Bossbloggen

View Original

“Att snacka som ledare räcker inte”

Allt eftersom det blir vanligare att bygga både personligt och arbetsgivarvarumärke i nätverk och på sociala medier (LinkedIn, jag tittar på dig) blir det också vanligare att prata om sig själv som ledare. Sina meriter. Sin ledarskapsfilosofi och sina värderingar. Detta är en trend som är toppen! Det innebär att medvetenheten om dessa saker - som är viktiga när det kommer att jobba med sig själv som ledare - ökar och blir mer normaliserat.

En av baksidorna med ledarskap som ämne är att en hel del saker är lättare sagda än gjorda och tomt prat skramlar tyvärr bara högt utan att göra någon särskild nytta. Bild: Nick Fewings on Unsplash

“Att snacka som ledare räcker inte”

Tyvärr händer det allt oftare att jag får höra talas om ledare där det är mycket snack och lite verkstad. Där det pratas vitt och brett om hur man leder, hur viktigt det är med jämställdhet och mångfald men sedan i praktiken inte lyfter ett finger för att faktiskt få det att hända. Eller inte hinner eller orkar med att omsätta snacket i praktiken. Vilket är synd för det är prick det du måste göra som ledare: att snacka som ledare är ett viktigt startskott så att dina (framtida) medarbetare får ett hum om vad de kan förvänta sig av dig, men det räcker inte hela vägen. You need to walk the talk även i de stunder då det är jobbigt och obekvämt. I alla fall försöka.

Vilket är anledningen till att jag jag uppmuntrar alla klienter att 1. använda arbetsintervjun som tillfälle till att intervjua sina blivande chef och i steg 2. Ta referenser på chefen. Träffa personen i andra sammanhang än arbetsintervjun. Gör studiebesök. Det är nämligen ett av flera sätt att undersöka hur bra chefen är sin profession: att leda och det är inte du kan avgöra inom loppet av en kvart. Du kan få ett intryck och en bild av hens ledarskap men det är över tid när ni lär känna varandra som du kommer att få reda om chefen leder som hen lär.

Tumme upp: Det finns sätt att undvika att snacket blir för sötat och det är att erkänna, för dig själv och för dig andra, att det är en utmaning. Att du inte är hundra procent framme, felfri eller alltid kan och vet allt. För allvarligt talat - ingen av oss, inte heller jag, kan eller kommer någonsin att bli fullärda när det kommer till ledarskap. Det är något vi alla behöver minnas och ha respekt för.

Tumme ner: Ibland är det svårt att syna snyggt snack men tiden brukar utvisa hur väl ledaren kan leva upp till det hen säger.