Caroline Farberger: ”Jag vill ha ett finger på pulsen”

Möt Caroline Farberger, VD för ICA Försäkring och aktuell med sin biografi ”Jag, Caroline”. Där delar hon med sig av sin livsresa och varför inkludering har blivit så viktigt för henne och varför det behövs mer av den varan i näringslivet. Men hur har hennes ledarskapsresa sett ut? Varför väljer hon den arbetsplatsen som blir ”mest störd” på kontoret? Och vad har varit en viktig insikt för henne som ledare? Det och mycket, mycket mer kan du läsa om här i dagens Möt en boss-avsnitt!

Caroline Farberger Foto: Andreas von Gegerfelt

Hej Caroline, kan du berätta lite om dig själv för Bossbloggens läsare?

− Hej! Jag är en yrkeskvinna och familjefar. När jag inte jobbar har jag ett vanligt liv med villa, Volvo och inte vovve men katt. Jag är pappa till tre barn i grundskolan, gift med Ylva och min stora hobby är husrenovering.

Berätta om din karriär!

− Jag började med att dubbelexamineras som civilekonom och civilingenjör inom elektroteknik i Göteborg. Redan från början ville jag ha en hög fart och hade siktet inställt på en chefskarriär. Däremot visste jag inte vilken industri jag ville börja inom så jag började på McKinsey där jag under sex års tid fick prova att arbeta med både tung industri, bank och försäkring. Det var här mitt intresse för försäkring vaknade och nästa steg blev Trygg-Hansa där jag fick mitt första chefsuppdrag. Det var -98 och det var så roligt eftersom jag då var chef över något som var helt nytt, nämligen att göra marknadsföring mer datadrivet, haha. Men jag fick rekrytera mitt eget team, fick prova på chefskapet på allvar och avancerade vidare rätt snabbt till att bli marknadschef på Trygg-Hansa. 

− 2000 rådde dock ”den nya ekonomin” och alla skulle bli entreprenörer – och så även jag. Så jag slog mig samman med en kollega och ledde en internet start-up med riskkapital som handlade om företagsförsäkringar på internet. Men dels var det en ganska torr affärsidé eftersom försäkringar inte exalterar särskilt många. Dels var inte branschen mogen för att bli digitaliserad. Så efter 1,5 år avvecklade vi firman, jag konsultade ett tag och sedan gick jag tillbaka till Trygg-Hansa och fortsatte utvecklas inom olika chefsuppdrag som blev större och större med åren. De sista fem åren var jag operativ chef och ansvarig för privatförsäkringar i Sverige vilket innebar ett ansvar för 8 miljarder kronor och 250 medarbetare. Så i slutet av 2015 fick jag frågan om att bli Vd för det nystartade ICA Försäkring och det har varit en spännande resa att gå från 0 till 700 miljoner kronor i omsättning på fem år.  

Vad för ledarroll har du idag och hur ser ditt dagliga arbete ut?

− Nu är det såklart lite speciellt med Coronatider. Vi arbetar hemma, en liten del av oss är på kontoret men de flesta är hemma. Dock ser mina arbetsdagar ungefär likadana ut som innan med undantag för att jag inte reser nu. Jag bokar upp högst 2/3 delar av min kalender och en tredjedel ska vara tomt för att kunna göra saker spontant. Jag har förvisso min beskärda del av ledningsmöten och uppföljningsmöten av olika slag, men för mig är det viktigt med en hög tillgänglighet för mina medarbetare.

När allt är som vanligt väljer jag alltid den kontorsplats som är i centrum av kontorslandskapet och där jag blir som mest ”störd”. För där är jag som mest tillgänglig och hör allt buzz som händer. Dessutom löser jag helst saker på stående fot och avslutar varje arbetsdag med en tom mejllåda så jag prioriterar snabbhet före backlog.

Caroline Farberger

− Det som är mest spännande med Vd-uppdraget är att du får en helhetsbild som är väldigt rolig. Inte minst när verksamheten går från att vara en start-up till en etablerad verksamhet med 120 medarbetare.

