Vi har pratat om det auktoritära ledarskapet tidigare och idag är det dags att kika närmare på en annan klassisk ledarskapsstil - nämligen det karismatiska ledarskapet. Vad utmärker det? När kan det vara bra att använda sig? Och är detta en stil som alla kan använda?

Det karismatiska ledarskapet

Kännetecken:

Den karismatiska ledarstilen upplevs oftast som väldigt inspirerande och kan identifieras både för att personer runt om ledaren tycker det men också att ledaren ofta har en stark utstrålning, är självsäker, medryckande och social. Men ses ofta också som äkta och minnesvärd med en varierande grad av tillgänglighet. Ofta syns och hamnar den karismatiska ledaren på scenen och i rampljuset, är duktiga talare och återfinns i mitten av rummet och uppmärksamheten. Vissa föds med en naturlig karisma och förmåga att leda karismatiskt men de flesta av oss kan träna sig i denna ledarstil.

Situationer när det passar extra bra:

När medarbetarna och organisationen behöver hopp och en ledare att följa mot något nytt kan den här ledarstilen vara extra värdefull just för att den så ofta engagerar och motiverar andra. Ett nutida exempel är Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj som inte bara levererar starka tal utan med sitt sätt, sin klädsel t-shirt och mobilfilmer från Kievs gator mobiliserade landets invånare och styrkor efter att de invaderats.

Dess styrkor:

Det karismatiska ledarskapet värderas ofta väldigt, väldigt högt just för att många ser upp till och beundrar karismatiska ledare. De blir idoler och en ska inte underskatta vilken dragningskraft dessa ledare kan ha och vad det kan innebära: att folk jobbar och bidrar mer, hur organisationskulturen kan förändras och stärkas, hur försvarslusta eller kämparglöd kan väckas. För att inte tala om hur framtidstro och hopp kan planteras. Det här kan såklart också åstadkommas med god retorik men den karismatiska ledaren är mer än bara retoriskt skicklig, hen kan möta människor och få dem att känna sig sedda.

Dess svagheter:

Trots att denna ledarstil är så populär och omtyckt finns det dock några starka svagheter med den. Desto högre position ledaren har och desto mer ansedd, erkänd eller känd ledaren är - desto svårare kan det till slut bli att leva upp till förväntningarna som omgivningen har och målar upp kring dig som ledare. Dessutom ställer det ännu större krav på dig som ledare att göra ett gott avtryck. Behovet av ens chefs ledarskap försvinner nämligen inte bara för att strålkastarna slocknar så en verklig duktig ledare behöver kunna vara karismatisk också i de vardagliga mötena - annars är risken att det som sägs på scenen blir just en show och av en ledare och chef behövs mer än så.

En annan stark nackdel med det karismatiska ledarskapet är att det är så starkt knutet till personen ifråga, vilket kan göra organisationen otroligt sårbar. Och det kan ju bra när allt fungerar och är fint men om det går dåligt: vad händer då? Ett färsk exempel jag tänker på (eftersom jag nyligen såg dokumentären Imperiet Bianca) är vad CAIA hade gjort utan Bianca Ingrosso?

Effekterna det kan få:

Det karismatiska ledarskapet kan det innebära att mycket blir gjort för att medarbetare vill bidra, vill visa vad de kan och att man känner att man gör skillnad - framförallt om ledaren ser, värdesätter och tydligt visar hur hen uppskattar ansträngningarna som görs. Används ledarstilen rätt kan den snabba på förändringsprocesser, bygga starka team, bidra till en stark organisationskultur och öka både trivsel och produktionsförmågan på en arbetsplats. Om det däremot är “mer snack än hockey” är risken i stället stor att folk känner sig lurade eller blir besvikna, något som också kan ske om den karismatiska ledarens sätt och ord inte backas av hens handlingar eller organisationen i stort. I sämsta fall skulle det leda till att den karismatiska ledaren får funktionen av en negativ (in)formell ledare i stället.

Summa summarum:

Såhär, det karismatiska ledarskapet är starkt om det används på rätt sätt men jag skulle samtidigt påstå att det är en ledarstil som många gånger överskattas. Som ledare och chef räcker det inte med att bara vara karismatiskt - det kan funka om du har andra människor runt omkring dig som gör jobbet bakom kulisserna - eftersom chefsuppdraget kräver mer än så av oss som chefer. Däremot är det en ledarstil väl värd att träna sig i och använda när situationen är lämpad för det. Det som är viktigt är dock att alltid utgå från dig själv som person så att du inte behöver kliva in en roll att spela, en av de stora framgångsnycklarna till det karismatiska ledarskapet är att det upplevs som äkta och genuint.

Har du någon gång haft en karismatisk ledare och om ja, hur upplevde du att det var? Dela gärna med dig!