Intervju i Arbetsplatspodden

Hej och hå och en flaska med... Ingefärsshot? Mhmm, stämmer rätt bra. Är vad som förbrukas mest här just nu. Hur är läget med dig? Som du hör är det rätt så tramsigt med mig. Min lediga dag blev visst en sjukdag och jag har knappt pratat med någon annan än katterna på hela dagen. Sådär spännande. Men! Jag måste ändå säga att jag är glad att jag har börjat vila redan när jag märker av sjukkänningarna. Mår redan mycket bättre så kommer att få jobba i morgon igen.Så istället för att skriva en artikel åt er tänkte jag i stället erbjuda dig möjligheten att få lyssna på min stämma i nästan en hel "timma". Andreas, aka Hälsorådgivaren, intervjuade mig till Arbetsplatspodden i förra veckan och idag släpptes resultatet. Så, vill du höra mig snacka loss om ledares roll och ansvar för arbetsmiljöfrågor, vilken ledarskapsbok som betytt mycket för mig och mer... Lyssna in avsnittet här!Själv ska jag återgå till att vila lite till. Är svårt att hålla sig på mattan och inte börja jobba när huvudet klarnar och energin kommer tillbaka men så får det vara. Hälsan går först och är det viktigaste som vi har. Inte minst som egenföretagare. Ha en fin kväll och berätta gärna vad du tyckte om poddavsnittet när du har lyssnat på det!

Olika typer av diskriminering

Att diskriminering inte är tillåtet, eller etiskt eller moraliskt försvarbart, tror jag knappast är en nyhet för någon i detta forum. Men vilka är egentligen de olika diskrimineringsgrunderna som ingår i diskrimineringslagens förbud? Vad finns det för olika typer av diskriminering? Och vad ska man göra om man upplever att en arbetsgivare har brutit mot någon av dem?

Notera att denna guide inte är en del av något samarbete. Det är jag som på eget bevåg har skrivit denna guide baserat på Diskrimineringsombudsmannens hemsida eftersom jag tycker det är superviktigt ämne att sprida kunskap inom. Alla former av diskriminering bör bemötas och bekämpas.

Det är inte bara illegalt som arbetsgivare att diskriminera - det sker ofta omedvetet och det är därför det blir extra viktigt att uppmärksamma det när det händer. Bild: Pixabay

De sju olika diskrimineringsgrunderna

I vårt arbetsliv är det förbjudet att diskriminera en människa utifrån faktorer som:

• Kön

• Könsöverskridande identitet eller uttryck

• Etnisk tillhörighet

• Religion eller annan trosuppfattning

• Funktionsnedsättning

• Sexuell läggning

• Ålder

Avsikten med lagen är att försvara allas lika rättigheter och den gäller bara för individer och hur individer behandlas i och av organisationer och institutioner i samhället.

Olika typer av diskriminering

Det finns sex olika typer av diskriminering enligt lagen. Dels har vi direkt eller indirekt diskriminering. Dels bristande tillgänglighet och trakasserier respektive sexuella trakasserier. Men även instruktioner för diskriminering, när medarbetare blir instruerade om att utföra diskriminering.

Notera att det finns undantag där det är tillåtet med särbehandling. Exempelvis vid positiv särbehandling om organisationen har ett systematiskt jämställdhetsarbete, två kandidater har liknande meriter, erfarenheter och lämplighet och personen av den könstillhörighet som är i minoritet väljs framför den andra. Mer om det, och andra exempel på var, när och hur det kan ske kan du läsa mer om här.

Vad gör man om man misstänker eller upplever diskriminering?

Om du upplever eller misstänker diskriminering mot någon av de grundläggande diskrimineringsområdena ska du göra en anmälan om detta till DO, diskrimineringsombudsmannen, så snart som möjligt. Det finns flera olika sätt att göra detta på och du kan läsa mer om dem här. Det viktigaste? Det är att ta sig tiden att faktiskt göra en anmälan om diskriminering sker. Risken är annars att arbetsgivaren och personen som utfört handlingen fortsätter vara, mer eller mindre, omedveten om hur fel man agerar. Och det kommer inte att hjälpa någon i framtiden.

