Julen gör jävligt ont

Hej! Hur är det? Hur mår ni såhär dan efter doppardagen? Jag mår fint nu men för ungefär ett dygn sedan – efter att jag skrivit med er och sedan spelat en omgång Tokaido så rann tårarna hejdlöst. Jag gillar inte julen sedan tidigare men sedan ett par år tillbaka så är den så starkt förknippad med sorg. Sorg och saknad. Under det övriga året är det rätt okej. Det hugger till ibland när minnen sveper förbi men det är inte värre än så. Därför hinner jag glömma bort det varje år och sedan när det är dags för julaftonsfirande så slängs jag ner i den där jävla sorgpölen. För julen gör jävligt ont. I alla fall för mig.

Julen gör jävligt ont

Det är då som smärtan efter viktiga men spruckna relationer blir som värst och igår var det verkligen som att mina tårkanalers dämningar brast fullständigt. Jag kunde liksom inte sluta gråta när jag väl börjat. Nu, framförallt nu med några timmars distans, så känns det helt okej. Alla bär vi med oss våra sorger och vissa dagar väger de mer än andra. Det är en del av livet.Som tur var har jag världens bästa sambo och svärfamilj som låter en vara precis så glad eller så ledsen som man är i stunden. Så det blev en väldigt, väldigt mysig dag och kväll ändå trots att jag fick dra mig undan ibland. Tänk att man kan få vara så lyckligt lottad att man får två fina, underbara familjer. Är evinnerligt tacksam för det. Så med facit i hand blev det här en helt okej jul ändå. Den gjorde ont men blev bra ändå.Jag hoppas nu att ni inte blir alltför uttråkade av en så pass personlig text som detta. Detta är ingen klassisk livsstilsblogg men den kom från hjärtat. Jag vill ändå inte måla upp någon tjusig fasad för er genom att bara snacka jobb hur roligt jag än tycker att det är. Och jag hoppas givetvis med att ni hade en fin julafton hur den än spenderades eller vilka känslor ni än har förknippade med högtiden.Nu ska jag ta och lägga mig i soffan med en liten katt som har saknat mig om man får tro sättet som hon sitter bredvid datorn och surar och demonstrativt lägger svansen över tangentbordet på. Djur alltså, de kan konsten att vandra på ens nerver ibland men deras mjuka päls är ju också ett av de bästa plåster som finns. Sedan kommer lite vänner över för *surprise* brädspel.Vad gör ni idag? Blir det lugnt och stilla, mer julfirande eller blir det en hemvändarkväll?

Den onödiga stressen

Hallihallå, hur är läget? Med mig är det trött men fint ändå. Har jobbat i en extremt lugn takt idag eftersom jag är sliten från de senaste dagarnas kvällsjobb. Men de var värda det! Panelsamtalet igår anordnades av Helsingborgs Kvinnokarta och det var så himla roligt att få höra grymma Josephine prata om Tidskriften för hemmet som var Sveriges första feministiska tidning som började ges ut på 1800-talet. Ska dock inte snurra mig in på det nu för jag vill lufta det här med stress med er.

Den onödiga stressen

Jag tycker det blir mer och mer uppenbart när det pratas om decemberstress och hur socialt accepterat det tycks vara att man ska vara superstressad i december för att det är extra mycket som händer då. Var ligger rimligheten i det? Hur hamnade vi där? Varför stressar vi när det inte behövs?Jag menar. Det är väl knappast någon som dör för att vi inte hinner med allt som vi tror att vi borde prick föra jul. Eller? Samtidigt vet jag hur lätt det är att blir stressad i onödan. Jag känner det själv. I och för sig inte ett dugg för att det är december utan snarare för att det är mycket som händer. Det är som att jag reagerar fysiskt starkare på stress än vad jag behöver, helt utan anledning. Vilket är fascinerande och antagligen en rest från utmattningen.Jag hoppas att det är något som kommer att ge med sig och jag gör därför mitt bästa för att slappna av ändå och slappa så mycket som möjligt. Den här kvällen har till exempel redan hunnit innebära att jag har gjort lakritskolor för första gången i mitt liv. Blev otippat bra och nu väntar en lugn kväll nerbäddad i soffan med tända ljus, min kärlek och ett eller två avsnitt av Godless.Hur har du det just nu? Känner du av någon decemberstress och är den i så fall relevant eller helt i onödan?

Vad är framgång?

Hej, hej! Hur är det? Själv sitter jag här på kontoret i det eviga vintermörkret och funderar det här med framgång. Även om det har samma innebörd för många så tycks det ändå finnas SÅ många olika syner på vad det innebär att vara just framgångsrik. Framförallt när det gäller karriär.

Vad är framgång?