Caroline Farberger Foto: Andreas von Gegerfelt

Varför vill du vara den som är boss?

− Det är klart att makt, i betydelsen att kunna påverka, har betydelse. Det ger stimulans! Jag har åsikter och att då också ha möjligheten att förverkliga dem känns inspirerande. Sedan tycker jag att det är roligt att driva förändring. Jag ser potentialen hos människor och får en kick om jag kan hjälpa dem utvecklas. Det är en tillfredsställelse att få göra skillnad.

Vad har du för mål med ditt ledarskap?

− Åstadkomma positiv förändring och det utifrån tre olika perspektiv. Den första handlar om att skapa värdeskapande i företaget. Vi måste producera en vara eller tjänst som har en efterfrågan och motsvarar våra kunders behov. I detta ingår att driva ett så effektivt maskineri som möjligt, både i den utåtriktade och den inåtriktade verksamheten. Exempelvis behöver vi ha rätt person på rätt plats. Då får vi inventera: hur kan vi i företager dra bäst nytta av allas olika styrkor? I vilken roll kan personen passa? Och då gärna en roll med lite stretch och utmaning så att personen kan växa internt.

− Det andra är att skapa team och en kultur i ledningsgruppen där vi drar nytta av varandras olikheter. Vi är 120 medarbetare på tre orter och numera massa hemarbetsplatser. Hur håller du engagemanget uppe när ni inte ses? Jag har exempelvis var tredje vecka en livesändning över Teams där alla är välkomna att vara med. Men också fråga: hur går det? Ge alla medarbetare möjligheten att träffa dig i vardagen. Jag vill inte sitta isolerat rum och ta emot rapporter utan jag vill ha ett finger på pulsen och förstå: var gör det ont nu? Vad går det bra? Den tredje, lika viktiga delen, är skapa en positiv kraft i samhället. Vi i näringslivet har ett ansvar för att skapa hållbarhet i bred bemärkelse.

Jag drivs av tesen att vi som företag i näringslivet har makt och med den makten följer ett ansvar för samhället som vi inte kan ducka för. Och beroende på vilket företag man är kan man arbeta på olika fronter och för oss är exempelvis inkludering och mångfald i vårt tjänsteutbud ett viktigt sätt att ta vårt ansvar på.

Caroline Farberger

Vad är det viktigaste en ledare ska göra?

− Förstå hur viktigt det är med inkludering! Jag levde som man tills för två år sedan och jag inbillade mig att jag var jämställd och inkluderande fram till dess. Var rent utav mallig kring det. Men när jag började leva som kvinna för två år sedan och fick jag höra ganska många historier från andra kvinnor om hur det var att jobba med mig och andra män. Då insåg att jag hade levt i en bubbla vilket var en stor läxa. Idag är jag mer inkluderande och har lärt mig att uppskatta och förstå av värdet av olikheter i ett team. Det är en sak att rekrytera mångfald är halva vägen – den andra halvan är att skapa en kultur där alla får komma till sin rätt. Inkluderande ledarskap har så mycket potential för näringslivet men också för dig som ledare. Du som chef kan bli så mycket mer framgångsrik om du använder dig av olikheterna ni har i ert team!

− Idag avslutar jag varje möte med en reflektion, ibland själv och ibland med teamet. Var rätt personer inbjudna här? Finns det någon som kunde ha bidragit eller ”varit jobbiga” med sina perspektiv? Fick alla komma till tals? Dominerade ett fåtal diskussionen eller har alla fått möjlighet att bidra? Jag ifrågasätter också: lyssnade jag verkligen på vad alla sa? Det är sak att låta alla komma till tals men en helt annan sak att lyssna och ta intryck. Tidigare har jag nog haft mitt eget beslut klart innan jag gick in i mötet. Nu är jag noga med att inte ha stark åsikt när jag går utan jag lyssnar på vad alla säger och när jag har lyssnat klart - då fattar jag mitt beslut.