Vad säger du som läser? Har du upplevt eller sett diskriminering på jobbet någon gång? Anmäldes det? Själv blev jag, under tiden som jag skrev denna text medveten om att jag absolut har sett (och upplevt?) flera fall av diskriminering tidigare. Dock har frågan om att anmäla det aldrig dykt upp, förmodligen på grund av okunskap och omedvetenhet. Så fel och jag hoppas att detta är något som kommer att tas på större allvar framöver i vårt arbetsliv.

Nyhetssvepet vecka 45-48 2018

Nyhetssvepet för vecka 45-48 2018 handlar som vanligt om en salig blandning av högt som lågt. Varsel, dåligt ledarskap, arbeten som kräver lite utbildning men har relativt hög lön och rätten till att få välja sin egen hobby är några av rubrikerna.

Nyhetssvepet vecka 45-48 2018

Ikea varslar 650 tjänster

Det har nu blivit officiellt att Ikea successivt kommer att varsla omkring 650 tjänster, framförallt i södra Sverige under de kommande två åren rapporterar Dagens Nyheter. Stämningen är enligt den lokala fackklubben orolig på de berörda kontoren:– Den stora frågan från många är hur processen ska gå till. Vi ska sätta oss i förhandlingar och försöka hitta en plats för så många vi kan i den nya organisationen. De som inte får det hoppas vi kunna hjälpa vidare i arbetslivet så gott det går, säger Anne-Lie Dahl, representant för den lokala Unionenklubben för Ikea, Ikano och Inter Ikea, till DN.

Priser och tacktal i jämställdhetens tecken

Under de senaste veckorna har flera utmärkelser delats ut där både pris och tacktal har gått i jämställdhetens tecken. Sveriges Radio berättar att Zara Larsson får Fredrika Bremers BRA-pris för sitt jämställdhetsarbete och under fotbollsgalan så vann Nilla Fisher Diamantfotbollen och bland annat berörde i sitt tacktal att det är dags för männen att "komma in i matchen" om jämställdhet.Ett uttalande som har lett till flertalet repliker från olika manliga fotbollsprofiler som fann hennes kritik som "orättvis". Något som Nilla Fisher bemöter i en uppdatering på sin Instagram där hon bland annat konstaterar att "Det är inte orättvist att jag riktar mig till alla män. Det är däremot orättvist att till exempel jag som kvinna och hbtqi personer tvingas kämpa för grundläggande mänskliga rättigheter."

Gripandet av toppchef sätter bilbranschen i gungning

Carlos Ghosn, toppchefen för bilalliansen Nissan-Mitsubishi-Renault har gripits för misstanke om "ekonomiska oegentligheter" enligt Sveriges Radio. Bilalliansen utgör den näst största biltillverkaren i världen och Carlos Ghosn var vid gripandet styrelseordförande för Mitsubishi och Nissan och Vd och styrelseordförande för Renault och gripandet har både föranlett att aktien har gått ner och att han kan få lämna sina uppdrag.

Tio jobb med kort utbildning och sjyst lön

Veckans Affärer har sammanställt en lista över tio yrken med förhållandevis kort utbildning som i gengäld ger rätt så hög lön. I topp? Där finner vi bland annat yrkesgrupper som piloter, lokförare och flygledare som kan tjäna mellan 30 000 och 50 000 kronor i månaden i snitt. Andra förslag är engineering management, kustbevakare eller inköspchef.

Varför behåller man dåliga chefer egentligen?

I en krönika hos BBC så frågar sig Alison Green varför organisationer behåller dåliga chefer egentligen det är allmän kännedom att ledarskapet har en direkt påverkan på vår lönsamhet och dessutom är avgörande för att attrahera nya medarbetare. Inte minst för att "Bad managers drive away good people, and hold teams back from achieving what they otherwise could". En fullt legitim fråga: varför behåller man dåliga chefer egentligen?

Rätten att få välja sin hobby själv

Som en extra bonusläsning snarare än nyhet hittar vi den här krönikan av ponnypappan, Daniel Enestubbe, som i tidningen Ridsport lyfter hur viktigt det är att få friheten att välja sin egen hobby oavsett vad normer och traditioner förespråkar. Hans son, Angelo, rider och har stallet som absolut fristad vilket har börjat ge retsamma kommentarer och hån från hans jämnåriga kamrater. 

