Sofie Bergdahl: Tror på att kliva fram i motgång och backa i framgång

Vem är Sofie Bergdahl? Hur vill hon vara som ledare? Och vad har hon lärt sig under de två åren som hon har varit VD för konsultföretaget Lunicore? Här finner du alla svar och mer därtill när hon berättar om sin ledarskapsresa i Möt en boss!

Hej Sofie, kan du berätta lite om dig själv för Bossbloggens läsare?

− Hej! Jag är 25 och kommer från Göteborg men har bott i Lund sedan fem år. Älskar allt som har med friluftsliv och människor att göra. Att vara ute, ägna mig åt träning eller att umgås tillsammans med andra är bland det bästa jag vet.

Berätta om din karriär!

− Den har väl egentligen tagit fart på riktigt de senaste två åren när jag fick mitt nuvarande uppdrag. Men innan jag började på Lunicore har jag alltid jobbat i detaljhandel och service. Både inom en liten, familjeägd butik och en stor, internationell koncern. Först jobbade jag inom en kaffe, te och chokladhandel, sedan på Sephora och Dressmann. Jag kan verkligen rekommendera alla att testa jobba inom serviceyrken! Man lär sig så mycket att möta alla typer av kunder. Kunder med mycket pengar, lite pengar, kunder som inte kan uttrycka sina behov, kunder som är arga… Det blir många unika möten och  det är en nyttig skola att bemöta olika människor i olika lägen.− När jag flyttade till Lund valde jag att läsa utbildningen Service Management. Den ger en tvärfunktionell syn på företag och hur exempelvis ekonomi påverkar engagemang och förståelse för hur man kan prata genom de olika enheterna i ett företag. Därefter fortsatte jag vidare med en av Ekonomihögskolans masterprogram som heter International Strategic Management. Men, det var under kandidatutbildningen som jag först fick upp ögonen för konsultbranschen och kom in på Lunicore som regionchef i Helsingborg. Där hade jag ansvar för att sälja och etablera varumärket i nordvästra Skåne och efter åtta månader fick jag möjlighet att ta mig an rollen som VD.

Vad för ledarroll har du idag och hur ser ditt dagliga arbete ut?

­− Idag befinner jag mig i slutskedet på mitt VD-uppdrag som innebär ett övergripande ansvar för att organisationen ska vara hållbar och att alla medarbetare mår bra. Det låter kanske luddigt men bland annat handlar det om att vi aldrig får koncentrera kunskap hos en individ eftersom alla våra tjänster är relativt kortsiktiga. Även VD:n byts ofta, i vanliga fall efter två års tid. Det innebär att organisationen måste vara så självständig som möjligt. Eftersom organisationen drivs helt av studenter, vi får hela tiden in nya medarbetare och har en genomsnittlig anställningstid på ett år så handlar VD-rollen mycket om att bidra till kontinuitet.− Det största ansvarsområdet är att vara en trygg stöttepelare gentemot mina kollegor. Jag lägger mycket tid på att jobba tillsammans med andra och bollplanka om olika frågor med både kunder och kollegor. Sedan innebär det också mycket strategiskt arbete med budget, affärsplaner och så. Exempelvis med HR om hur vi bör rekrytera framåt. Dessutom har vi en extern styrelse som jag svarar inför och så ingår det mycket försäljning vilket jag tycker är jättekul.

Varför vill du vara den som är boss?

− Jag vill väldigt gärna vara en som inspirerar och jag gillar att se andra människor utvecklas. Tycker det är en viktig del i ledarskapet att kunna se andra växa och det blir tydligt här just för att vi hela tiden får nya medarbetare. Att se dem gå från att vara nya till att driva hela processer själva är så coolt och det är min drivkraft att vara den stöttepelaren som står bredvid dem på deras resa.

Oavsett om du vill bli ledare eller inte, bestäm dig för hur du vill paketera dig själv. Jag har själv fått tipset att göra sin egen hisspitch. När någon frågar: Vem du är? Vad gör du? I stället för att säga ”jag pluggar ekonomi” så säg ”jag pluggar ekonomi för att jag vill göra det här och det här i framtiden”. Använd den i alla sammanhang när du nätverkar, till slut kommer omgivningen att uppmärksamma och hjälpa dig att nå din dröm.

Sofie Bergdahl

Vad har du för mål med ditt ledarskap?

− Att inspirera och alltid vara så närvarande som möjligt. Det ska inte kännas som att jag är långt borta om man behöver svar snabbt. Jag är väldigt förlåtande och tycker det är bra med misstag. Det är alltid bättre att prata om dem så vi lär oss tillsammans. Att kollegan säger ”det känns så skönt att jag alltid kan ringa till dig” är det bästa betyget. Vi ska också ha kul tillsammans och det bygger mycket på kollektivet. Det är VI som gör saker och jag som ledare är inte den som ska ta åt mig äran för det andra gör.

Jag är en kontrollperson i grunden vilket jag tror många unga kvinnor är. Så för mig har det varit viktigt och lärorikt att ha den här ledarrollen där jag tvingas att ha ett helhetsperspektiv. Då måste man fråga sig ”hur kan jag vara delaktig utan att behöva ha kontroll på allt?” och våga lita på de omkring sig.

Sofie Bergdahl

− Att vara närvarande handlar inte om att lösa andras problem åt dem. Jag har lärt mig att personen kommer med frågan ofta har svaren själv. I början trodde jag att jag att jag behövde ha alla svar och det direkt. Vilket i bland medförde att jag också svarade helt out of context eftersom jag inte visste sammanhanget. Men idag, om någon kommer med en fråga är det bästa svaret jag kan ge: ”vad tycker du själv?” och utgå därifrån. Frågeställaren har ofta funderat själv när hen kommer och det ska man inte förringa. Sedan försöker jag ge medarbetarna verktygen så att de kan göra jobbet och komma till kloka insikter själva.

Vad är det viktigaste en ledare ska göra?

− Jag tror mycket på det här att vara den som kliver fram i motgång och backar i framgång som ledare. Går det bra så är det alltid vi som gör det. Är det motgångar så tar ledare ansvar för det och sticker inte huvudet i sanden. Att man har kul är också jätteviktigt! Man kan komma så långt på engagemang och driv och att göra saker för att man vill och inte för att man måste.− I mitt fall så har det varit utmanade att vi får in nya medarbetare hela tiden att hålla koll på vilken information man har gett till vilken person och anpassa informationen till var alla är i processen. Men det går att lära sig att hitta ett gemensamt fokus i en grupp där personalomsättningen är stor. Dels genom att jag har bollat mycket internt men också med styrelsen och varit ärlig både när det går bra och när det inte har gjort det. Sedan är jag en reflekterande person och försöker stanna upp varje gång vi har tagit igenom oss något klurigt för att se vad jag har lärt mig. Det här året har jag varit mycket tryggare som ledare jämfört med det första. Det första året handlade om vad jag ska göra och nu har jag kunnat tänka på hur jag ska göra det, haha.