Hur blir man digital nomad?

En fråga som jag ofta får från er läsare handlar om det här med att bli sin egen chef. Hur gör man för att våga hoppa ut i entreprenörslivet och, inte minst, hur blir man digital nomad? Well, ingen väg är förstås den andra lik. Sedan beror det också på vad det är som du vill uppnå?

Hur blir man digital nomad?

Långt i från alla arbeten kan skötas på distans. Så ett första steg, om vi ska vara lite krassa nu, är att inte välja ett jobb eller en bransch vars arbetsuppgifter kräver fysisk kontakt alltid. Nästa handlar om att fundera över i vilken form du vill jobba digitalt? Att veta hur du vill arbeta kommer nämligen att göra det lättare att försöka förverkliga det. Vill du göra det på heltid, deltid eller i perioder? Vill du göra det som anställd eller som entreprenör?Vissa anställningar innebär att man kan arbeta digitalt på distans alltid. I andra kanske du kan skapa digitala perioder i stället? Till exempel att du "samlar ihop" arbetsuppgifter som kan göras i ett par veckor någon annanstans ifrån.Vill du i stället gå vägen att bli entreprenör finns det en mängd mer saker att tänka på. Som att komma på affärsidén, få kunder och börja bygga nätverk och verksamheten. Om man inte har en idé som är så smashing att den säljer sig själv så tar det ofta tid att bygga företag.

Några konkreta tips

Börja smått

På vissa företag är det standard att medarbetarna kan jobba på distans - på andra är det helt nytt och konstigt. Jobbar du i en organisation med en kultur av det senare slaget så kan det vara en god idé att introducera det pö om pö och öka de digitala perioderna successivt.

Engagera din chef och dina kollegor

Engagera din chef och dina kollegor så mycket som möjligt och visa dem att ditt arbete fungerar (eller rent utav blir bättre) på distans. Var dock lyhörd så det inte skapar extra merarbete för andra utan hitta andra eller nya lösningar så du klarar dig helt själv. Ju lägre kostnaden för "förändringsansträngningen" blir för din omgivning desto troligare är det att du kan arbeta igenom den - inte minst om den samtidigt ger bättre resultat och större vinning.

Ha en strategi för hur ni ska kommunicera

Förutom de mest uppenbara tekniska bitarna som dator, telefon, internet och bra tillgång till el - skaffa dig koll på andra system som kan underlätta arbetet och kommunikationen. De flesta svårigheter, missar och konflikter sker eller uppstår för att kommunikationen brister och distans, både fysiskt och psykisk, ställer högre krav på våra kommunikationsförmågor. Att prata i format som video eller per telefon kan underlätta men också att ha tydliga riktlinjer kring vilka förväntningar och behov som ni har.

Är det entreprenör du vill bli?

Entreprenörslivet målas gärna upp med flärdfulla, färgstarka kulörer och myten om fullkomlig frihet. Jupps, du läste rätt. Jag skrev myten om fullkomlig frihet. Det är egentligen ett eget inlägg men i korta drag så ja, som entreprenör och digital nomad kan du (ofta) planera din egen tid, uppleva nya, fantastiska miljöer och förhoppningsvis arbeta med det du älskar. Men ingen kan samtidigt driva företag i ett vakuum, helt oberoende av andra i fullständig ansvarsfrihet.Du behöver också ha den ekonomiska möjligheten, ett starkt och bra nätverk, kompetens inom ditt område, lite tajming och tur och så vidare för att lyckas. Nu kanske det lät som en skrämseltal - det var inte min mening. Jag älskar entreprenörslivet och rekommenderar det till alla som undrar om det här med att starta eget vore en bra idé. Men det är tufft och det tar tid att lyckas. Min egen entreprenörsresa började för snart ett år sedan och jag är ändå en illgrön gröngöling i vissa sammanhang trots att det här går bra och förhållandevis snabbt framåt. Så sist men inte minst vill jag ge dig tipset:

Gör det

Har du möjligheterna, förutsättningarna, en rastlös och resesugen själ och ett potentiellt upplägg för hur du kan förverkliga det? Gör det. Vi ångrar bara det vi inte gjorde och att testa på nya saker kan ge fantastiska erfarenheter.Jag hoppas de här tipsen gjorde någon nytta! Ställ gärna frågor om ni vill att jag utvecklar något. Och ni andra som läser här som jobbar som digitala nomader: berätta gärna dina tips och historia om hur du gjorde för att få hela världen som arbetsplats. 

