Vanliga myter om jämställdhet

Det finns både en, två och tre olika myter om jämställdhet. Så därför tänkte jag att det skulle kunna vara intressant att syna några av dem lite extra i sömmarna. Till min hjälp har jag Sandra Lindström, legitimerad psykolog, från Jämställd vardag som föreläser om den ojämställda stressen.

Det finns många olika myter om jämställdhet och just därför tänkte jag att vi ska syna dem lite extra i sömmarna. Bild: Pixabay

Vanliga myter om jämställdhet

Myt: Det är omöjligt att det blir jämställt i praktiken

Kort svar: Det kanske det är men förhoppningsvis och förmodligen inte om vi går till botten med de strukturer som skapar ojämställdheten. Men om vi inte försöker så kommer det inte hända någonting alls.

− Jag tänker att hela den här meningen blir ett hinder i sig. Att säga ”jag är för jämställdhet! Men…” Då är risken stor att man inte gör någonting alls för att det känns så stort och hopplöst. Byt ut ”men” mot ett ”och” i stället och berätta vad du kan göra i stället för att det ska hända, säger Sandra Lindström.

Myt: Jämställdheten har gått för långt

Kort svar: Nej, nej, nej. Vi har kommit en bit på väg men vi är inte framme i mål än.

− Forskningen visar tydligt att det fortfarande är ojämställt i vårt samhälle och arbetsliv även om framsteg har gjorts. Definitionen av jämställdhet handlar om att alla ska ha lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Det är som att säga att demokratin har gått för långt eller det är för mycket fred i världen, säger Sandra Lindström.

Myt: Vi har en jämställdhets- och likabehandlingspolicy – det räcker väl?

Kort svar: Njä. Det är superbra att ni har en men det gäller att ni lever efter den med.

− Börja gärna med att läsa igenom den och fundera över vart ni är på väg. Sedan måste man omvandla mål till delmål och konkreta beteenden. Om ni är 98 procent män och vill anställa fler kvinnor så kanske det inte går att bli 50/50 på en gång. Då är det bättre att ha en plan som man jobbat emot med små konkreta steg som gör skillnad på riktigt, säger Sandra Lindström.

Myt: Illusionen om att män och kvinnor gör karriär på samma villkor

Kort svar: Det finns en hel del forskning som visar att män och kvinnor varken arbetar eller gör karriär på samma villkor. En del av den finns sammanfattat här: forskning om ojämställdhet.

− Det spelar ingen roll att kvinnor har fler meriter eller mer utbildning. Det är svårare att vara kvinna och ta sig fram i hierarkierna som arbetslivet har, säger Sandra Lindström och fortsätter:

− Om man bara rekryterar dem som man gillar så kommer det fortsätta att vara skevt. Vi måste ha en mer demokratisk men också mer medveten rekrytering i affärslivet.

Myt: Men män och kvinnor är ju olika!

Kort svar: Jo men visst är vi det. Men i grund och botten är vi människor.

− Det finns absolut biologiska skillnader mellan kvinnor och män men ofta är likheterna mellan kvinnor och män mycket större än olikheterna, säger Sandra Lindström.

Myt: Fast, kvinnor är ju skörare

Kort svar: Uteblir pga skribent har storknat pga är skör kvinna. Eller nä, kanske inte.

− Så är det inte. Kvinnor är hårdare drabbade när det gäller exempelvis sjukskrivningar men det beror inte på att kvinnor är skörare. För det första befinner sig fler kvinnor i arbetsmiljöer som gör dem sjuka eftersom det är så dåliga arbetsförhållanden. För det andra behöver många kvinnor prestera mer jämfört med sina manliga kollegor för att deras leverans ska räknas. För det tredje så tar fortfarande kvinnor ett större ansvar i hemmet vilket kan liknas vid ett dubbelarbete, säger Sandra Lindström.

Vad säger du som läser? Har du hört någon av de här myterna förut eller har du någon annan att lägga till på listan?

Vecka 1-3 2019

Så var det äntligen dags för ett nyhetssvep. Jag har ännu inte kommit tillbaka i mina dagliga vanor av att lyssna på nyheterna men som tur var har en och annan nyhet nått min uppmärksamhet detta till trots.

Nyhetssvepet vecka 1-3 2019

Relationer på jobbet är viktiga för välmåendet

Jag hoppas det inte kommer som någon nyhet för er här att det är viktigt att vi mår bra på jobbet och att vi behöver ha goda relationer där för att trivas. Min kollega Ingrid Tollgerdt-Andersson pratar i Veckans Affärer om hur hennes studier har visat att vi är sämre på det i Sverige än i andra europeiska länder. Superintressant och hennes råd är att som chef prata om det med medarbetarna och ta in hjälp om de behövs för att förbättra stämningen om den är dålig. Utan bra stämning kommer ni inte kunna leverera lika bra resultat!