Hållbarhet handlar om mer än konsumtion

I och med måndagens White Monday och morgondagens Black Friday debatteras nu ämnena hållbarhet och konsumtion flitigt. En viktig debatt som till och med återspeglas i årets julklapp som är det återvunna plagget. Det är nog ingen som har missat vid det här laget att vi förbrukar mer än vad vår planet klarar av. Vi kan inte fortsätta konsumera såsom vi har gjort hitintills. På allas läppar, i alla branscher, finner vi den hållbara livsstilen som lösningen på konsumtionen. Men hållbarhet handlar om mer än konsumtion: det handlar om att förändra både samhälle och arbetsliv och frågan är vilka effekter hållbarheten kan få? Är de alltigenom goda?

Hållbarhet handlar om mer än konsumtion

Något jag saknar i debatten är det de visionära diskussionerna. Hur ska vi jobba och leva om vi ska leva mer hållbart? Vad innebär det? Hur kommer näringslivet att påverkas om vi konsumerar mindre, kommer företagen att tolerera lägre vinster eller blir det fler som står utan jobb? Kan vi alla bli entreprenörer eller finns det ett tak för hur många vi kan vara? Hur påverkar våra nya levnadsvanor övriga världen med arbetstillfällen, försörjning, handel och välfärd? Framförallt när vår försörjningstrygghet idag bygger på förhållandet mellan konsumtion och produktion.Det är lättare att säga att vi måste sluta köpa prylar om ens arbete inte går ut på att producera eller sälja dem. Det är lättare för den som inte har turism som inkomstkälla att argumentera för att sluta flyga till solsemestern. Även om rädda planeten är det viktigaste målet och angår alla är inte alltid konsekvenserna av hållbarheten av hundra procent godo i det nuvarande systemet. Därför måste vi säkerställa att det finns trygghetssystem och skyddsnät som gör att alla kan leva hållbart. Inte bara vissa av oss.

En hållbar livsstil som håller hela vägen

För det är ofrånkomligt: vi måste göra om och göra rätt. Konsumera mindre, resa mindre och miljövänligare, hitta värde i andra aspekter än materiell status. Som privatpersoner kan vi göra mycket. Framförallt genom att börja ställa krav på att våra företag ska drivas mer hållbart. Att arbetsgivare också tar ansvar för sina avtryck i miljön, hur man tar hand om människorna som utgör deras verksamheter och börja bidra till att rädda världen i stället för att förstöra den. Men också lyfter frågan: hur tar vi ansvar för att vi lever hållbart hela vägen, hela världen runt? Så att alla kan få leva tryggt och arbeta under bra arbetsvillkor även när vi konsumerar mindre.Tumme upp: Att medvetenheten ökar och att hållbarhet alltmer blir en norm och livsstil.Tumme ner: Att det verkar som att vi inte agerar eller förändrar vår livsstil tillräckligt snabbt.

---

Tyckte du om detta inlägg?Klicka på hjärtat och dela det gärna så att andra kan få läsa det med! 

Millenials på arbetsplatsen

Ett ämne som jag pratar rätt mycket om (i och med min föreläsning Management by generation Z) är vad för förmågor och styrkor in i sina arbetsliv de två yngsta generationerna bär med sig i sina arbetsliv. Hur är millenials på arbetsplatsen? Vad skiljer dem från andra generationer - och så vidare...Läs mer: Utmaningar för blivande kvinnliga ledareÅ ena sidan så tycker jag att ålder är oviktigt på en arbetsplats eftersom vi alla är människor med våra olika färdigheter, erfarenheter och perspektiv. Samtidigt ställer också fler ur dessa yngre generationer större krav på sin omvärld än vad många arbetsgivare är vana vid. Grymt intressant och vi kommer prata ännu mer om det framöver. Men innan dess vill jag passa på att tipsa om det här filmklippet med Simon Sinek.https://youtu.be/hER0Qp6QJNUDet är inte allt som sägs i videon som jag håller med om men jag tycker ändå att han lyfter flera intressanta perspektiv. Exempelvis viljan att göra skillnad och den otålighet som många millenials besitter.Vad säger du som läser? Kan du känna igen de yngre generationerna i hans beskrivning eller känns detta helt främmande?