Rädslan för att misslyckas
Fråga:
"Hur ser du på det här med att misslyckas? Jag är så rädd för det att jag hellre låter bli att göra grejer om jag inte vet med all säkerhet att jag kan göra det jättebra. Fattar att det inte håller i längden så har du några tips på vad jag ska göra för att det ska bli bättre?Hälsningar,J."
Svar:
Hej J! Tack för ditt mejl och din fråga. Det här med misslyckanden är en hård nöt. För vem gillar att göra fel eller inte lyckas med det man vill göra? Typ ingen? Tänker att de flesta av oss drivs av att man vill lyckas med det man tar sig för. Sedan kan jag se en skillnad mellan hur mycket man bryr sig om ett misslyckande och inte, Men också vad man stämplar som misslyckande och inte.Läs mer: Återhämta sig från misslyckandeVissa verkar ju inte bry sig om misslyckanden ens lite grand. De trillar och reser sig oberört igen. Låter dammet borstas av i fartvinden. För vissa sprutar tårarna men de kämpar vidare ändå. Medan andra struntar i att försöka igen utan går iväg och gör något annat i stället. Jag lägger ingen värdering i de olika sätten utan tänker att vi alla är olika. Plus att vi alla nog har gjort alla tre varianter om än i olika situationer och reagerar olika beroende på vad det är för utmaning som vi står inför.Själv hör jag med till skaran som älskar känna mig duktig på det jag gör och samtidigt avskyr att göra fel. Som tur var har åratal av övning gjort det lite bättre. Det i kombination med att ständigt leva lite utanför min komfortzon. Jag utmanar mig själv hela tiden och testar ideligen nya saker. Vilket är jätteroligt och jätteläskigt på samma gång. Men framförallt försöker jag skilja på misslyckande och försök och det tänker jag kanske är ett förhållningssätt som kanske kan hjälpa dig med?
Skillnaden mellan att försöka och misslyckas
För att lära oss saker, för att bli verkligt bra på något så måste öva på dem: det kan vi väl vara överens om? Även om man avskyr att vara nybörjare så är det svårt att undvika att vara det om du ska ta dig an något alldeles nytt. Men innebär det då att varje gång du inte lyckas är ett misslyckande? Nä, verkligen inte. Lyckande och misslyckande ställs ofta mot varandra som motpoler men poängen är att dessa motpoler inte är det enda som existerar. Det finns en hel härligt gråskala däremellan och nio av tio av oss befinner sig på den och inte vid ytterligheterna. Skulle det gå att se det mer nyanserat?Det vi alla gör är trots allt försök till att lyckas. Det behöver inte per automatik inte innebära att vi misslyckas utan det betyder att vi försöker göra något vi inte har gjort förut. Och hur fint, tufft och modigt är inte det?
Vad är det värsta som kan hända?
En annan del som jag läser från din fråga är din rädsla för att misslyckas. Jag vet inte om jag kan ge dig så många fler råd gällande det än att försöka utmana den rädslan. Utmana den och se om det var så farligt som du trodde och tänkte dig. Oftast brukar det inte vara så svårt eller hemskt som man föreställer sig det.Ett knep som jag brukar använda mig av i sådana lägen är också att ställa mig själv frågan: vad är det värsta som kan hända? Som när jag bestämde mig för att säga upp mig och starta företag. Då tänkte jag (och gör fortfarande) att om allting går åt skogen och om jag inte lyckas med detta: då är det bara att skaffa mig ett nytt jobb. Och så vidare.Så nästa gång du märker att din rädsla håller dig tillbaka, fråga dig själv: vad är det värsta som kan hända? Utmana rädslan, gärna i små steg åt gången. Och framförallt se dina steg som försök till att lyckas och inget annat. Det är tror allt det de är. Kom också ihåg att bara det att du är medveten om din rädsla är ett stort och viktigt steg. Det betyder att du har kommit en bra bit på vägen redan.Jag hoppas innerligt att detta kan hjälpa dig lite på vägen och önskar dig all lycka till! Har du som läser några andra tankar, tips och erfarenheter att dela med dig av till J? Dela gärna med dig i kommentarfältet!