Mitt ledord för 2023: Utveckling³

Hur planerar man för ett år där man vet att så pass mycket i livet kommer att förändras att du egentligen inte vet någonting alls om hur det kommer att bli eller vad det kommer att innebära? Ja, det är frågan som sammanfattar nuläget inför mitt 2023.

Vi väntar på ett nytt liv och vi väntar på döden på samma gång och att leva i dessa två ytterligheter samtidigt är onekligen en speciell situation. Eftersom det dessutom första gången någonsin som jag (om allt går bra) ska vara föräldraledig ställer det dessutom nya krav på mig i mitt yrkesliv och på mitt bolag. Som egenföretagare är en helt enkelt lite mer utsatt i den positionen jämfört med om man har en anställning. Därför kändes det så väldigt rätt när ordet Utveckling³ kom till mig under en meditation om mina tankar och ambitioner för det kommande året.

Livet, livet, livet. Det bjuder sannerligen på sina turer.

Mitt ledord för 2023: Utveckling³

Det är nämligen utveckling i kubik som jag ser väntar framåt:

• Utveckling för mig som person

• Utveckling för oss som familj

• Utveckling för mitt företag

Låt oss kika lite närmare på de olika dimensionerna!

Utveckling för mig som person

Alltså, utan att veta något om hur det är att bli förälder så är en av sakerna som jag snappat upp från andra att det är något som förändrar en for life. Och jag har bara de senaste veckorna börjat lägga märke till små förändringar som smugit sig på. Exempelvis har jag fått ytterligare en nivå i min “fuck it”-mentalitet som jag inte har upplevt innan. Jag har alltid gått min egen väg i livet och har en stark intuition som jag följer i min vardag men jag är samtidigt väldigt brydd om min omvärld och vad andra tycker och tänker. Men nu? Bara de senaste veckorna har jag märkt ett skifte där saker, som nyligen hade stressat mig hur mycket som helst, nu känns helt betydelselösa. Det löser sig. Det får ordna sig. Jag orkar inte bry mig eller jaga upp mig över dem.

En annan förändring stod tydlig förra veckan under tågincidenten. I vanliga fall brukar jag reagera på hotfulla situationer med att kliva in i dem och känna ett ansvar för att reda ut dem (något som såklart kan anses vara korkat när man är två äpplen hög men ja, så funkar jag). Men förra veckan fanns det bara en enda sak i mitt huvud och det var att skydda bebis. Så jag stack. Samma sekund som en lucka uppenbarade sig drog jag därifrån utan någon annan tanke än att skydda min bebis. Jag begav mig dock till en annan del av vagnen så jag var kvar när de som drabbades kom och kunde erbjuda mig att vittna, men det var en mycket märklig känsla att bli så kraftfullt high jackad av sig själv. Det var en inre lejonmamma som vaknade där och jag misstänker att detta bara är början på de förändringar som föräldraskapet kan tänkas medföra.

Jag kan utöver detta också se att 2023 kommer att handla om än mer läkning, inre som fysisk sådan, och återhämtning efter graviditeten.

Utveckling för oss som familj

Såklart kommer vårt familjeliv också att bli annorlunda under de kommande tolv månaderna och fokuset på det lilla och nära lär ju bara bli ännu större än vad det brukar vara till vardags. Blir spännande att få uppleva det som är gott och utmanande att möta det som är svårt.

Jag är den första att skriva under på att utveckling, riktig sådan, är allt annat än bekväm (den som säger något annat ljuger eller vill sälja något). Så på det sättet har jag inget rosaskimrande filter kring att det kommande året kommer att vara rejält utmanande och för mig som föredrar att leva livet utan skygglappar känns det tryggare och stabilare att utgå från.

Utveckling för mitt företag

Detta är nästan ett helt eget blogginlägg för jag har så många tankar kring det här med att vara föräldraledig och driva företag samtidigt. Jag har ju ingen aning om hur bebis kommer att vara eller hur vi kommer att må under de första månaderna eller det kommande året. Vad kommer jag att kunna jobba med? När? Hur? För även om man som företagare såklart kan vara föräldraledig går det inte heller (om inte verksamheten är extremt väletablerad och större än en själv) att bara checka ut i nio månader och tro att man har ett jobb när man kommer tillbaka. Väldigt få saker sköter sig av sig självt när man inte jobbar helt enkelt! Det kommer också innebära väldigt spännande utvecklingsmöjligheter där delar går att planera men det mesta får upptäckas på vägen. Och ja, detta är av anledningarna till att jag så aktivt har odlat mitt upptäckande mindset under hela hösten och vintern. Vissa jobbsaker är inbokade och inplanerade men till övriga åttiofem procent kommer jag att behöva ta det som det kommer. Kittlande!

Summa summarum

Sammanfattningsvis kan vi väl konstatera att livet kommer att behöva ta sin plats under kommande året med allt vad det innebär? Egentligen har vi ju aldrig någon aning om vad som väntar oss men den ovissheten känns lite extra i år och det ska bli intressant att få följa med och se vad som händer. Jag känner mig grundad och trygg samt har och är en del av andras sociala skyddsnät. Resten? Det ordnar sig. Livet blir vad det blir och ibland det är lika så bäst att bara åka med och förhålla sig till det som sker.

Vad säger du om ditt kommande år? Har du något ledord som du bär med dig?