L som Lat

Att vara lat är ofta ett skällsord. Vi ska ju vara drivna, engagerade och aktiva. Rörelse är utveckling och utvecklas du inte så stagnerar du är paroller som jag ofta hör. Men måste det ena verkligen utesluta det andra? Är det verkligen dåligt att vara lat? Nej, det behöver inte vara. Jag trodde länge att lata sig var något som endast pensionärer förtjänade att göra men har idag insett att det finns lägen som det inte bara är bra att vara lat – vi borde vara lata för att vi själva och vår omgivning ska må bättre. Här är några exempel på situationer när lathet faktiskt är en dygd och borde eftersträvas.

Lat som i Lat

Under ledighet

Eftersom helgen snart är här är det den första latheten som jag tänker på. Att ha stunder som en inte gör någonting alls är inte bara viktigt för vår återhämtning utan också för vår kreativitet. Hur många gånger har inte goda idéer vaknat till liv i stunderna som vi låter tankarna löpa fritt utan något mål eller en agenda? Hur mycket bättre blir inte återhämtningen om vi faktiskt unnar oss att ha den ordentligt och - framförallt - kravlöst?

På jobbet

Att vara lat på jobbet kan låta otroligt provocerande men det finns lägen då det kan vara guld värt.

Exempel 1: Lathundar

Hur många gånger har det inte hänt att du undrar ”hur var det nu jag gjorde detta?” tills du har kunskapen att göra en arbetsuppgift som rinnande vatten? Här kan lathundar vara ovärderligt. Ha korta, pedagogiska lathundar för era olika arbetsuppgifter – varför de görs, hur de görs och när. Ta också med de små korta know how’s:en som annars gärna blir tyst kunskap. Det kan kännas tidskrävande att skriva dem, men i gengäld sparar ni kunskap och information som inte är avhängiga vissa enskilda nyckelpersoner.

Exempel 2: När latheten gör oss mer strukturerade

Vem här gillar att ägna tid och energi åt att leta efter saker? Försöka minnas saker man glömt? Om du använder din egen bekvämlighet till att göra det lättare för dig och ha mer ordning och reda - då är det en grymt bra grej!

Som ledare

Att vara lat som ledare uppfattas sällan som smickrande det heller men samtidigt kan det vara otroligt nyttig att du som ledare faktiskt lutar dig tillbaka och inte gör någonting. Först och främst - att fokusera på de arbetsuppgifter som får störst effekt med lägst möjliga ansträngning kan vara otroligt viktigt som ledare.

”Spring inte med vattenhinkar om ert jobb är att bygga en vattenledning” sa Charlie Söderberg och så till vida du inte har ett operativa arbetsuppgifter som ingår i ditt uppdrag, koncentrera dig på de arbetsuppgifter som ingår i ledarrollen. Gör inte oeprativa grejer! Men även när du delegerar kan du tjäna på att luta dig tillbaka. Att låta medarbetarna vara mer ansvariga och arbeta mer självständigt är sunt för både dig dem, dig och organisationen i stort.

Alltså, lathet kan vara av godo och ett ledarskapsverktyg i sig! Vad säger du som läser? Kan du med se fördelar med att vara lat på jobbet?

Om SMART-modellen och mål

Att sätta mål är ett populärt och ofta mycket bra sätt att för att motivera sig till att åstadkomma saker. De kan också ge huvudvärk om man har ett mål som man vill nå men inte vet hur man ska göra det. Vad är egentligen skillnaden mellan bra och dåliga mål? Vad är den gamla klassiska SMART-modellen för verktyg och hur kan du använda den för att vässa dina mål?

Hur kan SMART-modellen hjälpa oss att formulera mål som vi vill nå och inte bara låta dem sättas och sedan glömmas bort? Bild: Pixabay

SMART-modellen

SMART-regeln som modell myntades från början som en projektledningsterm och är en idag en klassiker i målformuleringsteorin eftersom du kan använda den för att säkerställa att ditt mål är konkret. SMART står för:

S = Specifikt

Jämför målet "jag ska ut och springa" med "jag ska ut och springa fem kilometer". Det senare är betydligt mer specifikt medan den första kan handla om en mil likväl som ett pass runt kvarteret. Ju mer specifika mål är desto lättare blir att uppnå dem.

M = Mätbart

Mätbara mål är ofta en stötesten i arbetslivet eftersom inte allt går att mäta. Men desto mer mätbara dina mål är desto lättare kommer det att bli att motivera dig till att nå dem.

A = Acceptans

Att få en order i knät om att ge sig ut och springa tilltalar sällan någon. De flesta av oss behöver förstå varför målet ser ut som det gör och acceptera det för att vi ska vilja jobba mot att uppfylla det. Då kan en order vara en sporre till att pallra sig ut och iväg.

R = Realistiskt

Är det realistiskt att kunna springa fem kilometer på tio minuter? Kanske inte. När man sätter upp visioner är det otroligt bra att drömma stort men för att mål ska bli konkreta krävs det att de är realistiska. Annars kommer vi inte orka jobba för att nå dem i längden.

T = Tidsbestämt

Att ge sig själv en deadline är en effektiv klassiker för att bli mer motiverad till att nå sitt mål och den sista delen i SMART-modellen. Notera skillnaden mellan: "jag ska springa" och "jag ska springa fem kilometer, två gånger i veckan i en månad". Om det senare målet dessutom är realistiskt och accepterat är chansen betydligt högre att du kommer att hålla motivationen uppe så att du når det.

Läs mer: Tankar om mål för 2017

Jag ser mål som ett verktyg och sätt att hjälpa mig hitta vägen framåt, inte tvärtom. Bild: Pixabay

Allmänt om mål

Att sätta mål är oftast ganska enkelt. Att förankra dem hos sig själv, hos andra och sedan jobba för att nå dem är inte alltid lika tacksamt. Dessutom kan mål, även de är SMART:a, behövas delas upp i mindre delmål för att bli mer hanterbara. Till exempel kan arbetet med en bok underlättas om du vet att du ska skriva 1000 ord om dagen i tjugo dagar för att hinna klart till din deadline.

En tendens som jag kan se, både hos mig själv och andra, är också hur mål snabbt kan börja användas som en piska i stället för morot. Visst, ibland kan det behövas lite disciplin mot sin väg mot målet men det är inte primärt så de ska användas. Det brukar snarare leda till stress och press än motivation och inspiration. Själv undviker jag för tillfället att sätta upp mål eftersom jag då lätt överbemannas av min inre tävlingsidiot. Med det sagt jobbar jag inte planlöst utan försöker bara ta ett steg i taget. Använder du dig mycket av mål och målsättning i din vardag och i ditt arbetsliv?