Ett ämne som jag pratar om rätt ofta både som influencer och företagare är konsten att ta betalt. Vad ska man tänka på? Varför ska man inte nöja sig med en timpenning på 250 spänn? Och när är det okej att få symboliskt betalt, göra något för exponering eller bara vara snäll?

Vissa företagare älskar att göra det, andra tycker det är ovant och några gillar det inte alls. Vilken tur att vi alla 1) är olika och 2) kan lära oss att betalt vare sig vi gillar det eller inte! Bild: Pixabay

Konsten att ta betalt som företagare

Regel #1 i konsten att ta betalt är att faktiskt göra det. Vad arvodet sedan ligger på beror givetvis på uppdraget, arbetsinsats, bransch, förberedelser och så vidare. Å ena sidan behöver du förhålla dig till vad marknaden säger. Å andra sidan behöver du också förhålla dig till värdet av det du åstadkommer och å tredje sidan behöver du också ta din egen ekonomi med i beräkningarna också.

Den här guiden riktar sig i huvudsak till dig som är ny eller nyfiken på att starta företag och driva en enskild firma och är ett hopkok av många kloka råd och erfarenheter som jag själv har fått under mina två första år som företagare. Den kommer förstås inte kunna tillämpas av exakt alla företagare i alla branscher eftersom allas våra förutsättningar, affärsmodeller och marknader ser olika ut. Men läs den gärna ändå och berätta hur det funkar för dig sedan i kommentarsfältet!

Vad behöver du omsätta?

Och om vi börjar på slutet så gäller det att du har koll på vad du behöver tjäna för att gå runt ekonomiskt varje månad. Och ja, det är viktigt att du gör det även om ditt företag bara är en sidoinkomst och i dagsläget bara utgör bonuspengar. Detta av flera anledningar. Dels för att du måste säkerställa att du tar skäligt betalt så att du skulle kunna göra det på heltid om du vill. Men också för att inte riskera att du bidrar till att priserna dumpas för att du fakturerar för lite i förhållande till vad som är rimligt för att överleva ekonomiskt.

Så, det första steget är alltså att ta reda på vad du minst skulle behöva omsätta för att kunna försörja dig. Det finns finfina kalkylatorer där du kan räkna på både timpeng och månadslön, exempelvis: frilanskalkylatorn. Använd den eller liknande för att få en fingervisning om hur mycket du behöver fakturera för att gå runt ekonomiskt och få med nödvändiga faktorer som kostnader, pension, försäkringar, din egen semester med mera.

Ett annat exempel på en trubbig och grov uträkning (som inte på långa vägar stämmer på kronor och ören) men kan ge en fingervisning på hur en kan tänka:

Säg att du driver enskilt och vill dra in cirka tjugotusen i månaden för att leva och täcka dina kostnader. Då behöver du fakturera 40 000 ex moms varje månad, alltså tvåtusen kronor om dagen. Skulle du fakturera varje timme hela din arbetsdag blir det alltså 250 spänn timmen och då ska du alltså göra allt annat arbete, som sälj, marknadsföring, offerering, bokföring och adminjobb på din fritid då eller? Ergo, ta (betydligt) mer än 250 spänn i timmen.

Pengar är kanske inte din viktigaste drivkraft som företagare men likväl är det de som kommer att ge dig möjligheterna att fortsätta göra det du gör. Bild: Pixabay

Vad är ett marknadsmässigt pris?

Nästa steg innebär att du måste undersöka vad ett marknadsmässigt pris är för det kan verkligen variera från bransch till bransch. Här är några tips på var och hur du kan göra det:

• Det kan finnas statistik och rekommendationer hos branschorganisationer eller fackförbund

• Kolla prislistorna hos de företag och kollegor som har detta som öppen information

• Om de inte har de siffrorna öppet, fråga branschkollegor vilket prisläge de brukar lägga sig i. Vissa tycker det är känsligt eller privat men du ska ju inte fråga vad de tjänar i månaden utan i stället vara öppen med att du gör research och fråga vilket prisspann deras tjänster ligger inom. Ännu trevligare blir det om du säger något i stil med att ”jag är ny, jag funderar på att prissätta den härtjänsten si och så. Tror du det är rimligt eller ligger det för lågt eller för högt? Och givetvis be dem motivera sitt svar så att du inte jämför äpplen med motorsågar.

• Fråga företag vad de brukar betala för de tjänster du är intresserad av att utföra

• Fråga dina kunder vad de är villiga att betala

När du har ett hum om vad marknaden säger om prisläget kan du mycket lättare se om och hur den matchar med dina ekonomiska behov men också hur rimligt detta är i förhållande till det arbete du ska göra.

Ta skäligt betalt

Faktorer som jag ofta hör tilldelas en stor betydelse vid prissättning är hur erfaren, etablerad och erkänd/välkänd du är. Det vill säga att du som ny då ofta tänker att man ska ta mindre eller knappt något betalt alls eftersom du är ny. Mitt svar på det är: nej, nej och nej. Om du är bra på det du gör, om du gör ett bra jobb i din profession, då ska du också ta skäligt betalt och så enkelt är det.