Efter utmattningen så har jag verkligen omvärderat vad det innebär att ha en framgångsrik karriär. Förmodligen eftersom jag har landat i att mitt liv inte ska gå ut på att jobba. Vilket är lite ironiskt eftersom jag jobbar grymt mycket nu med företag, plugg och föreningsarbete, samma triangel som jag levde i innan jag gick in i väggen. Samtidigt är det helt annorlunda idag. Mina drivkrafter är långtifrån de samma.Då var det viktigt med karriär och att klättra på olika stegar. Idag är jag glad att jag får jobba med saker som jag gillar. Då var det viktigt att ha kalendern uppbokad j-ä-m-t. Idag ska den helst vara så tom som möjligt. Då ville jag lika många tusenlappar i månaden som i antalet år jag var gammal. Nu är jag glad om jag tjänar så att jag kan leva tryggt och någorlunda gott. Då ville en vara vältränad. Nu är man tacksam över att vara någorlunda frisk och hel. Då var framgång att lyckas. Idag är framgång att vara lycklig och glad. Inte alltid kanske men så gott det går!Hur skönt är det inte ändå? Att en kan växa och förändras så som människa? Fantastiskt. Jag tror också att det är dessa förändringar som gör mig så pass mycket lugnare idag när det gäller min karriär. För jag har en större självdistans idag, tar saker på mindre allvar och framgång... Det är ju relativt. Vem vet, om tio år är det kanske helt andra faktorer i ens liv som anses vara framgångsrika.Vad är framgång för dig? Har det alltid betytt det som det betyder idag eller har du också lärt om dig?

Vikten av en hobby

Tjenare gänget, hur är det med er? Jag mår finemang. Dagarna rullar på i en rasande fart och jag känner mig så glad och energifylld. Härlig känsla! Det känns som om jag är på väg att hitta en bättre och bättre balans mellan jobb och fritid och även om tempot är högt går det inte snabbare än vad jag kan hantera. Men jag märker hur viktigt det är att vara offline på kvällarna alltså. Hjärnan behöver verkligen den pausen. Frågan som jag ställts inför varje kväll den här veckan efter att middagen är inmundigad och undanstädad har alltså varit: vad gör jag nu?

Vikten av en hobby

Jag har alltid haft många intressen där ridningen varit det största och mest tidskrävande. Att skriva, dansa, läsa, sjunga, fotografera, spela brädspel och måla är andra. Så nu när ridningen, tyvärr, ligger lite på is får jag sysselsätta mig på annat håll. Den här veckan har det till exempel lästs i mängder. Tyvärr har jag extremt svårt för att läsa böcker lite i taget och det slutar ofta med att jag inte kommer i säng i tid eftersom jag fastnar och läser hela boken i ett svep. Det är så underbart att få sjunka in en sagovärld och någon annans berättelse en stund.Att jag sedan längtar som en tok efter att få komma upp på hästryggen igen är en annan femma. Men idag förstår jag verkligen vad min farmor menade när hon sa att det är bra att ha flera hobbies. Om jag bara hade haft hästarna och inte hade kunnat rida så hade jag nog gått under om jag inte hade haft något annat att sysselsätta mig med.Har du en eller flera hobbies? Vilken är din bästa? 

Meyers-Briggs: Vilken personlighetstyp är du?

Hej! Hur är läget? Jag har lite ont i huvudet idag men annars är det fint. Skriver detta inlägg i pauserna för dagens styrelsemöte. Jag tänkte nämligen att vi skulle prata om personlighetstester idag. Ett ämne som är lite extra kul när en tillbringar dagen med en helt ny arbetsgrupp där alla håller på att lära känna varandra.

Vilken personlighetstyp är du?

Jag har principiellt lite svårt för personlighetstester. Jag har inget emot dem men har upplevt att det ofta finns en övertro till dem. Vilket i sin tur kan leda till att man cementerar föreställningar eller fördomar om sig själv med dessa kategoriseringar om hur man är. Samtidigt tycker jag också att de kan vara matnyttiga och underhållande och att de kan ge upphov till intressanta iakttagelser, insikter och diskussioner. Därför brukar jag göra något då och då för att se hur bra de stämmer (eller inte) och se om det kan finnas något litet russin som en kan plocka ur kakan.

Meyers Briggs - 16 personalities

Ett sånt test som jag har gjort under den senare tiden, för ren underhållning - detta är alltså inget samarbete, är gratistestet 16personalities som härstammar från Meyer-Briggs. Jag har gjort detta tre gånger vid tre skilda tillfällen med ett något varierat varje gång. Första gången blev jag ENFJ-T, andra gången ENFJ-A och tredje gången ENFJ-A. Och ja, den bokstavskombinationen säger kanske inte så mycket men här är ett utdrag av dess beskrivning!

Utifrån resten av beskrivningen så verkar jag vara en människomänniska: social med lätt för att lära känna folk. Men också idealistisk och ja, båda de sakerna känns rätt bekanta, hehe. Om det sedan är en personlighetstyp eller karaktärsdrag går väl att diskutera fram och tillbaka. Har du gjort det här testet? Vilken personlighetstyp blev du då och tycker du att det stämde?