Det här med att vara en quitter anses väl ändå i de allra flesta sammanhang som något dåligt. Och det kan jag förstå! För det är bra att avsluta saker - inte minst de som en har påbörjat eller åtagit sig. Men när jag ser citat som “quitters never win” blir jag också lite… Fundersam. Just för att det å ena sidan är sant, ger man sig inte in i rejset eller gör klart det vinner man inte. Samtidigt. Vad räknas som en vinst och måste vi alltid vinna till varje pris? Och ja, ur de tankarna föddes idén till här poddavsnittet!

Quitters do win! Eller…?

Det är ett viktigt ämne att nyansera i mitt tycke just för att den ofta blir så svartvit i vår vardag. Antingen ger vi upp för lätt, eller så ger vi upp för sent. Ingetdera är bra och det är inte alltid så lätt att veta var gränserna går. Själv har jag jättesvårt för att sluta göra saker och är alldeles för envis för mitt eget bästa med vad som ska gå och inte. Min utmattning är såklart ett exempel på det. Att jag avslutade min andra universitetsutbildning elva år efter att jag började den får väl tjäna som ett annat fast åt det positiva hållet då. I avsnittet avhandlar vi förstås mycket mer om den här gråzonen men tre helt skilda saker som jag har tänkt på än mer sedan dess som ändå ingår i det här ämnet är:

Ta inte på dig för mycket och tänk igenom före innan du lägger till något

Visst, ibland serverar livet oss mycket, mycket mer än vad vi vill ha och kan hantera och huruvida vi en fri vilja eller inte kan också diskuteras. Men jag tänker ändå att en viktig sak (för att slippa hamna i situationer där du behöver ge upp på förhand) är göra så aktiva val som möjligt och att en helst tänker igenom dem på förhand. Vad vill du fylla ditt liv med? Vad ska du fokusera på när det gäller jobbet respektive fritiden? Hamnar du i en situation där du ska lägga till något: ett ansvarsområde, en löpande aktivitet eller uppdrag: tänk igenom före. Än mer om det innebär saker som påverkar andra! Ta inte på dig mer än vad du kan hantera och gör du det - ta då bara på dig saker som du kan skita i om du inte vill, kan eller orkar avsluta dem som tänkt.

Det långsiktiga sättet att arbeta på

Att låta bli att ta på sig mer än vad en kan, orkar och hinner med tänker jag är centralt i det långsiktiga sättet att arbeta på. Vi behöver zooma ut och försöka uppskatta hur det kommer att se ut om ett par veckor, månader och år med och ta in det i beslutet de gånger det går med. At the same time, eftersom vi rör oss i gråzonen, kan vi inte leva för långsiktigt heller eftersom vi kan dö redan i morgon. Det är en sjujäkla balansgång mellan kul nu, kul på sikt och det som behöver och måste göras under tiden. Men när det kommer till arbetet är jag ändå övertygad om att vi behöver mer långsiktigt och hållbart arbete snarare än motsatsen.

Good enough

Ni som hängt här länge vet att jag har arbetat länge med att hitta mina nivåer av good enough och häromdagen läste jag dock ett spännande kommentarsfält om det här med att nöja sig med att göra saker till 80 procent. Att det räcker med att satsa på att nå 80 procent och sedan gå vidare och det som intresserade mig var hur delat kommentarsfältet blev kring detta. Några tyckte det var en bra princip att använda sig av för att det var good enough och att perfektionism förstör snarare än förbättrar. Andra tyckte det var en fråga om kvantitet vs kvalitet och att det är bättre att leverera det senare. Själv saknade jag kontexten som detta behöver ställas emot för att det ska innebära något. Fungerar det att göra 80 procent av kravspecifikationen vid en leverans? Knappast. Samtidigt, om dina åttio procent motsvarar gemen mans hundra - då räcker det ju gott och väl. Allt beror på alltså. Och tur är väl det för annars vore väl livet ändå för enkelt, inte sant? Okej, nog filosoferat från min sida nu. Här har du själva podavsnittet:

Om du vill får du såklart gärna gå med i vår LinkedIn-grupp och vill du hellre lyssna på den på Podbean, Spotify, Acast eller iTunes kan du såklart göra det med. Just do it! Och dela gärna med dig om vad du tänker när det kommer till att avsluta saker. Finns det någon rätt tid att göra det på?