Varför jag blev utbränd
Att jag har varit utbränd och blivit frisk är ingenting nytt i detta forum – däremot tänkte jag idag berätta lite om hur jag hamnade där.
Min resa mot väggen
Först och främst kan vi ju konstatera att jag som person inte bara är högpresterande. Jag är även hyperaktiv. Detta innebär att jag å ena sidan är som alla andra att för mycket enformig och felaktig belastning gör mig utmattad. Å andra sidan passar jag inte in i mallen över hur gemene man fungerar och vill leva sitt liv.Till exempel: När jag berättar att jag har arbetat heltid jämte mina studier. Samtidigt som jag har arbetat ideellt, varit fysiskt aktiv och social i nästan hela mitt vuxna liv. Då tror nio av tio personer att det är därför jag drabbats av utmattningssyndrom – det är inte riktigt hela sanningen.
Varför det hände
De åtta-nio månaderna innan jag faktiskt klappade ihop flydde jag från personliga sorger rakt in i arbetet. Jag utbildades internt och drev fyra stora Leanprojekt samtidigt som jag skötte mitt ordinarie heltidsjobb. Jag jobbade minst 10-12 timmar om dagen (ofta mycket mer) sex dagar i veckan. Det var en daglig kamp att få projekten att rulla (vilket de gjorde med bra resultat) men priset jag betalade för det var att jag bara jobbade och sov i över ett halvår. Och det var det, tillsammans med tyngden av mina sorger, som till slut knäckte mig.Skillnaden mellan den stressiga perioden och alla andra stressiga perioder är idag solklar: innan hade jag alla de där olika pusselbitarna från mitt behovshjul i olika grad i vardagen medan jag den här gången skalade jag bort allt utom jobbet. Och det utarmade mig så fullständigt att jag när jag bytte miljö och började läsa journalistik kraschade den 11 september 2012.För gemene man går inte att göra en och samma sak, utan avbrott eller återhämtning, i för stora mängder, i långa perioder utan konsekvenser. Det är inte din hjärna, inte dina värderingar, inte dina idéer eller teorier som vet vad din kropp år bäst av – det gör endast kroppen. Och det är därför jag borde ha lyssnat på dess varningssignaler i stället för att ha kört på i det destruktiva livsmönster som jag hade och mådde dåligt av.
Mot en friskare framtid
Men jag har som tur var lärt mig min läxa och jobbar nu aktivt med variation i vardagen. Likväl som jag planerar in återhämtning så gör jag rum för vänner, att röra på sig, ha kul och vara kreativ i vardagen. Tyvärr har ju dygnet bara 24 timmar men då gäller det att göra sakerna i mindre doser. Då trivs jag och min hyperaktiva själ som bäst.Vad säger ni som har också har erfarenhet av utmattning: vet du varför du blev utbränd? Och finns det någon annan som också behöver flera olika projekt och sysselsättningar för att trivas i vardagen?Jag hoppas ni får en mysig kväll!Clara
