Bosskartan i ny kostym!

Jag har ett par olika utvecklingsprojekt som rullat på här under hösten - ett av dem var att få uppritat en ny illustration av Bosskartan och nu, nu är den klaaar. Kolla, kolla, kolla! Blev väldigt nöjd och kanske än mer nöjd med att lyckades sluta rita på den för allvarligt talat hade jag nog kunnat fortsätta hur länge som helst.

Läs mer: Nu offentliggör jag min ledarskapsmodell Bosskartan

För dig som inte har hört talas om Bosskartan innan kan jag berätta att den är min ledarskapsmodell som det mesta av mitt arbete sammanfattas i och tar avstamp i. Grafik: Bossverket

Vad är detta kanske någon tänker nu? En karta?

Nej, inte bara en karta. En skattkarta!

För visst är det kittlande att gå på skattjakt? Bossnycklarna är i sin tur både faktorer som behöver finnas på plats och verktyg att använda sig av på vägen för att ni ska lyckas. Och du som ledare och ditt ledarskap kommer inte bara spela roll för om ni hittar skatten eller inte, du kommer också att påverka hur er skattjakt blir och hur ni pratar om den och minns den efteråt.

Är för övrigt en sådan sak som jag ser många gånger - både när det gäller ledarskap och entreprenörskap. Det är lätt hänt att bara tänka på skatten, vad den är, betyder och innebär vilket absolut är grundläggande. Men hur vill ni må när ni hittar den? Ska ni vara helt slutkörda, trasiga och skadade där halva teamet är utbränt och den andra halvan på väg att bli det? Eller vill ni vara lagom trötta och andfådda, möra men inte utslitna? Det säger nästan sig självt men vilken av dessa två arbetsgrupper är bäst rustade för att bege sig iväg på en ny skattjakt nästa vecka igen? Det finns ju ingen som vet hur många skatter vår värld innehåller och det är väl trots allt det många av oss gör i våra arbetslivet, sätter mål som uppfylls och sedan tar ett nytt vid. Hur väl rustade är ni inför ert nästa äventyr?

Coachande ledarskap

Det är dags att kika på ännu en ledarskapsstil som du som chef bör ha med dig i din verktygslåda och idag riktar vi strålkastarljuset mot en av mina favoriter - nämligen det coachande ledarskapet. Som faktiskt också är ett verktyg att använda sig av om du vill bli umbärlig som ledare eftersom det bidrar till att stärka dina medarbetares kompetenser, förmågor och färdigheter!

Det coachande ledarskapet är ett need to have-verktyg i alla ledares verktygslåda. Bild: Unsplash

Det coachande ledarskapet

Kännetecken:

En sak vi ska vara tydliga med här - det coachande ledarskapet är inte samma sak som att arbeta som coach. Däremot kan, och bör, du som ledare med stor fördel coacha och vara coachande i ditt uppdrag. Resultaten av det brukar bli toppen men ska inte förväxlas med en coachande ledarstil och kräver allvarligt talat också att du utbildar dig inom coaching.

Det coachande ledarskapets främsta kännetecken är att du som ledare:

Bara ställer frågor och därigenom låter medarbetaren själv besvara sina egna frågor

Något som såklart kan göras på olika sätt, både med hjälp av olika frågor och men också olika tekniker!

Situationer när det passar extra bra:

Såhär, desto mer du använder dig av det coachande ledarskapet - desto bättre. Samtidigt är det inte alla gånger där den är den rätta att använda, men om du har för vana att ha detta som utgångsläge kommer du att se resultat därefter. Den passar exempelvis bra när:

• Medarbetaren har kompetensen och kunskaperna för att kunna fatta beslut eller hitta lösningar själv (i stället för att du som chef ska tala om för hen vad hen ska göra och hur det ska göras)

• Du som ledare vill facilitera en beteendeförändring

• Du vill uppmuntra medarbetare att tänka själva, ta eget ansvar och ta egna beslut

• Du har svåra samtal eller hanterar konflikter

• Vid förändringsledning och framförallt när ni stöter på förändringsmotstånd eftersom du med hjälp av coahcande frågor kan få reda på vilka rotorsaker som finns

• Situationer som kräver extra problemlösning

• Du vill stärka organisationskulturen positivt. För när vi nyfiket ställer öppna, icke-dömande frågor till varandra ökar förståelsen för varandra och känslan av gemenskap fastän vi är och fungerar olika

• Beslut behöver förankras, exempelvis genom att ställa följdfrågor

Du hör! Den är extremt användbar och bidrar också till fördjupade relationer mellan dig, medarbetarna och arbetsgruppen.

