Känner du dig som en bluff?
Går du omkring med känslan av att du egentligen inte kan någonting? Eller att du är en fejk som kan komma att avslöjas när som helst? Du är inte ensam. Enligt Amy Cuddy, professor på Harvard Business School, kan upp till 80 procent känna av det psykologiska fenomenet Imposter Syndrome, eller bluffsyndrom. INC.com har sammanställt nio kännetecknande tankar hos dem som känner sig som en bluff. Känner du igen dig i någon eller några av dessa tankar?
"Jag är en bluff och kommer att bli påkommen"
Det säkraste tecknet på att du lider av bluffsyndromet är att du tror att du är en bluff och att du bär med dig känslan av att bli påkommen med att du inte kan eller vet så mycket som de tror att du gör. Och att du gör det oavsett hur mycket eller hur lite du egentligen vet eller kan.
"Jag hade bara tur"
Hänvisar du oftast bra insatser och resultat till tur eller flyt? Om du tror att det är tur som nio gånger av tio ligger bakom dina prestationer är det kanske läge att stanna upp och reflektera över dina tankemönster. Är det verkligen alltid turens förtjänst att det du gör blir bra?
"Om jag kan göra det så kan alla det"
Alltså, många saker kan förmodligen göras av någon annan än du själv. Men det säger ju egentligen ingenting om hur bra eller dålig din prestation är. Enligt INC.com så har den som tror sig vara en bluff ofta en nedvärderande syn på sig själv. Och det trots att det finns studier som påvisar att den med bluffsyndrom ofta är både högpresterande och välutbildad.
"Jag fick mycket hjälp"
Ensam är inte stark men den med bluffsyndromets glasögon på kan har svårt för att se sina egna bidrag och insatser alls när det har varit flera som bidragit till framgången. I stället ger de ofta äran till teamet eller kollegorna.
"Andra är bara snälla"
Enligt INC.com har många som känner sig som en bluff svårt att ta emot beröm utan avfärdar det som smicker. Eller att avsändaren bara är snäll eller måste säga så eftersom det ingår i deras roll.
"Att misslyckas är inte ett alternativ"
Rädslan för att avslöjas som en bluff kan leda till att man blir extremt rädd för att misslyckas. Vilket ökar individens press på sig själv och behovet att leverera och inte göra andra besvikna till ohälsosamma nivåer.
Känner du dig som en bluff?
Känns tankegångarna ovan bekanta? Jag skriver i alla fall under på det. Vissa dagar smyger den sig på mig snett bakifrån. Den undrade känslan om att jag kanske blir avslöjad snart. Påkommen. Och då jag kan höra mig säga saker som "nä men det var väl ingenting" eller "det var inte så mycket jobb, det hade vem som helst kunnat göra". Det har som tur var lindrats med åren allteftersom jag har uppmärksammat de tankarna. Så nu när de kommer kan jag oftare skaka av mig dem. Eller så pratar jag med någon som jag litar på och bara "kan du påminna mig om att jag är bra på det jag gör nu igen?". Det brukar hjälpa. Och det är faktiskt INC.com's slutliga tips för dig som är drabbad. Avdramatisera dina tankar med att prata om dem med de vänner, familjemedlemmar och kollegor som du litar på. Du kommer att mötas av både igenkännande och förståelse. Känner du dig som en bluff ibland? Känner du igen tankarna ovan? Och hur gör du för att hantera dem när de kommer och hälsar på?