---

I vinjetten Läsarfrågan så besvarar jag frågor som ni läsare har ställt. Har du en fråga som du undrar över eller vill bolla? Tveka inte att ställa dem här eller mejla mig på clara@bossbloggen.se så svarar jag så snart jag har möjlighet!

Fem saker som framgångsrika entreprenörer ångrar

Att var entreprenör och driva företag sägs ofta vara mer än ett jobb: det är en livsstil. Du jobbar mycket men du gör det för dig själv och du bestämmer över din egen tid och får jobba fritt. Men, är det verkligen en dans på rosor jämt? Finns det något som entreprenörer ångrar? Enligt Inc.com, gör de det. Men om vi ska vara lite extra klarsynta måste jag ändå säga att jag också kan känna igen högpresterande karriärister och ledare i dessa punkter.

Saker som entreprenörer ångrar

Att inte spendera mer tid med vänner och familj

Familj och vänner är ofta de viktigaste personerna som vi har i våra liv och trots det är de ofta de som vi har nära som vi inte hinner med att underhålla och vårda relationen med.Lösning? Om jobbdagarna är långa och att-göra-listan är tung kan det vara svårt att räcka till överallt men kom i håg att inget arbete är mer värt än de du bryr dig om.

Att inte prioritera sin hälsa

Mottot lyder "den friske har många önskningar medan sjuke bra har en" och ja, det finns en snudd på obehagligt stor sanning i det. Att jobba för hårt, för länge är inte hälsosamt för någon och även om arbetsbelastningen är stor så kan du göra den så hälsosam som möjligt.Lösning? Arbeta hälsoförebyggande. Ha luckor i ditt schema, prioritera din återhämtning, var mån om dina basala behov: mat, sömn, motion och kom i håg att livet inte går ut på att arbeta.

Att inte vara sann mot sina egna värderingar

Allt eftersom att företaget växer ökar också kraven och det är inte alltid enkelt att följa de ideal och värderingar som man grundade verksamheten utifrån. Framförallt inte i de stunder som problem uppstår med kassaflödet.Lösning? Våga stå stadigt i dina värderingar även när det blåser hårt. Har du från början bestämt dig för att inte arbeta med kunder som inte passar era etiska ståndpunkter: håll vid det även om pengasäcken lockar. För den som absolut inget har finns det inte råd att vara kräsen. Men för de flesta finns de andra utvägar än att gå emot sina värderingar.

Att man ältar det förflutna eller vad som kunde ha hänt

Att älta det som kunde ha varit eller borde ha hänt är ett rätt så vanligt, mänskligt beteende och det kan finnas fördelar med att utvärdera och bearbeta saker som hänt (och inte) för att lära av dem. Dock finns risken att vi fastnar i det förflutna så pass mycket att vi slutar röra oss framåt.Lösning? Försök att ta din lärpeng från det som hänt och fokusera på nuet och framåt. Det är inte alltid så lätt men försök ändå.

Att man inte delegerade mer

Vi har pratat om det förut: konsten att delegera. Det är inte alltid enkelt - framförallt inte om man är djupt engagerad i sin verksamhet att låta andra arbeta med den och göra saker annorlunda gentemot vad en själv hade gjort. Trots det är ett av de vanligaste sakerna entreprenörer ångrar enligt Inc.com att man inte delegerade mer för att kunna utvecklas mer, bättre och snabbare.Lösning? Träna på att delegera så mycket som möjligt så tidigt som möjligt. Våga lita på att du inte alltid är den som vet bäst och att rekrytera rätt personer till ditt team. Allra helst personer som kan göra arbetet bättre än du själv.Efter att ha skrivit detta detta måste jag ändå säga att den första punkten kändes jobbigast. Dels eftersom jag själv hade velat ge mer tid och energi till mina nära och kära. Men också för att jag pratade om detta så sent som häromdagen med en vän och ofta tänker att jag ska skärpa mig lite på denna punkt. Känner du igen dig i någon av punkterna ovan oavsett din yrkesroll? Och om ja, vilken?

Dags för ny nätverkstråd

Hej, hej, hej! Hur står det till? Själv är jag lite upplevelsebakis efter gårdagens heldag i Göteborg men det är härligt nog inte så farligt ändå eftersom jag ändå tog det lugnt igår, pausade mellan varven och åt ordentligt. Good work me! Känns skönt att en ändå gör framsteg. Och idag mina vänner, idag är det kalas för en nätverksnörd som jag. Det är nämligen dags för ny nätverkstråd!

