Ja men visst är det lite typiskt? Förra fredagen skulle jag (som jag alltid gör) avrunda mitt träningspass med att hänga ut ryggen från chinsstången med en hög låda under knäna när jag svimmar och landar med bakhuvudet i golvet. Troligtvis en nerv i kläm som var boven i dramat och jag mår fint i övrigt men som du säkert förstår så är det därför det varit knäpptyst från min sida hela veckan. Nästa vecka kommer jag börja jobba igen så smått och så får jag lägga på en arbetsuppgift i taget tänker jag. Heja, heja!