Hej kompisar, hur är det? Med mig är det bra om än något frustrerat i pluggbubblan. Jag blev varse i helgen hur stor påfrestning det är för mina händer och armar att skriva nu när jag är inne i transkriberingsperioden av mitt uppsatsarbete. Inte nog med att det är det tråkigaste som finns alltså - det gör ont med! Och, det deppigaste av allt, är ett måste. Så dålig kombination. Jag försöker att använda dikteringsappen men den samarbetar tyvärr inte så väl om man inte medvetet dikterar det man säger. Det blir med andra ord väldigt mycket skrivande och därför har jag, trots att det svider som tusan, bestämt mig för att sätta pluggpaus på bloggen en vecka. Galet tråkigt för att hänga med er är ju mitt andningshål nu när det är så intensivt jobbmässigt.

Pluggpaus!

Men förhoppningsvis kommer jag att hinna med det jag måste under den här veckan så att vi kan köra på som vanligt nästa igen. Inte för att jag är helt hundra på att det är möjligt att jag gör det. Är ändå närmare en heltidsveckas arbete av transkribering som väntar. Men för att jag ska kunna hålla humöret uppe överhuvudtaget så hoppas vi det att en vecka räcker. Okej?

Försöker peppa mig själv med att det bara är sex veckor kvar nu. De sex sista veckorna av projektet som har pågått de senaste tre åren. Efter det kan vi umgås här resten av våra liv om vi vill det. Vilket jag såklart hoppas på att vi vill! För att inte förlora förståndet helt så kommer jag dock att uppdatera Instagram som vanligt. Så häng gärna med där om du inte redan gör det! Annars så ses vi on the flip side och det förhoppningsvis förr snarare än senare. Ta hand om dig så hoppas jag att du får en bra vecka omständigheterna till trots.