Tvättmaskinen plaskar rundor. Det svaga knastret från braskaminen har ersatt suset från luftvärmepumpen och sakta men säkert blir det varmare och varmare här i det lilla huset. Är extra skönt att vara inne nu efter morgonens promenad i isig blötsnö och kalla vindbyar. Jag har en helt obokad arbetsdag idag och det känns så vansinnigt lyxigt i kombination med att jag äntligen har mindre ont i ryggen av den nya låsningen som sjukgymnasten uppdagade igår. Nu funkar huvudet igen och det är precis vad jag behöver för att kunna lägga den sista handen på utbildningsmaterialet som ska lämnas i morgon.

Min vy när jag står här vid matsalsbordet och jobbar. Hur är det ens möjligt att bli mer kär i sitt hus för varje halvår som går? Tänk vilken tur vi hade som hittade hit innan pandemin slog till.

Annars händer det inte mycket. Jag varvar utbildningsjobbandet med företagsadministration och att småstäda när jag jag behöver pausa eller tänka igenom något lite extra. Skriver med er! Försöker hålla kroppen i rörelse eller vilande läge och att vara i nuet oavsett vad jag har framför mig även om uppmärksamheten försöker vandra iväg med mig mellan varven.

Så ser det ut här alltså! Hur har du det där du befinner dig?