Dess styrkor:

Om du som chef använder dig av det coachande ledarskapet på rätt sätt kommer utvecklingsinsatserna du gör som ledare bli mer förankrade och grundande. Men det bygger också förtroende, tillit och starkare relationer eftersom ledarstilen innebär att du ser dina medarbetare för vilka de är, potentialen de har och stöttar dem i att nå dit.

Dess svagheter:

Inget verktyg är det enda rätta i alla lägen och detsamma gäller även denna ledarstil. Den ställer krav på en coachningsbarhet hos medarbetarna och vilja att tänka själva. Det är långtifrån alla som är vana eller bekväma vid det (är trots allt också ganska gött ibland att bara bli tillsagd vad mans ka göra i stället för att tänka själv) och då kan det behövas en tillvänjningsfas. Ledarstilen lämpar sig inte heller till alla situationer. Ett extremt exempel är om det brinner: då funkar det inte att fråga medarbetarna vilken nödutgång de känner för att ta. Eller om man som ledare är i en situation med en medarbetare där skarpa gränsdragningar behöver göras.

Det är också en ledarstil som kräver sin övning och ofta någon form av utbildning för att lära dig vilka olika sorters frågor du kan använda dig av, när och hur du använder dig av dem och sedan krävs sin beskärda del av träning.

En annan sak som krävs, som kan vara utmanande med det coachande ledarskapet (och därför hamnar under svagheter fast det egentligen är en styrka), är att det är en ledarstil som k-r-ä-v-e-r att du som chef lägger ditt ego åt sidan. Vilket är nyttigt men ibland också ansträngande om man tillhör skaran av personer som gillar att ge tips och råd.

Effekterna det kan få:

Vi har berört flera av dem redan men de viktigaste jag ser utifrån min roll som ledarskapsutvecklare är effekterna som det coachande ledarskapet ger medarbetarna, arbetsgruppen och i sin tur organisationen. Medarbetare som känner sig lyssnade på, bekräftade och sedda (vilket det coachande ledarskapet bidrar till) mår och presterar bättre, blir mer engagerade och lojala. I arbetsgruppen stärks ofta kulturen på ett bra sätt eftersom ditt beteende och hur du kommunicerar kommer att få ringar på vattnet och spilla över på teamet över tid. Och ja, allt detta brukar påverka organisationen i stort till det bättre.

Summa summarum:

Detta är en ledarstil alla chefer och ledare bör ha med sig i sin verktygslåda och använda till vardags. Inga undantag faktiskt! Var inte rädd för att utbilda dig inom det och - se till att träna och använda dig av det - det gör skillnad både på kort och lång sikt.

Vad säger du som läser? Hur använder du dig av det coachande ledarskapet?

Umbärligt ledarskap

Det är dags för nästa ledarstil att läggas under luppen. Tidigare har vi kikat på auktoritärt ledarskap, karismatiskt och låt-gå-ledarskap. Nu är det dags för ledarstilen som jag personligen har myntat och gett namnet umbärligt ledarskap! Vad innebär det? Och varför ska man som ledare sträva efter att göra sig umbärlig som möjligt?

