Jag vandrade över kanalen mot Sankt Petri i Malmö när jag kom att tänka på resande och hur vi ofta målar upp att det bara är långa semesterresor som räknas. Himla underskattat ändå. Tänk så många möten, samtal och upplevelser de små resorna i vardagen kan bjuda på. Blev såklart tydligt för mig idag för att jag först tänkte på Therese när jag parkerade bilen på kontoret och sedan sprang på henne på perrongen och fick därmed fantastiskt sällskap på vägen. Nåväl! Den här veckan hoppas jag blir min sista rehab-vecka från hjärnskakningen där jag kommer ta det fortsatt lite lugnare på jobbfronten och i gengäld börja träna igen.

Veckan börjar på resande fot men i övrigt ska jag faktiskt hålla mig på hemmaplan och väntar gör en skön blandning av klientarbete, möten och mycket fokustid. Allt kommer bli roligt men jag ser extra mycket fram emot fokustiden just för att jag behöver den. Tänk såhär:

Hänga på mitt gulliga kontorsrum. Ha ett doftljus och mysbelysningen tända. Vara barfota. Episk och flow:ig musik på låg volym i bakgrunden. Ömsom ritblock, ömsom datorn och skapa, färdigställa och fixa.

Ska bokföra med. Fixa med läkarbesök. Säkert vara lite trött efter träningen. Ska förhoppningsvis lära mig nya saker om en väldigt särskild nisch. Och ha rådgivning! Det ser jag också fram emot varje vecka, att inte veta vad för intressanta utmaningar som dyker upp i BossAkuten - lika spännande varje gång.

Hur ser planerna ut för din vecka?