Egen men inte ensam
Det här med kärleksrelationer är inget vanligt förekommande ämne i den här ledarskapsbloggen. Men jag vill ändå prata om det idag. Behöver liksom skriva av mig lite för jag är så himla uppfylld av tacksamhet. Tacksamhet över att jag får chansen att jobba med min dröm och för att jag inte gör detta ensam.Jag vet inte om ni minns det men jag skrev ju en krönika för Starta & Driva Företag med rubriken Egen men inte ensam. Den handlade om all värme och generositet som jag upplevt sedan jag startade Bossbloggen. Det är både min egen och många andras förtjänst att jag är på den resa som jag är idag. Men det var en person som inte nämndes där som jag vill lyfta fram lite extra idag.
Egen men inte ensam
En av mina stöttepelare (som jag sällan pratar om i bloggen eftersom han inte är så förtjust i att synas här) är min sambo. Ni vet, han som också är min fackliga representant. Det är nämligen tack vare att han har skolat om sig och för tillfället jobbar som busschaufför som kan jag satsa på detta fullt ut redan nu. Det är tack vare att han ifrågasätter och utmanar mig, och mitt skrivande, som jag utvecklas bit för bit hela tiden. Utan honom hade inte Bossbloggen, bokstavligen, sett ut som den gör idag. Det är nämligen han som har kommit på namnet och formgett loggan. Ensam är inte stark och det gäller för både karriär och kärleksrelationer.Därför är jag extra tacksam över att få leva i en kärleksrelation där vi båda tycker att jämställdhet är viktigt, att vi utvecklar varandra och att vi är ett team. Både i medvind och motvind. Så. Himla. Fint. Tack för det min älskling!Har du något du är sådär extra tacksam för idag? Vad är det? Berätta gärna! Har saknat er i kommentarsfältet den här veckan.
Du prenumererar väl Bossbloggens ledarskapsbrev? Det kommer ut varannan vecka och är till för dig som vill utvecklas än mer i ditt ledarskap. Skriv till mig på clara@bossbloggen.se för att signa upp dig redan idag!