Att göra sig umbärlig som ledare innebär att du i slutändan gör dig ovärderlig till skillnad från när du är oumbärlig - det brukar tyvärr bara sluta i ohälsa, problem eller med sjukskrivningar. Bild: Photo by Louise Viallesoubranne on Unsplash

Det umbärliga ledarskapet

Kännetecken:

Umbärligt ledarskap handlar om att du som chef ska göra dig så umbärlig som möjligt. Alltså, verksamheten ska fungera och medarbetarna arbeta självständigt och självgående eftersom de har kompetenserna, mandaten och färdigheterna som jobbet kräver även om du inte är på plats. Arbetsgruppen är mogen och medarbetarna i den kan hantera saker som dyker upp och lösa konflikter eller mindre situationer som uppstår i vardagen. Detta ska dock inte förväxlas med ett frånvarande ledarskap eller att du som ledare “aldrig behöver vara närvarande” - det behöver du nämligen vara för att bygga upp din umbärlighet.

Andra kännetecken och beståndsdelar är det coachande ledarskapet som är ett verktyg att använda för att bli mer umbärlig. Delegering och tydlighet kring roller och ansvarsområden är en annan. En hög grad av förtroende och tillit mellan ledare och medarbetare samt inom arbetsgruppen är ytterligare ett kännetecken. Men också ett starkt självbestämmande i gruppen där ledaren snarare har en koordinerande och stöttande roll och inte är operativt delaktig i varje del av arbetsprocessen och att gruppen har en tydligt uttalad och accepterad riktning eller mål som de arbetar efter.

En annan viktig del handlar också om struktur, tydlighet och ordning. Vem gör vad? När och hur kommunicerar vi med varandra? Var finns informationen vi behöver? Hur dokumenterar och lagrar vi det som behöver sparas? Hur ökar vi lärandet av och med varandra?

Situationer när det passar extra bra:

Vid ett långsiktigt arbete med verksamheten och personalen där du som chef vill leda en arbetsgrupp som både presterar väl och mår bra samtidigt som de gör det. Men också om ni behöver vara flexibla och snabbrörliga i ert arbete! Chefen varken kan, bör eller ska vara delaktig i minsta lilla detalj och beslut som sker i organisationen så genom att vara umbärlig behöver du inte heller vara insatt eller engageras i exakt allt som händer.

Dess styrkor:

En styrka med denna ledarstil är att den i grunden handlar mycket om ett tankesätt och arbetssätt som ledare men framförallt att den får resultat som gynnar både organisationen och medarbetarna. Personalen blir mer engagerad och ansvarstagande och arbetsgruppen blir mer tålig eftersom samarbetet stärks. Dessutom tilltalar denna ledarstil många i de yngre generationerna som vill ha ett arbetsliv där flexibilitet och frihet under ansvar är vanliga värderingar.

En annan fördel är att det aldrig är “för sent” att börja bli mer umbärlig som ledare. Såklart kan det krävas en större insats om arbetsgruppen och/eller medarbetarna är van vid ett mer traditionellt sätt att arbeta på eller om organisationskulturen ser annorlunda ut - men det går!

För en av ledarna som jag har hjälpt med detta (detta är det vanligaste utvecklingsområdet jag arbetar med som chefsrådgivare) tog denna omställning nästan två år eftersom hen befann sig i en starkt hierarkisk, traditionellt styrd organisation där arbetsgruppen och medarbetarna inte var alls vana vid att ha en ledare som ledde på detta sätt. Men det gick! Tack vare metodiskt och konsekvent arbete lyckades chefen i fråga göra sig själv umbärlig.

Dess svagheter:

Som ledare ställer det umbärliga ledarskapet en del krav på dig och ditt ledarskap! Dels att du satsar på att jobba långsiktigt och inte bara vill ha “quick fixes”. Dels kräver det att du arbetar med faktorer som kan bromsa upp detta - exempelvis ens ego, eventuella kontrollbehov eller detaljglädje så att du kan delegera mer och ordentligt.

Det är inte heller så att det är något som du som chef uppnår och sedan är du “fix färdig”, behovet av ditt ledarskapet tar inte slut även när du är umbärlig även om du tekniskt sett skulle kunna checka ut ett tag. Du måste fortfarande vara närvarande, uppmuntrande, ha medarbetarsamtal etcetera. Eller om kriser händer, gruppmedlemmar byts ut, större förändringar sker eller om situationer uppstår behöver du som chef kliva fram just för att ditt ledarskap alltid kommer att behövas på något sätt.