Gilettes nya reklamfilm berör och upprör

I dagarna så släppte Gilette sin nya reklamfilm som inspirerats av #metoo-rörelsen och ifrågasätter den traditionella mansrollen. Har du inte sett den - se den HÄR! Den är så stark och det är beklämmande att se hur många upprörda män som härjar i kommentarfältet för den. Hatten av, Gilette! Hatten av.

Avskedad efter har ha sökt information om vänner på jobbet

Sveriges Radio rapporterade att en anställd på Försäkringskassan har avskedats efter att ha gjort otillåtna sökningar efter information om sina vänners ärenden. Personen ifråga berättar att hen inte var medveten om att det inte var tillåtet. Oavsett vad som har hänt och ligger bakom i detta fallet är det en påminnelse om hur viktigt det är att information inte bara finns utan också når fram.

När sjysta arbetsvillkor bli affärsidén

Hos Veckans Affärer har jag även läst om städföretaget 50-Femme som har som affärsidé att erbjuda städning där medarbetarna får en lön som är drygt femtusen kronor högre än branschstandard, pensionsavtal och kollektivavtal. Å ena sidan är känns det vansinnigt att detta ska behövas. Å andra sidan är det fantastiskt att någon gör det med syftet att städa upp även i branschen. Heja, heja!Har du någon nyhet som du har sett hitintills under det nya året?

Forskning om ojämställdhet

Jag vet inte om du känner igen detta men någon gång då och då så får jag höra att effekterna av vår rådande ojämställdhet inte finns. I stället beskrivs den som en myt eller påhitt. Därför fann jag den här artikeln från GRI-bloggen som lyfter fram olika exempel ut forskning om ojämställdhet extra intressant.

Att påstå att män och kvinnor värderas lika i arbetslivet är om något en myt som inte stämmer. Bild: Pixabay

Manliga lärare värderas högre än kvinnliga

En studie som lyfts fram visar att manliga lärare värderas högre än kvinnliga lärare och de får bättre omdömen i utvärderingar. En skulle förstås kunna tro att det beror på att de är bättre än sina kvinnliga kollegor. Men det har visat sig att så inte är fallet. I och med det ökade antalet onlinekurser och tekniskt avancemang så har studier gjorts där detta undersökts och samma lärare har lett olika studentgruppen som man eller som kvinna. Resultatet? Om läraren var man så fick personen ett högre och mer positivt omdöme jämfört med när hen var kvinna.

Nanna Gillberg, forskare vid Gothenburg Research Institute konstaterar i GRI-bloggens inlägg också att: "Andra studier har visat att det är främst manliga studenter som värderar kvinnliga lärare lägre än manliga."

Kvinnliga studenter underskattas medan manliga studenter överskattas

En annan studie som lyfta upp är denna från University of Washington som genomförts bland 1700 studenter där de skulle skatta varandras kunskapsnivåer. Det genomgående temat i resultatet? De kvinnliga studenternas underskattades medan de manliga studenternas överskattades och de som oftast gjorde detta var män.

Kvinnor kan vara starka i teorin men i verkligheten? Helst inte. Bild: Pixabay

Det kan anses negativt att vara kompetent och framgångsrik som kvinna

2015 fick två olika studentgrupper i en studie från Harvard Business School, Markedshøyskolen i samarbete med Tankesmien Agenda läsa om en framgångsrik karriärist. För den ena gruppen hette han Hans Berg Jacobsen. För den andra hette hon Hanna Berg Jacobsen. Berättelsen var identisk men uppfattningarna om Hans respektive Hanna skilde sig åt. 52 procent gillade Hans medan 33 procent gillade Hanna. 72 procent av de som läste om Hans tyckte var en god ledare medan 54 procent tyckte Hanna var det. Samtidigt tyckte 67 procent att Hanna var bossig medan 54 procent ansåg att Hans var det. Detta var dock inte de mest slående resultaten.

Andra slutsatser som kunde dras i studien var att: Män gillar Hans men inte Hanna medan kvinnor gillar Hans och Hanna lika mycket.Vid frågan om man skulle vilja dricka en öl med Hans/Hanna så vill männen gärna dricka öl med Hans men inte lika gärna med Hanna. Kvinnorna beskrivs som "generelt mindre øltørste" men kan lika gärna dricka en öl med Hans som med Hanna.

Män vill hellre jobba för och med Hans än med Hanna. Kvinnorna var lika öppna för att samarbeta med både Hanna och Hans. Männen vill gärna ha Hans som mentor och göra samma val som honom men de är inte särskilt intresserade av att ha Hanna som mentor. Kvinnorna bryr sig inte om råden kommer från Hans eller Hanna. Männen ser Hans som en bättre förälder än Hanna medan kvinnor inte upplever någon större skillnad mellan dem. Är det någon mer än jag som anar ett mönster här?

Johns meriter är mer värda än Jennifers, fast de är identiska

I en amerikansk studie så skickades identiska jobbansökningar ut för John och Jennifer till 63 respektive 64 professorer som skulle bedöma personens anställbarhet, kompetens och rimligt löneläge. Här visade det sig att Johns meriter var mer löne-mässigt värda och högre värderade än Jennifers av både manliga och kvinnliga professorer.

