Fem år som företagare
Kan knappt ta in att jag skriver den här rubriken nu… I april 2017 skrev jag att mitt nya arbetsliv börjar nu och förra fredagen var det fem år sedan mitt företagande officiellt fick sin början. Då gav jag mig själv tre år för att starta upp verksamheten. Efter de åren gått gjorde jag en utvärdering och eftersom det verkade så lovande (trots pandemin) så bestämde jag mig för att fortsätta i två år till och se vad som händer. Nu? Nu är det dags för utvärdering igen.
Att starta eget har förändrat min karriär och är det bästa jag gjort även om det långtifrån alltid har varit en dans på rosor.
Fem år som företagare
Jag visste i teorin att det tar tid att bygga bolag redan innan jag startade. Men hur lång tid det kan ta? Det förstod jag ändå inte. Och detta kan såklart variera från bolag till bolag och vad man har med sig in i företaget. I mitt fall var det noll startkapital, nästintill noll nätverk men en plan B i form av att jag kan söka och få nytt jobb snabbt om jag behöver det. En trygg vardag med en stöttande sambo och uppmuntrande omgivning har såklart också varit avgörande och bidragande till att jag sitter och skriver detta nu fem år senare.
Under dessa år har jag sett rätt många andra starta företag. Några har lyckats jättebra men de allra flesta har behövt ställa om eller ge upp på grund av pandemi, ändrade livsförhållanden, sjukdom, för kortsiktig satsning eller helt andra saker. Jag ser inga misslyckanden i det. Tvärtom gör det mig mer tacksam för att jag har kunnat hålla samma linje och leverera bättre och bättre resultat för varje år. Varje år har, även om det har tagit tid, ändå inneburit fler och större uppdrag och fler klienter. I år har det tagit fart ännu mer och att kunderna fortsätter att komma tillbaka och be om ännu fler utbildningar och att än fler klienter anlitar mig är prick det jag önskade och drömde om när jag startade.
Har jag tjänat högar med pengar? Nopes! Har jag däremot arbetat upp en stadig grund för ett välmående företag som håller på att brista ut i blom? Oh yes!
Ett råd jag fick tidigt var att vara uthållig och det skriver jag verkligen under på. Men även om en behöver ha ett pannben av stål så räcker inte det. Takten och görandet behöver vara hållbart och samtidigt ge tillräckligt med avkastning för att kunna fortsätta driva verksamheten.
Bild från januari 2017 innan jag visste att företaget skulle bli verklighet och allt vad det skulle innebära. Foto: Emilia Westerström
Nu börjar nästa kapitel
Och nu då? Vad händer nu? Well, inte mycket och samtidigt hur mycket som helst. Planen för 2022 är att fortsätta precis som jag gör: leverera ledarskapsutbildningar till kunder och uppdragsgivare, fortsätta med klientarbetet i form av ledarkapscoaching, mentorskap och rådgivning. Bloggen kommer att få rulla på och Bossbrudar likaså med sina olika aktiviteter och utbildningsinsatser. Jag har ingen aning om vart det tar vägen från och med nu mer än att uppdragen för sommaren och hösten har redan börjat förhandlas och bokas in vilket är superkul.
När jag tidigare i veckan skrev ihop ett underlag inför en företagsrådgivning lyckades jag dock få ned 17 olika saker som jag vill infria i framtiden och då har jag kommit på i alla fall tre till efter det, haha. Drömmar, ambitioner och planer finns det alltså gott om! Samtidigt har jag inte bråttom dit. Nuet är en nivå som jag har strävat efter att nå under alla dessa så ska ta tillfället i akt att njuta av detta och passa på att både ta ikapp sådant som inte blivit än och planera för saker som komma skall. Företaget får växa vidare i den takt som händer, ser fram emot vad jag hoppas ska bli både fem, tio och femton år till.
Berätta! Vilka av er har hängt med från början?