Effekterna det kan få:

Mår vi bra på jobbet presterar och levererar vi bättre - forskningen är tydlig här. Och om det umbärliga ledarskapet implementeras och efterlevs ordentligt är det umbärliga ledarskapet en ledarstil som ökar engagemanget, motivationen och initativförmågan hos medarbetarna vilket i sin tur också gynnar organisationen. Det innebär ofta mer ordning och reda vilket också gynnar organisationen, arbetsgruppen och medarbetarna men också för dig som chef! Även du som ledare tjänar på att leda umbärligt eftersom det, över tid, ger dig mer tidsutrymme att fokusera på att leda även i de ledande roller som också jobbar operativt.

Summa summarum:

Detta är en ledarstil som är en nödvändig kompetens i verktygslådan för alla chefer som vill leda framtidssäkrat! Dels för att organisationer kommer att behöva arbeta annorlunda i framtiden men framförallt om ni vill locka och behålla medarbetare från de yngre generationerna. Det är inget magiskt universalverktyg men en ypperlig grund att arbeta utifrån och sedan kan du som chef behöva använda någon av de andra ledarstilarna då och då beroende på situationen. Och det tänkte jag ska bli ämnet nästa gång vi lyfter fram en ledarskapsstil nästa gång: det situationsanpassade ledarskapet!

Känner du som ledare igen dig i den umbärliga ledarstilen? Eller har du jobbat för någon som använder sig av den? Berätta gärna! Och vill du ha hjälp som chef att bli mer umbärlig - tveka inte att höra av dig på clara@bossbloggen.se

Låt-gå-ledarskap

Vi ska fortsätta vår guidade tur genom gänget av alla olika ledarskapsstilar som finns och idag är det en av de tråkigare klassikerna som ska få stå i rampljuset: låt-gå-ledarskapet eller, som det ursprungligen kallas Laissez-faire ledarskap.

Jag velade faktiskt till en början om denna skulle få vara med eller inte men landade till slut i att ”jo, det måste den”. För även om den är kass så förekommer den och därför är den viktig att känna till och känna igen. Plus att den, trott eller ej, kan få positiva bieffekter ibland.

Låt-gå-ledarskapet kännetecknas ofta av ett tomt skrivbord eller ett frånvarande ledarskap. Bild: Denys Striyeshyn on Unsplash

Låt-gå-ledarskap

Kännetecken:

Låt-gå-ledarskapet illustreras bäst med ett exempel från mitt eget tidiga arbetsliv där jag hade en chef som kom till jobbet, sa hej, gick raka vägen in på sitt rum och tillbringade arbetstiden med att gömma sig så mycket som möjligt. Frågor undveks eller skulle ”kollas upp” och rann ut i sanden. 

Andra kännetecken är exempelvis:

Fysisk och/eller mental frånvaro

• Konflikträdsla

• Svårt att fatta beslut

• Osäkerhet i ledarrollen

• Delegering som inte sker på grund av det coachande ledarskapet utan på grund av oförmåga

• Passivitet

• Ovilja att ta ansvar eller att göra saker

• Ledarskapet är ofrivilligt

Anledningarna till låt-gå-ledarskapet kan bero på många olika saker och det kan variera kraftigt hur medveten låt-gå-ledaren är om situationen. Vissa förstår inte alls att de praktiserar detta utan upplever att de gör ett fullgott jobb som chefer medan några gör det som känns enkelt och bekvämt medan andra allvarligt struntar i vilket.  

Situationer när det passar extra bra:

I princip aldrig! Undvik att vara en låt-gå-ledare och undvik den chef som du märker praktiserar denna ledarstil om det inte är så att chefen i fråga har en tillfällig dipp – för det kan man faktiskt ha även som ledare. Och notera att låt-gå-ledarskapet inte bara behöver praktiseras av en särskild person, det kan också vara ledningsgrupper eller styrelser som använder sig av denna ledarstil vilket kan ställa till med än mer allvarliga skador för och i organisationen.

Dess styrkor:

Fördelen med låt-gå-ledarskapet är att det, precis som med alla andra ledarstilar, är något vi kan växla från lika mycket som till. Bara för att en har använt sig av det innebär det inte att den är konstant eller för alltid!

