje med avtalet så blir det snarare en förhandlingsfråga.

2. Förbered dig inför olika argument som chefen kan komma att ha. Har du fått mindre än två procent i ökning så kan du exempelvis hänvisa till inflationen? Får du höra det ack så slitna argumentet om att du som föräldraledig inte har bidragit till arbetsplatsen så kanske du kan dela med dig av saker som du gjort innan du gick på föräldraledighet som fått effekt medan du har varit borta? Har du inte varit borta hela perioden så kan du punktera argumentet med fakta. Och så vidare...

Läs mer: Löneförhandling, så får du högre lön

Även som föräldraledig har du rätt till en sjyst löneutveckling. Inte bara få enstaka kronor och kronor. Bild: Michael Longmire on Unsplash

3. Prata med chefen och be hen motivera den löneökning du fick. Bemöt sedan chefens svar på ett så vänligt men konstruktivt sätt som möjligt. Här kan du också dela med dig av (tycker jag) om vad som händer med din motivation om chefen inte uppskattar den arbetsinsats som du har gjort eller din kompetens.

Om du inte får något bra svar från chefen eller om hen inte kan göra något åt saken kan du kanske, beroende på er organisation, vända dig till HR för att få bättre svar.

Att säga upp sig

Gällande att säga upp sig så är det absolut något du kan använda som argument beroende på faktorer som din ekonomiska sits, din anställningsbarhet och arbetsmarknaden där du bor. Men det ska i så fall vara ett väl avvägt och beräknat beslut från din sida och på dina villkor. En muntlig uppsägning kan ses som bindande så säg det bara om du verkligen menar det och kan genomföra det utan att skada dig eller din ekonomi.

Samtidigt, om arbetsgivaren inte kan ge några sakliga argument eller tar denna fråga på allvar, då kan det absolut vara läge att gå vidare om du vill och kan det. Att som arbetsgivare negativt särbehandla eller diskriminera medarbetare som är föräldralediga är inte okej och ska inte tolereras.

Jag hoppas att detta svar kan hjälpa dig lite grand och håller tummar och tår för att du lyckas och det blir rätt!Vad säger du som läser? Har du någon erfarenhet av en liknande situation och hur löste det sig?