Dags för ny nätverkstråd

Jag brukar likna Bossbloggen vid en teaterscen med igenmurat orkesterdike eftersom jag vill att alla som vill ska kunna känna sig välkomna att delta i samtalet. Men en annan mental bild jag har av denna plats är att det är en enda stor (städad och därmed rolig) fest där man kan mingla och prata om olika ämnen på olika platser i rummet. Och en gemensam sak för alla fester är väl ändå att det ofta blir trevligare om man får ett hum om ungefär vilka andra som är där.Läs mer: Nätverkstråd!Så för ungefär ett år sedan så hade vi den första nätverkstråden i bloggen, och eftersom ni nu är ungefär fyra gånger så många som hänger här tänkte jag att det vore trevligt om vi gjorde en ny nätverkstråd där vi presenterar oss lite närmare. Jag vet vilka många av er är men tänker att det vore trevligt om alla ni som läser kliver fram och säger hej oavsett om ni var med förra året eller inte?! En solig söndag är förstås kanske en jättedålig dag för detta men det är ju givetvis fritt fram att kommentera här i kväll eller en annan dag och det behöver inte heller vara så långrandigt tänker jag. Snarare något i stil med:

Hej! Jag heter:

Clara Löfvenhamn.

Jag gör:

Jobbar med att utvecklar morgondagens ledare, både här på bloggen men också med hjälp av föreläsningar, utbildningar och chefsrådgivning.

Jag läser Bossbloggen för att:

Jag är en ledarskapsnörd i kubik och älskar att få snacka med er om dessa ämnen och tycker att jag lär mig nya saker om ledarskap varje vecka tack vare mitt arbete med bloggen.

När jag inte jobbar:

Så bor jag i Lund men min fästman och våra två katter. Är en före detta arbetsnarkoman som har börjat förstå tjusningen med att vara ledig och fritiden fördrivs ofta med vänner, att vara ute i skogen, spela brädspel och tv-spel och pussa på djur. Älskar att äta och dricka gott och bada i jättevarm bubbelpool.Vad tycks? Kan inte du också presentera dig lite kort? Ni måste givetvis inte använda de här rubrikerna - men ett hej och något kort om dig vore supertrevligt! Och vill du knyta kontakt även på LinkedIn? Skriv det med! Skulle någon vilja vara vän med mig även där är det givetvis fritt fram att lägga till mig. Men nu, nu vill jag höra: vem är du?

Prestationspassion - att prestera passionerat eller låta passionen prestera

Min eminenta bransch- och styrelsekollega Linda (Resa medvetet) skrev häromdagen en grymt intressant bloggartikel om prestationspassion för Influencers of Sweden och jag skulle faktiskt vilja fånga upp ämnet även här, om än utifrån en annan vinkel.

Vad är passionsprestation?

Ur ett historiskt perspektiv i vårt affärsliv så kan vi se att prestation och passion är två motpoler till varandra. Samtidigt så blir det allt vanligare i dagens självförverkligande tider att de smälter samman. Allt fler vill arbeta med saker som de älskar och brinner för och en del av oss har rent utav förmånen, förutsättningarna, välståndet och möjligheterna till att kunna få göra det. Förverkliga våra drömmar och designa våra liv. Fantastiskt! Men vad är skillnaden mellan att prestera passionerat och låta passionen prestera? Och vad händer när passionen överskuggas av prestation?Läs mer: Sociala medier + chefsdröm = sant?

När passionen får styra

Lite vad som helst verkar det som. Just nu är det exempelvis min passion som håller mig inomhus vid tangentbordet (och eluttaget) att skriva dessa rader till er i stället för att ligga ute på gräsmattan. Det är min passion som ligger till grund för den här plattformen och att mitt arbetsliv kretsar kring ledarskap. Vissa av oss vill bygga bolag, vissa vill arbeta 9-5, en del inte jobba alls, vissa vill baka och andra spela brädspel eller klättra i berg. Jag värderar inget av sätten att få utlopp för sin passion. Det finns inget som är rätt eller fel där. Eller ja, i alla fall inte så länge man tar hand om sig själv, andra och sin omgivning och inte skadar någon.Att prestera passionerat innebär att man, även om arbetet kanske inte är det roligaste, ändå lägger den energi och det engagemang som krävs för att jobbet ska bli bra.Att låta passionen prestera handlar i stället om att ta sin passion och göra business med och tack vare den. Det kan vara en intensiv och spännande balansgång och det är lätt hänt att passionen överskuggas av prestationen. Framförallt när passionen blir ett levebröd och vi lever i ett samhälle som ständigt värderar prestationen högre.Att prestera passionerat har aldrig varit ett problem för mig, jag blir för engagerad för att kunna göra något annat och jag är så glad nu när jag får arbeta med min passion dagarna i ända. Samtidigt kan det senare kan vara svårare i perioder, inte minst i de perioder som minst prestationsångest slår till. Då jag helt plötsligt blir mer fokuserad på siffror och känner hur stressen ökar och hur ångesten startar så fort jag går in på Instagram. Helt i onödan.