Om du däremot ska ta fram en ny utbildning, tjänst eller produkt som du vill göra ett pilotprojekt av, då kan prislappen absolut vara lägre eller ibland kanske kostnadsfri. Men då är den det för att du som företagare får tips på vidareutveckling, recensioner, feedback, referenser eller rekommendationer för det. Det finns alltså ett annat värde än det rent ekonomiska som kan hjälpa dig framåt. Men! Detta ska vara under begränsade former och det är viktigt att du är tydlig med att kunden att det här ett undantag och i vanliga fall så ser prisbilden annorlunda ut.

En sak som jag själv tycker är svårt ibland är tajming. När vet man om det är rätt läge? Och ja, det är här learning by doing kommer med in i bilden. Du måste helt enkelt: testa, utvärdera, testa och utvärdera dig fram. Bild: Pixabay

Tips för att ta skäligt betalt:

• Släng ut Jante, ignorera ditt eventuella bluffsyndrom och sätt din prislista som om du vore din egen bästa vän. Skulle du vilja att din kompis jobbade gratis? Nä, just det.

• Luta dig tillbaka på de marknadsmässiga priserna. Så om du får reaktionen att ”oj, det var dyrt” kan du dels peka på att det ligger i spannet för vad det kostar. Men också att ja, det finns kanske billigare lösningar. Men ditt marknadsmässiga pris också säger något om den kvalitet som du levererar.

• Sätt din lägsta timpeng. Bestäm dig för vad som är det lägsta som behöver tjäna i timmen för att klara dig ekonomiskt och gå inte under den om det inte rör dig om ett undantag där du ser andra vinster än de rent ekonomiska.

• Kom ihåg att exponering inte betalar någons hyra – ej heller din! Den kan vara av godo om den är superdupermega relevant. Men då är det viktigt att du anser den vara det också och inte bara kunden.

• Kom ihåg att som företagare måste du ta mer betalt för att täcka upp allting runt omkring ett event. När jag föreläser måste exempelvis betalningen för uppdraget inte bara de timmarna som dragningen är, allt förarbete med kontakt, anbud, administration, de faktiska förberedelserna och sedan efterarbetet med fakturering och bokföring ska också täckas.

• Kom ihåg värdet av vad du levererar. Vad betyder det värdet för kunden? Vad tjänar kunden på detta på sikt? Om kundens behov är riktigt stort och ditt arbete är bra så blir din insats ovärderlig.

• Om du är osäker på vad kunden vill betala: fråga hur deras budget ser ut eller vad de brukar betala. Utifrån det kan du avgöra om det arvodet är rimligt för dig eller om du ska försöka förhandla dig till mer.

• Fråga alltid efter om det utgår en ekonomisk ersättning tidigt för att inte riskera att du lägger massa tid på att fram ett kanonupplägg och sedan få veta att det är ett obetalt uppdrag.

• Försök alltid att be om en symbolisk summa och ja, de flesta kan hosta upp en tusenlapp eller två eller allra minst reseersättning. 

• Förhandla alltid fram en lösning som är en win-win för alla inblandade. Det ska kännas bra i magen när ni gör affärer tillsammans.

• Kom ihåg att allting är en förhandlingsfråga och även om ekonomisk ersättning är en viktig grundplåt kanske det finns möjligheter att kombinera den med andra värden.

• Sist men inte minst! Ja, du bör alltid få ekonomisk ersättning för de arbeten du gör. Men ibland kan det vara en investering att ta en symbolisk summa.

Sist men inte minst. Alla affärer kanske inte känns såhär exalterade varje gång men ha ambitionen att det ska kännas bra i magen för er alla som är inblandade. Det är så, så viktigt! Bild: Pixabay

Lägen där det kan vara okej att ta mindre eller inget betalt:

(men det är upp till dig om du vill göra uppdraget eller ej)

• Ideella föreningar eller organisationer som inte har så stor budget

• Välgörenhetsprojekt/event eller liknande

• Uppdrag som de facto bidrar till en bättre värld och som känns viktiga för dig att investera din tid och dina resurser i

• När det är ett pilotprojekt eller referensuppdrag kan det absolut vara värdefullt att ta mindre eller inget betalt. Men försök alltid ta ut en mindre symbolisksumma.

Lägen där du inte bör ta lite eller noll betalt:

(men såklart är livet inte alltid svartvitt)

• Företag och storbolag som tjänar miljoner har högst troligen också möjligheten att hosta upp en rimlig betalning för ditt uppdrag

• För stora, vinstdrivande event bör absolut betala ut ett rimligt arvode

• När arrangörer förutsätter att du ska arbeta gratis för den goda sakens skull utan att säkerställa med dig att det är okej att jobbet är obetalt/ideellt först

Lägen du definitivt ska ta betalt:

• Alla gånger där inte undantagsfall råder!

Så, det var guiden om konsten att a betalt som företagare. Jag tror att denna kan gå till historien som ett av Bossbloggens längsta inlägg någonsin. Frågan är nu: hjälpte detta dig på något vis? Och, har du några frågor eller fler tips att lägga till på listan? Fortsätt gärna att fylla på den!

Du prenumererar väl på Ledarskapsbrevet?

Ledarskapsbrevet är för dig som vill vässa ditt ledarskap och utvecklas som ledare och skickas ut ungefär en gång i månaden. Vill du också få det? Skicka ett mejl märkt “Ledarskapsbrevet” till clara@bossbloggen.se så ordnar jag det!