På femtiotalet så tog psykologerna Joseph Luft och Harrington Ingham fram en modell som de döpte till Johari Window (på svenska kallad Joharifönster). Den har några olika användningsområden men den primära är att den kan bidra till att skapa bättre självinsikt, vilket är viktig del i ett hållbart ledarskap. Så, eftersom jag använder mig av den med mina klienter ibland tänkte jag att den kanske kan vara till nytta för er i bloggformat också.

Notera nu att denna teori kan vara ett sätt att fördjupa sin självinsikt med men det innebär inte att det är det enda verktyget eller att den alltid är perfekt.

Läs mer: Jaget och maskerna

The Johari Window - ett sätt att skapa bättre självinsikt

I Johari Window så har vi fyra olika fält som illustrerar fyra olika perspektiv på det så kallade jaget. I grundmodellen är det information som står i fokus men jag har också använt den för att prata om egenskaper och beteenden. Men låt oss börja med att använda information som utgångspunkt.

Arenan

Arenan, även kallat det öppna jaget, är vad andra vet om mig och jag själv vet om mig.

Exempelvis: Jag vet att jag driven och ambitiös och att det är några av de vanligare orden jag beskrivs med. Annan information som (jag tror) vi alla vet är jag driver den här bloggen, är rödhårig etcetera.

Fasaden

Fasaden benämns också som det gömda jaget, är det som andra inte vet om mig men som jag känner till.

Exempelvis: Hehe, det skulle ni allt bra vilja veta va? Skämt åsido så känns det som om ni känner till det mesta om mig redan. Men en sak som jag inte har berättat förut är att jag har råkat skrämma likväl blivit skrämd (och därmed sprungit snabbare än någonsin) av en struts vid namn Felicia.

Det blinda fältet

Det blinda fältet och därmed det blinda jaget är vad andra vet om mig som jag själv inte känner till.

Exempelvis: Ja, hur tänker du på mig där på andra sidan skärmen? Eftersom jag inte vet det så faller ett exempel rätt platt här, haha.

Det okända fältet

Det okända fältet och det okända jaget är det som varken andra eller jag själv vet om mig.

Exempelvis: Hur väl du än känner dig själv så kommer det alltid att finnas saker du inte vet. Precis som att vi aldrig fullt ut kan känna en annan person.

Det jag uppskattar med Johari Window är hur tydligt det blir att de olika fönsterrutorna kan variera i storlek. Dels beroende på vilken situation vi befinner oss i men också beroende på vilka personer vi är omgivna utav. Det optimala läget ur teamperspektiv bedöms ofta vara att det är arenan, det öppna jaget, som är det största till storleken. Det vill säga att både du och kollegorna känner dig vilket i sin tur leder till att ni kan ha en mer öppen kommunikation med varandra.

Hur du kan använda dig av Johari Window

Jag har sett denna modell användas på flera sätt. Individuellt, i grupp eller både och. En kan exempelvis rita upp fönstret på en white board och ha ett gäng olika post it-lappar med förskrivna adjektiv. Så får personen reflektera över hur hen ser på sig själv och vad andra kan tänkas veta och se på en.

Man kan diskutera den ur olika perspektiv. Exempelvis med en kund eller kollegor som "de andra" och vad de ser och upplever om företaget eller chefen. Att ha den med i gruppdiskussioner kan vara ett sätt att uppmärksamma hur vi är olika. Du kan också testa att använda den på egen hand för att reflektera över hur du ser på dig själv och fråga hur personer i din omgivning upplever dig. Men också hur de olika fönsternas storlek kan variera beroende på vilken situation du är i.

Syftet med detta är att den kan hjälpa oss att lyfta blicken lite och bli mer medvetna. Både om oss själva och om vår relation till omvärlden. Det kan också väcka en del intressanta tankeprocesser och diskussioner.

Vad säger du som läser? Har du hört talas om modellen innan eller är den ny? Och om du har stött på den innan, hur använde ni den då? Dela gärna med dig bland kommentarerna!