Bra påminnelse: Livet är trots allt ingen tävling om vem som kommer snabbast ner i graven.

Mina sätt att försöka hålla passionen före prestationen

Så, vad kan en göra då för att hålla passionen framför prestationen? Jag kan bara mina knep förstås och tar gärna emot tips på fler, ty det är inte alltid så enkelt att balansera detta.

Go back to the basics

Ofta kan det hjälpa att backa bandet en smula och gå tillbaka dit det började: nämligen hit. Att skriva om ledarskap och prata med er. Det är det som är grunden för allt och det känns tryggt och hemma att vara här med er.

Titta inte på statistiken mer än nödvändigt

Jag håller givetvis ett litet öga på hur bloggstatistiken ser ut för att kunna svara på frågor om bloggen. Men jag gör det knappt ens en gång i veckan, i snitt två gånger per månad. Instagram och Facebook likaså. I de senare två kanalerna räknar jag varken likes eller räckvidd utan lusten får styra min närvaro i dem.Det här arbetssättet är inte alltid det enklaste. Dels eftersom siffror är så tacksamt mätbart och lätt att ta på. Inte mint när en är en tävlingsidiot som alltid vill leverera bra resultat (någon annan här som känner igen sig i det?). Men jag väljer aktivt att arbeta så för att underhålla passionen på lång sikt.

Gör något helt annat

Ibland kan det underlätta att lämna internet därhän för att göra något helt annat. Påminna mig om att livet är så mycket mer än ens jobb. Jag tycker ju nämligen det helhjärtat idag, men bland är det tyvärr lätt att falla tillbaka in i gamla ovanor och beteendemönster.

Bubblaren: Inte ta saker på så stort allvar

Självklart är det ofta bra att vara seriös i sitt arbete - men det är en hårfin balans mellan att vara seriös eller att ta saker på för stort allvar eller att tillskriva det långt större betydelse än vad det behöver ha. Självdistans är bra att ha och kan verkligen hjälpa en att få perspektiv på när saker inte går som en har tänkt sig dem eller när man inte lyckas leverera till de 120 procent som man har föreställt sig.Vad säger ni om det här med passionsprestation? Känner du igen dig eller det känns helt främmande? Och hur gör du i så fall för att balansera prestationen och passionen med eller mot varandra?

Prata om lön

Att jag tycker att det är dags att börja prata lön på jobbet har nog inte undgått er. Därför blev jag så glad när jag för en tids sedan snubblade över The Cashlorettes studie som visar att millennials gärna pratar om lön på jobbet! Det tror jag är en jättenyttig utveckling för vårt arbetsliv och inte minst för arbetsgivare som i så fall både kommer behöva bli mer transparenta och självkritiska när det gäller lönesättning.

Prata om lön

Anledningarna till att millennials gärna snackar om lön är flera och enligt Business Insider så beror det bland annat på att den yngre generationen värdesätter:

• Jämställdhet och rättvisa
• Transparens
• Att samarbeta framför att konkurrera

Jag är dock inte övertygad om att dessa värderingar bara finns bland millennials. Tvärtom så lever jag själv i en omvärld som också delar och lever utefter dem. Och, när jag tänker efter, pratar vi också om lön och ekonomi. Så kanske snarare är det ett samband som blir extra tydligt hos millennials? Oavsett vilket tycker jag att det ska bli spännande att följa den här utvecklingen vidare och se om näringslivet kommer att hänga med i svängarna. Det kommer också bli kul att se hur mycket de yngre generationerna kommer att påverka dagens företag.Vad tror du? Är det här något som kommer att ändras och luckras upp framöver? Eller tror du att det kommer att fortsätta vara privat att snacka lön?