Mia Rolf: "Man lär sig så länge man lever"

Det är dags för ett nytt inslag här på Bossbloggen och det är Fuck Up Stories. Målet med denna intervjuserie är att avdramatisera ledarskapsrollen genom att erfarna ledare delar med sig av något misstag som de har gjort någon gång. Först ut är Mia Rolf som idag arbetar som VD för Ideon Science Park men har en bakgrund som entreprenör. Här är hennes Fuck Up Story!

Mia Rolf delar med sig av en Fuck Up Story till Bossbloggen

Mia Rolf Foto: Privat

Hej Mia, berätta om en miss som du har gjort som ledare!

− Jag var hälftenägare av ett eventbolag och jag och min kollega hade gjort ganska stora omställningar efter att vi klev in som ägare. En riktig turn around från ett bolag som var på väg i stöpet till bra resultat. Vi var ungefär åttio timanställda och ett kärnteam på tio-tolv personer och det var många olika yrkesgrupper som servitriser, moderatorer, producenter och eventledare. Så eftersom vi ville stärka engagemanget så anordnade vi en teamdag med övningar och trevlig middag och allt flöt på bra. Under middagen höll jag ett tal där jag pratade om resan vi gjort, hur mycket vi litade på medarbetarna och vilket bra jobb de gjorde.

− Men, så gör jag misstaget att jag säger ”vi ägare vill, att ni medarbetare som är de viktigaste att ni känner er som ägare av det här bolaget och representerar företaget som det” och det blir alldeles knäpptyst. Tills en medarbetare säger ”vad menar du med det? Det kommer ju aldrig hända. Vi är inte ägare”. Snabbt gick stämningen från att vara på topp till att nästan bli ett anti-engagemang. Jag såg det här en gåva eftersom jag själv skulle ha drömt om att få liknande förtroende som anställd/inhyrd. Men jag missade helt att det kanske inte gäller alla.

Vad lärde du dig av det?

− Just då fattade jag inte riktigt vad som hände men efteråt insåg jag du som entreprenör inte kan förvänta dig eller begära från dina medarbetare att de ska känna exakt samma engagemang för företaget som du gör. Du kan inte trycka ur samma engagemang ur dem hur bra ledare du än är och det innebär inte att de är oengagerade.

− Försök istället ta reda på och förstå vilka drivkrafter de har och respektera dem. Numera är jag väldigt tydlig med hur jag fungerar som person och när jag anställer så fokuserar jag på att medarbetarnas förmågor ska komplettera mina snarare än att vara likadana. Det var en tuff lärdom eftersom det här hände så öppet men jag är glad för den eftersom jag lärde mig mycket av den!

Hur tror du att hade hanterat en liknande situation idag?

− Jag hade nog inte sagt så, haha. Idag hade jag nog frågat mig fram i stället för att slänga svaret på mina drömmar och förhoppningar på någon annan som en order. Vilket jag förstod av repliken att det var så det uppfattades. Bättre att ställa frågor som: är det här en väg framåt för dig? Var går gränserna dina arbetsinsatser? När känner du engagemang? Men man lär sig så länge man lever! På det sättet var det bra att det var transparent för det ledde till att vi verkligen fick rensa luften och prata igenom de här frågorna i gruppen sedan och det påverkade hur vi ledde bolaget framöver.

Previous
Previous

En klassisk blogglista

Next
Next

Sakta ner för att bli mer effektiv