Dess svagheter:

Det finns en rad olika svagheter och problem som ofta uppstår under ett låt-gå-ledarskap, exempelvis:

Otydlighet i verksamheten och/eller arbetsgruppen

Otydlig kommunikation, oklara mål, brist på riktlinjer, uppföljning eller andra saker som behöver hanteras i verksamheten eller arbetsgruppen.

Mer konflikter

Desto mer otydlighet och brist på ledarskap desto fler konflikter uppstår vilket kommer att dränera och göra arbetet mycket mindre produktivt.

Stark informell organisation

Om den formella organisationen är svag eller har lågt förtroendekapital ökar behovet av den informella organisationen som växer sig extra stark i syftet att kompensera för bristerna som finns. Organisationen försöker ofta fylla igen sina egna hål i den grad det går. Detta brukar även öka distansen mellan den formella och informella organisationen vilket i sin tur ger andra bekymmer.

Dåligt, om något, förtroende för ledarens förmåga

Det är inte ovanligt att låt-gå-ledare blir en syndabock, eller någon som det skämtas om, vilket på ett sätt är förståeligt eftersom bristande ledarskap ofta väcker mycket frustration och negativa känslor. Samtidigt är detta något som ofta förvärrar situationen och gör låt-gå-ledaren än mer osäker och ovillig att ändra sitt beteende och så accelererar den onda spiralen än fortare.  

Effekterna det kan få:

Något som ibland kan verka förvånande är att verksamheten ofta rullar på fastän chefen är en låt-gå-ledare som “styr” och på kort sikt kan det såklart vara positivt för organisationen men på lång sikt är det ofta destruktivt. En vanlig anledning till att allt “funkar ändå” är ofta arbetsgruppen där antingen en person får rollen som informell ledare och fyller upp den formella ledaren hålrum alternativt att flera personer turas om att göra den formella ledarens sysslor. Det får verksamheten att rulla på lite till men ofta till priset av mycket frustration, högre personalomsättning, lägre produktivitet, sämre engagemang och ibland också sjukskrivningar.

Det som kan bli positivt i detta är om låt-gå-ledaren får bra stöd kan hen vända denna trend. Kanske inte enkelt eller på en vecka eftersom det inte bara är ledarens beteende som behöver förändras utan för att det tar tid att bygga om relationerna och vinna medarbetarnas förtroende - men det kan gå om man är villig att göra jobbet som krävs! Det är extremt sällan som låt-gå-ledarskap utövas illvilligt och får ledaren förutsättningar och hjälp går det att börja göra annorlunda.

Summa summarum:

Som du märker här finns det inte jättemycket gott att säga om låt-gå-ledarskap och just därför är det synd att det trots allt förekommer och alltför sällan tas tag i eftersom “det funkar ju bra ändå”. Ibland är det också därför det kan vara svårt att identifiera en låt-gå-ledare - än mer om chefen ifråga samtidigt är karismatisk och snackar mer än vad hen leder. Det har faktiskt visats i en studie att medarbetare hellre har en chef som använder sig av en auktoritär ledarsstil snarare än låt-gå-ledarskap.

Känner du igen detta från ditt egna arbetsliv? Har du upplevt en låt-gå-ledare förut? Berätta gärna!

Karismatiskt ledarskap

Vi har pratat om det auktoritära ledarskapet tidigare och idag är det dags att kika närmare på en annan klassisk ledarskapsstil - nämligen det karismatiska ledarskapet. Vad utmärker det? När kan det vara bra att använda sig? Och är detta en stil som alla kan använda?

En karismatisk ledare kan finnas i alla organisationer och chefsroller. Bild: Mapbox on Unsplash

Det karismatiska ledarskapet

Kännetecken:

Den karismatiska ledarstilen upplevs oftast som väldigt inspirerande och kan identifieras både för att personer runt om ledaren tycker det men också att ledaren ofta har en stark utstrålning, är självsäker, medryckande och social. Men ses ofta också som äkta och minnesvärd med en varierande grad av tillgänglighet. Ofta syns och hamnar den karismatiska ledaren på scenen och i rampljuset, är duktiga talare och återfinns i mitten av rummet och uppmärksamheten. Vissa föds med en naturlig karisma och förmåga att leda karismatiskt men de flesta av oss kan träna sig i denna ledarstil.