Fler kvinnor rekryteras om de görs det anonymt

The Guardian skriver om hur fler kvinnor har rekryterats till symfoniorkesters på grund av att allas auditions sker bakom en skärmvägg och därmed är anonyma. I slutet på 70-talet var andelen kvinnor i de orkesters som klassas som topp fem mindre än fem procent. Idag är de närmare 30 procent enligt The Guardian.

Det sägs att kvinnor "måste våga ta plats" - men straffas om de gör det

Sist men inte minst så lyfter GRI-bloggen exemplet att det sägs att kvinnor måste våga ta mer plats. Detta trots att flera olika studier visar att de kvinnor som gör det genom att ställa krav och förhandla "tenderar att straffas socialt och i högre grad än män uppfattas som otrevliga och jobbiga". Är det då så konstigt att kvinnor blir mer måna om att ses i positiv dager eller blir mindre måna om att ta plats? Kanske inte. Berätta! Vad tänker du när du läser detta?

Tre anledningar till att smygstarta det nya året

Nyår andas nystart och vet ni, jag är så sablarns laddad inför att dra igång det nya året. Vill rusa emot likt en häst på grönbete mot de kommande 350-någonting dagarna. Men icke, detta år ska jag försöka skrida fram. Första steget var att ta ledigt den första veckan. Nästa är att ha den här veckan vigd åt att stänga förra året helt och planera det som komma skall. Så mycket luft och ledig tid som möjligt i kalendern. Anledningarna till att smygstarta det nya året? De är tre.

Tre anledningar till att smygstarta det nya året

Alla mår vi bra av att värma upp

Hur lockande det än är att rivstarta så tänker jag använda samma princip i mitt arbete som när jag tränar. Enligt denna artikels referenser kan uppvärmningen minska risken för skador, förbättra prestationer, reaktionstiden och mycket och det tänker jag gäller även för mig i mitt arbete. Alltså är planen att höja pulsen lite för i taget för att mjuka upp semesterstela hjärnceller som har njutit av att ligga och guppa i lugn och ro.

En ska hålla hela våren

Förutom uppvärmningen är det ett faktum att jag är morgontrött. Vaknar mycket hellre vaknar lugnt och stilla av mig själv till inbillat fågelkvitter jämfört med att väckas i ett enda slag utav ett brandlarm. Dessutom tänker jag också att våren är lång. Sportlov och påsklov till trots så ska orken räcka hela vägen in i juli. Hållbarhet gäller i allra högsta grad också arbetsvillkor och energi kommer fortsätta vara en valuta som jag håller noga koll på.

Bättre att lugnt skapa lugna vanor som består

Alla känner vi till trenden: i januari är gymmen fullbelastade och i februari ekar det tomt igen. Är det inte bättre att lugnt skapa vanor som består snarare än att pressa in oss i nystartsvanor som inte är SMARTA? Jag har, som de flesta andra, också olater som jag ska försöka lämna i 2018 och nya vanor som jag vill ta med mig in i 2019. Men det gäller att de nya vanorna 1. är rimliga och relevanta för att jag ska kunna genomföra dem och 2. kan jag inte implementera alla på en och samma gång. Då är risken stor att de spricker redan innan jag ens hinner börja.Det första större steget blir att fortsätta den fina morgonrutinen som jag har haft nu under jullovet. Att stretcha igenom kroppen före frukost och att äta frukost utan att ha tittat på mobilen en enda gång. Ett annat mindre sådant är att fortsätta skriva en kort arbetsdagbok i slutet på varje arbetsdag så att jag rensar undan skallen inför kvällen. Resten kommer pö om pö tänker jag.Vad tänker du om nystarten som nyår innebär? Kan du, till skillnad från mig, hantera att glatt skutta in i det nya året utan att springa slut på dig själv första veckan?

Den perfekta presenten: Rättiggetter

Hej igen! Jag vet, det är sällan jag bloggar två gånger på en dag men ibland så dyker det upp saker som faktiskt inte kan vänta. Jag fick nämligen ett julkort hem i brevlådan och kände att detta... Det är den perfekta presenten för alla som bryr sig om jämställdhetsfrågor. Det är alltså inte som samarbete som jag lyfter detta utan det jag skriver dessa rader för att jag tycker att ActionAid's koncept Rättiggetter är briljant.Har du fortfarande funderingar på vad någon i din närhet ska få i julklapp, födelsedagspresent eller "hej, vad grym du är"-gåva? Då är detta den klockrena grejen att ge dem! Formgivningen är dessutom formidabel. En kan välja mellan flera olika Rättiggetter beroende på vad för fråga man tycker känns mest viktig och relevant.Tack snälla Annette och ActionAid för kortet och tack för det jobb som ni gör! Jämställdhet är en global fråga och tillsammans blir vi starkare. Jag gillar förstås alla rättiggetter men är glad att just frigeten gör oss sällskap här hemma. Vilken är din favorit?