Situationer när det passar extra bra:

När medarbetarna och organisationen behöver hopp och en ledare att följa mot något nytt kan den här ledarstilen vara extra värdefull just för att den så ofta engagerar och motiverar andra. Ett nutida exempel är Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj som inte bara levererar starka tal utan med sitt sätt, sin klädsel t-shirt och mobilfilmer från Kievs gator mobiliserade landets invånare och styrkor efter att de invaderats.

Dess styrkor:

Det karismatiska ledarskapet värderas ofta väldigt, väldigt högt just för att många ser upp till och beundrar karismatiska ledare. De blir idoler och en ska inte underskatta vilken dragningskraft dessa ledare kan ha och vad det kan innebära: att folk jobbar och bidrar mer, hur organisationskulturen kan förändras och stärkas, hur försvarslusta eller kämparglöd kan väckas. För att inte tala om hur framtidstro och hopp kan planteras. Det här kan såklart också åstadkommas med god retorik men den karismatiska ledaren är mer än bara retoriskt skicklig, hen kan möta människor och få dem att känna sig sedda.

Dess svagheter:

Trots att denna ledarstil är så populär och omtyckt finns det dock några starka svagheter med den. Desto högre position ledaren har och desto mer ansedd, erkänd eller känd ledaren är - desto svårare kan det till slut bli att leva upp till förväntningarna som omgivningen har och målar upp kring dig som ledare. Dessutom ställer det ännu större krav på dig som ledare att göra ett gott avtryck. Behovet av ens chefs ledarskap försvinner nämligen inte bara för att strålkastarna slocknar så en verklig duktig ledare behöver kunna vara karismatisk också i de vardagliga mötena - annars är risken att det som sägs på scenen blir just en show och av en ledare och chef behövs mer än så.

En annan stark nackdel med det karismatiska ledarskapet är att det är så starkt knutet till personen ifråga, vilket kan göra organisationen otroligt sårbar. Och det kan ju bra när allt fungerar och är fint men om det går dåligt: vad händer då? Ett färsk exempel jag tänker på (eftersom jag nyligen såg dokumentären Imperiet Bianca) är vad CAIA hade gjort utan Bianca Ingrosso?

Effekterna det kan få:

Det karismatiska ledarskapet kan det innebära att mycket blir gjort för att medarbetare vill bidra, vill visa vad de kan och att man känner att man gör skillnad - framförallt om ledaren ser, värdesätter och tydligt visar hur hen uppskattar ansträngningarna som görs. Används ledarstilen rätt kan den snabba på förändringsprocesser, bygga starka team, bidra till en stark organisationskultur och öka både trivsel och produktionsförmågan på en arbetsplats. Om det däremot är “mer snack än hockey” är risken i stället stor att folk känner sig lurade eller blir besvikna, något som också kan ske om den karismatiska ledarens sätt och ord inte backas av hens handlingar eller organisationen i stort. I sämsta fall skulle det leda till att den karismatiska ledaren får funktionen av en negativ (in)formell ledare i stället.

Summa summarum:

Såhär, det karismatiska ledarskapet är starkt om det används på rätt sätt men jag skulle samtidigt påstå att det är en ledarstil som många gånger överskattas. Som ledare och chef räcker det inte med att bara vara karismatiskt - det kan funka om du har andra människor runt omkring dig som gör jobbet bakom kulisserna - eftersom chefsuppdraget kräver mer än så av oss som chefer. Däremot är det en ledarstil väl värd att träna sig i och använda när situationen är lämpad för det. Det som är viktigt är dock att alltid utgå från dig själv som person så att du inte behöver kliva in en roll att spela, en av de stora framgångsnycklarna till det karismatiska ledarskapet är att det upplevs som äkta och genuint.

Har du någon gång haft en karismatisk ledare och om ja, hur upplevde du att det var? Dela gärna med dig!